Personregister till värnpliktskort

ArkivDigital har sedan en längre tid tillbaka digitaliserat värnpliktskort (även kallade stamkort) för svenska män som mönstrat cirka åren 1902-1941. Mönstringsåldern ändrades år 1914 från 21 till 20 år, vilket innebär att korten som vi har skannat omfattar män födda cirka åren 1881-1921.

Värnpliktskorten innehåller namn på den värnpliktige samt uppgifter om födelsetid och födelseplats. Värnpliktsnummer, tilldelat truppslag, tjänstgöring (såväl grund- som repetitionsutbildning liksom beredskapstjänstgöring under andra världskriget), uttagning till olika befattningar, befordran, konstituering till olika grader, anstånd med inkallelse, eventuell frikallelse och ansvarig inskrivningsmyndighet framgår ofta också. Ofta, men inte alltid, finns även uppgift om bostadsadress, eventuella bestraffningar och civilt yrke.

Fram tills nu har det många gånger varit ett omfattande arbete att hitta värnpliktskorten för en önskad person. Materialet är omfattande, knappt två miljoner kort, och utspritt på en stor mängd arkivbildare, som i sin tur har använt sig av många olika principer för att sortera korten.

Med vårt nya register till värnpliktskorten blir det enkelt att hitta ett önskat kort. Fyll bara i namn- och/eller födelseuppgifter, välj önskad post i träfflistan och klicka sedan på länken som öppnar bilden av värnpliktskortet. Enklare kan det inte bli!

En sökning på Karl Sigvard Gustavsson, född 2 december 1912 i Horns församling ger oss denna träff. Genom att klicka på länken öppnas bilden av framsidan av värnpliktskortet. På kortet finns anteckningar ända från inskrivningen år 1932 till år 1959, då Karl Sigvard utträdde ur värnpliktsåldern. Det som synes hunnit bli en hel del anteckningar, och överstrykningar, genom åren.

För att kunna ta del av värnpliktsregistret krävs Allt-i-ett abonnemang. Registret är endast tillgängligt i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://app.arkivdigital.se

Markus Lindström, ArkivDigital

Bor du i Göteborg? Vill du jobba med oss? Se hit!

Nu finns möjligheten att få arbeta hos oss som digitalfotograf i Göteborg!
För att klara av detta arbete behöver man vara en självgående, noggrann och effektiv person med datorvana och stor självdisciplin.

Arbetsplatsen är förlagd på Landsarkivet i Göteborg. Arbetstiderna är 9:00-16:00, måndag till fredag (deltid: 81,25%). Observera att arbetet är monotont och du behöver därför ha god fysik för att klara av det.

Vi värderar personlighet framför erfarenhet.

Skicka in din ansökan idag till ansokan@arkivdigital.se Vi bearbetar ansökningarna omgående.

ArkivDigital

F11 för stor bild

När man tittar i kyrkböcker och andra handlingar vill man få så stor bild som möjligt. Extra bra är det att ha en stor bild när man skumma och letar efter någon person. Det underlättar mycket om man slipper flytta runt bilden och kan se hela uppslaget på en gång i läsbart skick.

Så klart underlättar det om du har en stor skärm inkopplad till din dator, men du kan i webbversionen av ArkivDigital (i Chrome) med ett par knapptryckningar få bilden större.

Börja med att fälla in panelen med volymer ute till vänster. Detta gör du genom att trycka på Stäng<<

Nästa knapp du skall trycka på finns ute till höger. När du trycker på den blir raden med ikoner mindre och hjälptexterna under försvinner.

Steg 3 är att du skall ta bort fältet med AID. Det gör du genom att trycka på X (fullskärm) i ikonraden.

Det sista steget är att trycka på F11 på datorns tangentbord. Du tar nu bort allt högst upp i webbläsaren. Tänk på att på bärbara datorer kan det vara att man måste trycka en kombination av en Funktionstangent och F11.

Nu kan du förstora upp bilden ett par steg och få texten större och lättare att läsa.

För att återgå så gör du de 4 stegen i bakvänd ordning. Tryck F11 för att visa allt högst upp i webbläsaren, tryck på X (fullskärm) i ikonraden för att visa fältet med AID, tryck längst ut till höger på ikonraden för att göra ikonerna större och visa hjälptexterna och tryck på >> högst upp till vänster för att fälla ut fältet med volymer.

ArkivDigital

Diplomatica Muscovitica, Kommisionssekreteraren Thomas Knipercrona (d.y.)

Åter igen ett arkiv med ett konstigt namn. För ett tag sedan tittade vi lite närmare på Acta ecclesiastica, (se inlägg) och bland de handlingarna fanns det uppgifter om krigsfångarna under Stora Nordiska krigets dagar i Ryssland i början av 1700-talet. Även dessa handlingar kan knytas till Stora Nordiska kriget och är verkligt spännande om man har släktingar som varit i Rysk fångenskap.

