Ytterligare församlingar i sörmländskt personregister

För några veckor sedan berättade vi om vårt växande personregister till födelse-, vigsel- och dödböcker från Södermanland. Vi nämnde då, (se tidigare inlägg) att registret var på gång att utökas med församlingarna Svärta, Sättersta, Torsåker, Trosa landsförsamling, Trosa stadsförsamling, Tuna, Tunaberg, Tystberga, Vagnhärad, Vrena och Västerljung. Vi kan nu meddela att registerposterna även för dessa församlingar är publicerade.

Bildmontage: sökning i personregister Döda, del av Södermanland
Födelse-, vigsel- och dödregistren för Södermanland omfattar nu ett femtiotal församlingar. Detaljerad information angående vad som är sökbart finns på dessa sidor:

Födelseregister: https://www.arkivdigital.se/online/register/fodelseregister
Vigselregister: https://www.arkivdigital.se/online/register/vigselregister
Dödregister: https://www.arkivdigital.se/online/register/dodregister

För att kunna ta del av registren krävs ett Allt-i-ett abonnemang. Registren är endast tillgängliga i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://app.arkivdigital.se

ArkivDigital

Är du effektiv på tangenterna och kan läsa gammal handstil? Välkommen då att söka arbete hos oss!

Vi på Arkiv Digital behöver hjälp med att länka registerposter till våra bilder och just nu söker vi personer som kan hjälpa oss med det!

Tjänsterna är på 50%, gäller fram till sommaren och arbetet sköts hemifrån.
För att klara av detta arbete behöver man kunna: läsa äldre handstil, använda Microsoft Excel eller motsvarande program och vår programvara app.arkivdigital.se.
Vidare är det viktigt att man: är effektiv i sitt arbete, kan arbeta självständigt och är noggrann.

Vi påbörjar ett löpande arbete att hitta de vi söker redan nu så skicka in din ansökan till ansokan@arkivdigital.se redan idag!

ArkivDigital

Håll, styng och miserere – vad dog våra förfäder av?

Från mitten av 1700-talet noterade prästerna inte bara vilka församlingsbor som hade avlidit utn också orsaken till att de lämnade det jordiska. Upplysningstiden hade gjort entré och samhället visade allt större intresse av att undersöka och försöka förstå, vilket kunde gälla allt från jordbrukets utveckling till folkhälsan.

Det så kallade Tabellverket (föregångaren till Statistiska centralbyrån) inrättades 1749. Från samma år skulle församlingsprästerna leverera detaljerad befolkningsdata inklusive dödsorsaker till den nya myndigheten. På blanketten som användes fanns sjukdomarna förtryckta: Kåppor och Mässling – Bröstsjuka och Lungsot – Håll och Styng – Hetsig sjukdom och Brännsjuka – Fläckfeber och smittosam sjuka – Pästen – Mage och Buk-ref – Röd-sot – Gul-sot – Tvinsot och Mjält-sjuka. Etcetera. Listan är lång.
Varnhem (R) C:2 (1758-1836) Bild 342 / sid 39 (AID: v17805.b342.s39, NAD: SE/GLA/13612) Länk

Släktforskaren frågar sig förstås vad detta är för sjukdomar som förfäderna dog av. ”Håll och Styng”, till exempel. ”Håll” vet vi ju vad det är, ont i sidan som man kan få om man springer. Och ”styng” kan vi väl ana, i alla fall vet vi vad ett getingsting är. Men det ger oss ingen dödsorsak.

En släktforskare som ägnade mycket tid åt detta var apotekaren Gunnar Lagerkranz (1905-91). Han gick igenom stora mängder med äldre medicinsk litteratur för att bättre förstå de äldre sjukdomsnamnen. Resultatet presenterade han i skriften ”Svenska sjukdomsnamn i gångna tider”, utgiven i flera upplagor av Sveriges Släktforskarförbund (1981, 1983 och 1988). Där framgår bland annat att ”håll och styng (sting)” är detsamma som lunginflammation. Totalt förklaras omkring 900 sjukdomsnamn.

En annan fråga är vad som egentligen är en dödsorsak. Ofta beskriver äldre tiders sjukdomsnamn ett symtom snarare än anger den egentliga dödsorsaken, exempelvis ”andtäppa”, ”bröstvärk” eller ”vattusot”. Då är det förstås svårt att veta mer exakt vad personen dog av. Andra vanliga sjukdomsnamn beskriver bara sjukdomens förlopp, exempelvis ”hetsig feber” eller ”tärande sjukdom”, utan att vi kan säga mer än att det första sannolikt handlar om en häftig infektion och det senare om ett mer långdraget sjukdomsförlopp, typ cancer.

Men många sjukdomar var lätta att diagnosticera också för medicinskt obevandrade i äldre tider, exempelvis (smitt)koppor, mässling och lungsot. Dit torde också rubrikens miserere (tarmvred) höra.
Katarina (AB, A) FI:27 (1887-1889) Bild 78 / sid 36 (AID: v87062.b78.s36, NAD: SE/SSA/0009) Länk

Under andra halvan av 1800-talet blev det vanligt, särskilt i städer, att dödsorsakerna anges med medicinska termer, vilket blir ytterligare en utmaning för släktforskaren. Vad betyder ”bronchitis” och ”varioæ”? Men med lite kreativt googlande brukar sådana frågor kunna besvaras ganska enkelt.

Håkan Skogsjö, ArkivDigital

Påfyllning i bouppteckningsregistret

I somras lanserade ArkivDigital ett digitalt sökbart bouppteckningsregister, vilket vi berättar om i ett tidigare blogginlägg: Gå till sida.
Registret har successivt fyllts på med mer material, och för någon vecka sedan var det dags för ytterligare en påfyllning. I denna senare omgång har bouppteckningar från ett stort antal härads- och rådhusrätter i Värmlands, Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus län gjorts sökbara.

Bildmontage: sökning i bouppteckningsregistret
Registret omfattar sedan tidigare även bouppteckningar från Gotlands, Gävleborgs, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Norrbottens, Stockholms, Uppsala, Västerbottens, Västernorrlands och Östergötlands län. Inget län är dock helt komplett, utan mängden sökbart material varierar. På denna sidan, https://www.arkivdigital.se/online/register/bouppteckningar finns en förteckning över vilka härads- och rådhusrätter samt vilka tidsperioder som är sökbara. Mer sökbart material kommer att tillkomma efterhand.

För att kunna ta del av bouppteckningsregistret krävs Allt-i-ett abonnemang. Registret är enbart tillgängligt i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://www.arkivdigital.se/online/installation

Markus Lindström, ArkivDigital

Personregister för Kronobergs län på kommande

Snart finns personregister till födda, vigda och döda för hela Kronobergs län i ArkivDigital. Detta tack vare en överenskommelse med Kronobergs Genealogiska Förening som nyligen gjordes.

Det nya registret omfattar födda, vigda och döda i Kronobergs län från äldsta tid (vanligtvis slutet av 1600-talet) till 1900-talet (födda slutar oftast 1920, vigda och döda 1944). I en del fall har också in- och utflyttningslängder registrerats.

Dessutom ingår ett antal församlingar från grannlänen: Jönköpings län, Blekinge län, Kalmar län och Kristianstads län. Dessa är dock ofta bara delvis registrerade förutom följande som är mer kompletta: Gällaryd, Hjälmseryd, Rydaholm, Backaryd, Bräkne-Hoby, Eringsboda.

Totalt omfattar det nya registret omkring 1,7 miljoner poster (860.000 födda, 245.000 vigda och 577.000 döda).

Registret är skapat av Kronobergs Genealogiska Förening och kan publiceras tack vare en överenskommelse mellan föreningen och ArkivDigital. Men innan registret blir tillgängligt ska ArkivDigital koppla samtliga registerposter till bilder av kyrkoböckerna. Det betyder att forskaren sedan snabbt kan gå vidare från registret till originalurkunden genom ett enkelt musklick. Detta arbete väntas ta några månader. Förhoppningsvis är registret färdigt till årets släktforskardagar den 1–2 september, som passande nog hålls i Växjö, centralort i Kronobergs län.

Bildmontage: sökning i personregister Döda del av Södermanland
Sedan tidigare har ArkivDigital ett liknande register för församlingar i södra och östra Södermanland, framtagna av Katrineholm-Flen-Vingåkers släktforskarförening och Nyköpings-Oxelösunds släktforskarförening. Också i detta register har ArkivDigital skapat möjligheten att via en länk gå vidare direkt till originalkyrkoboken.