Thomas Knipercrona (d.y.) föddes 1682 och son till Thomas Kniper (adlad Knipercrona) (1650-1715) och Barbara Hassenia. Thomas d.y. står i adelskalendern antecknad som Kommissionssekreterare i Ryssland 1721-11-07 och Agent i Moskva 1722-12-03. Han var alltså diplomat och en av kontakterna mellan de svenskar som fanns i Ryssland och Sverige.

Det finns åtskilliga listor med både befäl och manskap som suttit i rysk fångenskap. Framför allt i de tre sista volymerna som kallas Beskickningshandlingar 1721-1723.

Diplomatica Muscovitica, Kommisionssekreteraren Thomas Knipercrona (d.y.) (o) 143 (1721-1723) Bild 520 (AID: v323656.b520, NAD: SE/RA/2113153) Länk

Specification uppå dhe Officerare, underofficerare och gemena som ankomna äro hit till Moschow, och finnas antechnade uthi den medgifna Pdrohna eller Resepasset dat: Tobol: d.26 Januarii A:o 1722, för hwilka tienstl. anhållas det täckas H:r Commissions Secreteraren Wählborne Thomas KniperCrona wara behielpelig om dheras Passporters ehrhållande.

[Den översta notisen]
Ryttare Peter Lye född i Småland och Ekesiö fången wid Pultava. Dess hustru Magdalena Hansdotter född i Finland och Tawasthus fången i Wiborg. 2ne Barn Maria och Helena födde i Sibirien och Werchaturia.

Tänk vilka historier dessa skulle kunna berätta och säkert berättade för släktingar, vänner och bekanta när de kom hem till stugan igen efter många års bortavaro.

Diplomatica Muscovitica, Kommisionssekreteraren Thomas Knipercrona (d.y.) (o) 143 (1721-1723) Bild 3150 (AID: v323656.b3150, NAD: SE/RA/2113153) Länk

Jagh undertecknader har bekommit Kongl: Maj:ts fullmacht på Min Cornets beställning wijd Södra Skånska Cavallerie, Daterat Alt Ranstedt uthi Saxen d:2 Nowember 1706.
Christopher Emanuelsson

Jagh undertecknader, har undfått Kongl. Maij:ts fullmacht på Min Auditeurs beställning wijd Södra Skånska Cavallerie, Daterat Heilsbergh i Curlandh? d:19 Januarij 1704.
Hans Georg Nembzon

Detta ser alltså ut att vara bekräftelser på deras troligen förlorade fullmakter. Tänk att kunna hitta sina förfaders namnteckning.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

2017 ett bra år för ArkivDigital

2017 blev ytterligare ett bra år för ArkivDigital. Det visar den nyligen sammanställda årsredovisningen. Nettoomsättningen ökade med drygt 16 procent jämfört med 2016 och uppgick till 33 miljoner kronor. Antalet bilder ökade med närmare 10 miljoner nya bilder under året, vilket är rekord i företagets historia, och antalet registerposter med drygt 25 miljoner. Abonnentantalet vid årets slut var närmare 26 000.

Resultatet efter finansnetto blev drygt 23 miljoner kronor, varav närmare 18 miljoner hänför sig till ändrade redovisningsprinciper. Utan denna ändring hade resultatet blivit ungefär som 2016, omkring 5,5 miljoner kronor.

Mikael Karlsson, VD sedan 2012, gläds över ännu ett fint resultat.
– På fem år har nettoomsättningen i företaget nästan fördubblats samtidigt som rörelseresultatet har femdubblats. Självklart är vi nöjda över vad vi har åstadkommit. Men inte mätta. Nu siktar vi mot ännu högre mål, säger han.

Mikael Karlsson sammanfattar den fortsatta inriktningen i ett antal punkter:

  • Fortsatt digitalisering av arkivhandlingar och andra källor.
  • Fler personregister och andra typer av index som gör det enklare att hitta i arkivhandlingarna.
  • Instruktioner och hjälptexter direkt i programvaran till hjälp särskilt för nybörjare.
  • Ett släktträd som gör det möjligt att inte bara hämta information från ArkivDigital utan också samla och strukturera den.
  • Smidigare betallösningar.
  • Utökad interaktivitet mellan ArkivDigital och forskarna men också direkt mellan forskarna.

– Kort sagt, ArkivDigital ska bli bättre på alla områden, säger Mikael Karlsson.

Bolagsstämman hålls den 22 maj på huvudkontoret i Lyrestad. Styrelsen föreslår en utdelning på 52 öre/aktie.

Gå till vår hemsida för att läsa hela årsredovisningen.