ArkivDigital har ambitionen att publicera fler personregister, både sådana som företaget har tagit fram på egen hand och sådana som släktforskarföreningar runt om i Sverige har skapat genom åren.

– Vi ser gärna att släktforskarföreningar tar kontakt med oss om de har register till kyrkböcker eller andra gamla handlingar, säger Mikael Karlsson, VD för ArkivDigital.

För närvarande arbetar ArkivDigital med ett personregister till 1940 års utdrag ur församlingsböckerna, som ska bli Sveriges befolkning 1940, en motsvarighet till de redan tillgängliga Sveriges befolkning 1950 och 1960.

ArkivDigital

Sörmländskt personregister växer

Företaget ArkivDigital fortsätter att publicera personregister till äldre kyrkböcker till gagn för framför allt släkt- och hembygdsforskare. Det senaste tillskottet är ett antal församlingar i östra Södermanland.

Det nya registret omfattar födda, vigda och döda från äldsta tid (vanligtvis slutet av 1600-talet) till omkring 1860 och omfattar alla församlingar i Nyköpings gamla storkommun: Bergshammar, Bogsta, Bälinge, Bärbo, Dillnäs, Frustuna, Gryt, Gåsinge, Halla, Husby-Oppunda, Kattnäs, Kila, Lid, Ludgo, Lunda, Lästringe, Nykyrka, Nyköpings Västra och Sankt Nicolai, Nyköpings Östra och Helgona, Ripsa, Runtuna, Råby-Rönö, Spelvik och Stigtomta.

Registret kommer så småningom att utökas ytterligare med följande församlingar: Svärta, Sättersta, Torsåker, Trosa land, Trosa stad, Tuna, Tunaberg, Tystberga, Vagnhärad, Vrena och Västerljung.

Registret är skapat av Nyköpings-Oxelösunds släktforskarförening och kan publiceras tack vare en överenskommelse mellan föreningen och ArkivDigital.

ArkivDigital har kopplat samtliga registerposter till bilder av kyrkoböckerna. Det betyder att forskaren snabbt kan gå vidare från registret till originalurkunden genom ett enkelt  musklick.

Bildmontage: sökning i personregister Födda del av Södermanland
Sedan tidigare har ArkivDigital ett personregister till ett tjugotal församlingar i södra Södermanland, detta genom ett samarbete med Katrineholm-Flen-Vingåkers släktforskarförening. Också i detta register har ArkivDigital skapat möjligheten att via en länk gå vidare direkt till originalkyrkoboken.

ArkivDigital har ambitionen att publicera fler personregister, både sådana som företaget har tagit fram på egen hand och sådana som släktforskarföreningar runt om i Sverige har skapat genom åren.

– Vi har redan träffat avtal med ytterligare föreningar och förhoppningsvis blir det snart ännu fler, säger Mikael Karlsson, VD för ArkivDigital.

Under våren kommer ett personregister till de så kallade värnpliktskorten (stamkorten) med militära data om flera hundratusen värnpliktiga under första halvan av 1900-talet.

ArkivDigital

Tre ingångsvärden för att börja släktforska

När jag blev nyfiken på släktforskning för över 30 år sedan och ställde frågan ”Hur släktforskar man” fick jag svaret ”Det är inte alls svårt när du väl har lärt dig hur man gör…” Jo tack tänkte jag då, men ju mer jag tänker på svaret desto mer förstår jag det. Har man väl lärt sig principen så brukar man ganska snabbt komma underfund om hur man skall göra, i alla fall i de vanliga kyrkböckerna.

Jag fick också ett mer ingående svar (även om det var kortare). Du behöver tre ingångsvärden. Ett namn, ett datum och en plats.

Ett namn – vilken person letar jag efter.
Ett datum – när personen föddes, gifte sig eller dog.
En plats – var detta skedde.

Helst skall det vara en person som föddes för mer än 70 år sedan för då är det lättare att direkt komma in i kyrkböckerna. Detta med tanke på att det är 70 års sekretess på handlingarna.