ArkivDigital

Bouppteckningsregistret växer – nu ingår även Jämtland

ArkivDigitals digitalt sökbara bouppteckningsregister som lanserades i somras, har under det gångna året successivt fyllts på med mer och mer sökbart material. Vi har nyligen genomfört ännu en påfyllning, omfattande närmare 40 000 poster från Jämtlands län. Dessa tingslag och årtal har gjorts sökbara:

Bergs tingslags häradsrätt 1741-1900
Brunflo tingslags häradsrätt 1741-1905
Hackås och Näs tingslags häradsrätt 1876-1905
Hallens tingslags häradsrätt 1850-1916
Hammerdals tingslags häradsrätt 1901-1910
Hede tingslags häradsrätt 1741-1900
Lits tingslags häradsrätt 1741-1912
Offerdals tingslags häradsrätt 1740-1916
Ovikens tingslags häradsrätt 1736-1916
Ragunda tingslags häradsrätt 1741-1910
Revsunds tingslags häradsrätt 1741-1905
Sunne tingslags häradsrätt 1748-1916
Svegs tingslags häradsrätt 1741-1900
Undersåkers tingslags häradsrätt 1741-1916

Bildmontage: Sökning i Bouppteckningsregistret
Sammanlagt ingår nu över 1,2 miljoner poster i registret. En lista över vilka arkivbildare och årtal som är sökbara finns på denna sida: https://www.arkivdigital.se/online/register/bouppteckningar

För att kunna ta del av bouppteckningsregistret krävs Allt-i-ett abonnemang. Registret är enbart tillgängligt i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://app.arkivdigital.se/

Markus Lindström, ArkivDigital

Komplettering i Befolkningen i Sverige 1860-1930

Befolkningen i Sverige 1860-1930 är ArkivDigitals i särklass största personregister. Registret, som baseras på husförhörslängder och församlingsböcker från den aktuella perioden, har precis utökats med närmare 3,7 miljoner nya poster. Det totala antalet poster uppgår nu till drygt 88 miljoner.

Sökning i registret Befolkningen i Sverige 1860-1930
Posterna som har lagts till syftar till att täppa igen en del luckor som tidigare har funnits i materialet. Om du tidigare har sökt efter en person, men inte kunnat hitta denne, kan det alltså nu vara en god idé att göra ett nytt försök.

En utförligare presentation av registret finns på denna sidan:
https://www.arkivdigital.se/online/register/befolkningen-i-sverige

För att kunna ta del av registret krävs Allt-i-ett abonnemang.

ArkivDigital

Kungen slår svenskt rekord

Carl XVI Gustaf passerar idag ett rekord och är nu den kung i Sverige som suttit längst på tronen. Hela 44 år och 223 dagar har det blivit. Tidigare rekordinnehavare var Magnus Eriksson som regerade på 1300-talet mellan åren 1319 och 1364, allt enligt Kungahusets egen hemsida: Sveriges Kungahus

I ArkivDigital finns bl.a. följande uppgift om Carl Gustaf Folke Hubertus i mantalslängden från 1951. Denna mantalslängd ligger till grund för vårt register Befolkningen i Sverige 1950. Bilderna är inte tillgängliga i ArkivDigital, men för att fira kungen och hans rekord bjuder vi på denna bild på en del av de som var skrivna på det Kungliga Slottet i Stockholm.

Källa: Stockholms stads uppbördsväsen DVa 1951:1 (Nikolai församling)

På rad 6 hittar vi Carl Gustaf Folke Hubertus, född 30 april 1946. Vi passar på att förutom säga grattis till rekordet även att gratulera på födelsedagen.

ArkivDigital

Skatteåterbäring?

Skatter är någon som vi i Sverige hör talas om i många olika sammanhang. Våren är ju deklarationernas tid. En del får betala kvarskatt, medan de flesta får lite tillbaka. Snittet är ungefär 4-5000 kronor tillbaka. Nedan hittar du lite tips på hur du kan använda denna skatteåterbäring.

Historiskt har man varit tvungen att betala skatt till staten, det mesta gick till kungamaktens underhåll och till olika krigståg. Nya skatter tillkom under åren och det finns exempel på att man varit tvungen att betala skatt utifrån hur många fönsterluckor man hade, om man spelade kort, hade sidenkläder eller om man hade knähund.

Vi som släktforskare stöter framför allt på skatten i form av mantalslängder som tar upp mantalspenningen. Mantalspenningen infördes 1625 och var en krigsskatt. Till en början uttogs den när man malde spannmål vid kvarnarna och därför kallas den också i början för kvarnskatt. Då, som nu, försökte man hitta sätt att slippa betala skatt och malde man själv hemma slapp man betala. Detta upptäcktes snabbt av myndigheterna och därför fick bönderna erlägga en avgift för varje person som vistades på gården (det fanns vissa åldersgränser). Mantalspenningen togs bort först 1938.

Jönköpings läns landskontor (F) EIII:41 (1802-1804) Bild 90 / sid 3 (AID: v400759a.b90.s3, NAD: SE/VALA/01971) Länk

I mantalslängden för Jönköpings län 1802 ser man alla de olika saker man var tvungen att betala extra skatt för. Nerifrån och upp: Nyttja tobak, Fönsterluckor (stora, små), Fickur (av silver, guld), Hundar (Jakthundar, onödiga hundar), Nyttjar biljard, Nyttjar kortspel, Olika typer av vagnar o.s.v. I en församling fanns det bara en som skattade för kortspel, man kan ju undra om han spelade patiens eller om de andra fuskade med skatten?

1902 beslutade Sveriges riksdag att vi skulle ha en statlig progressiv inkomstskatt, samt man införde även allmän deklarationsplikt. Försök med deklarationer har skett tidigare, men dessa hade misslyckats.

Nu när en del börjat få tillbaka pengar på deklarationen, så vill vi tipsa om vad man som släktforskare kan göra med dessa pengar.

1. Resa.
Det är ju alltid populärt att resa på semester, men denna gång är det lite mindre resor till förfädernas trakter som vi tänker på. Besök en kyrkogård eller gå ut i skogen och leta efter en grund till ett torp. Eller varför inte besöka en avlägsen släkting och prata om de gemensamma släktingarna.

2. Besök Släktforskardagarna 2018 i Växjö.
En av årets höjdpunkter för oss släktforskare är årets Släktforskardagar. Den 1-2 september 2018 är Växjö värd för dagarna. Passa på att lyssna på många intressanta föredrag, besöka utställningen med många montrar och så klart passa på att prata med alla släktforskare som är där. Länktips: Släktforskardagarna 2018

3. ArkivDigital.
Vi kan så klart inte låta bli att nämna ArkivDigital där du kan hitta över 77 miljoner bilder på historiska handlingar och ett namnregister med över 100 miljoner sökingångar till handlingarna. Med ett Allt-i-ett abonnemang får du tillgång till detta. Det finns även möjlighet att beställa speciella domböcker via tjänsten Beställningsfotografering. Länktips: ArkivDigital.

4. Gå med i en släktforskarförening.
Det finns omkring 170 olika släktforskarföreningar runt om i landet. Du kan välja att gå med i en förening där dina förfäder kommer ifrån, men det är minst lika viktigt att du går med i en förening där du bor. Då kan du få den sociala biten, prata och diskutera med andra släktforskare och lyssna på spännande föredrag. Länktips: Rötter, Sveriges Släktforskarförbund

5. Gör ett DNA-test.
Ett DNA-test gör att du hittar många nya släktingar. Du kan bekräfta släktskap och får något helt nytt att lära dig och ett otroligt spännande verktyg till din släktforskning. Länktips: Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi.

6. Utbilda dig.
Man skall vara nyfiken som släktforskare och om man är tillräckligt nyfiken på nya saker och försöker förstå dessa så får man mer kunskap. Det har skrivits många läroböcker i ämnet och även handböcker om mer specifika områden. Länktips: Sveriges Släktforskarförbunds bokhandel

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Över 100 miljoner registerposter!

Nu har ArkivDigital passerat ännu en milstolpe; över 100 miljoner registerposter finns nu sökbara hos oss! Sedan årsskiftet har 13 miljoner registerposter tillförts, vilket innebär att det totala antalet registerposter har ökat från 88 miljoner till 101 miljoner.

Det ökade antalet poster kan härledas till tre stycken satsningar:

  • Befolkningen i Sverige 1860-1920 har utökats med åren 1921-1930, och därmed också bytt namn till Befolkningen i Sverige 1860-1930. Se tidigare inlägg.
  • Bouppteckningsregistret har fyllts på med poster från Göteborg och Bohus, Värmlands och Älvsborgs län. Se tidigare inlägg.
  • Födelse-, vigsel- och dödregistren har fyllts på med registerposter från Nyköping med omnejd. Se tidigare inlägg.

Sökning i Bouppteckningsregistret

Fördelningen av registerposterna ser ut så här (avrundade siffror):

Sveriges befolkning 1950: 7 miljoner poster
Sveriges befolkning 1960: 7,5 miljoner poster
Befolkningen i Sverige 1860-1930: 84 miljoner poster
Bouppteckningsregister: 1 miljon poster
Svenskar i USA 1940: 500 000 poster
Porträttsamling: 100 000 poster
Födda, del av Södermanland: 300 000 poster
Vigda, del av Södermanland: 100 000 poster
Döda, del av Södermanland: 200 000 poster

Sveriges befolkning 1950 är tillgänglig för alla abonnenter. För att kunna ta del av övriga register krävs ett Allt-i-ett abonnemang. Flera av registren är endast tillgängliga i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://app.arkivdigital.se/

ArkivDigital