Har jag dessa tre ingångsvärden kan jag hitta in i kyrkböckerna. Kyrkböckerna skrev prästerna för att ”hålla koll” på befolkningen, de som bodde i församlingen. Han skrev födelseboken kronologiskt med uppgifter om alla barnen som föddes. Här hittar jag också uppgifter om föräldrarnas namn och var de bor. Detta ger mig ledtrådar för att leta vidare i andra handlingar. På samma sätt skrev prästen vigselbok och dödbok över de som gifter sig och dör i församlingen. Sedan skriver han den bästa av alla böcker, den som kallas husförhörslängd eller församlingsbok (den byter namn i slutet av 1800-talet). I denna hittar man by för by, gård för gård uppgifter om alla som bodde där. I husförhörslängden hittar jag nya ingångsvärden, pappans namn, födelsedatum och födelseplats och mammans namn, födelsedatum och födelseplats. Detta ger ingång till en ny födelsebok o.s.v.

Förstår man bara detta kommer man snabbt in i släktforskningens magiska värld och man hittar uppgifter om sina förfäder och släktingar.

Exempel på en födelsebok från Fryele. Här hittar jag Selma Elisabets födelse den 15/1 1905. Uppgifter om vad mamman och pappan heter och var de bor. Dessutom en sidhänvisning till husförhörslängden.

På sidan 324 i församlingsboken hittar man familjen och nya uppgifter om mamman och pappans namn, födelsedatum och födelseplats.

Om man saknar någon eller några av de tre grundläggande uppgifterna kan man med hjälp av registret Sveriges befolkning 1950 söka efter en person och där hitta uppgifterna. Detta register ingår i alla abonnemang på ArkivDigital. Om man köper Allt-i-ett abonnemanget ingår även Sveriges befolkning 1960 och Befolkningen i Sverige 1860-1930. Dessa register underlättar letandet i kyrkböckerna och ger sökingångar.

En sökning på Selma Elisabeth Fryele i Sveriges befolkning 1950.

”Det är inte alls svårt när du väl har lärt dig hur man gör…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Produktkatalogen

ArkivDigital har i dagsläget fotograferat cirka 76 miljoner bilder. För den som vill skapa sig en överblick över vårt omfattande bildarkiv vill vi tipsa om vår produktkatalog.

I produktkatalogen anges län för län vilka typer av handlingar som är fotograferade samt för vilka tidsperioder. Det finns även angivet vilka material vi håller på att fotografera för närvarande.

Produktkatalogen ska ses som ett sätt att få en överblick över det material som finns tillgängligt i ArkivDigital. Även om ett visst material anges vara klart kan enstaka handlingar saknas, till exempel om de varit för skadade för att det ska vara möjligt att fotografera dem.Vi har dessutom fotograferat mängder av enstaka handlingar som inte finns med i katalogen, eftersom den i så fall skulle ha blivit alltför omfattande.

På vår hemsida finns produktkatalogen upplags som pdf-fil: www.arkivdigital.se/online. Klicka på länken ”Produktkatalog” till höger på sidan för att öppna katalogen.

ArkivDigital

Norrländska sjömanshus – ett pågående fotograferingsprojekt

ArkivDigital har under en längre tid fotograferat material från sjömanshusens arkiv. I södra Sverige har vi relativt länge haft en ganska bra täckning, men de norrländska sjömanshusen har varit en vit fläck på fotograferingskartan. För alla med intresse av de norrländska sjömanshusen är nu till slut förbättring i sikte.

Fotograferingen av de norrländska sjömanshusen inleddes under våren 2017. Vi har i dagsläget hunnit att beta av fyra sjömanshus från äldsta tid till 1940. De fyra klara sjömanshusen är de i Haparanda, Luleå, Piteå och Skellefteå. För närvarande pågår fotografering av sjömanshuset i Umeå. Vi fotograferar ett urval av handlingar från varje sjömanshus, i första hand olika typer av rullor, till exempel mönstringsrullor och sjömansrullor.

Nytt material från de norrländska sjömanshusen kommer att tillkomma löpande framöver. Vi kommer först att slutföra fotograferingen av sjömanshuset i Umeå, och därefter fortsätta med sjömanshusen i Härnösand, Sundsvall, Örnsköldsvik, Gävle, Hudiksvall och Söderhamn.

Ett uppslag ur Skellefteå sjömanshus mönstringsliggare för år 1935, avseende ångfartyget Sirius. Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Äldre fastighetsaffärer i Stockholm

För den som är intresserad av gårdars och fastigheters historia är uppbuds- och lagfartsprotokollen av högsta intresse. De förvaras i härads- och rådhusrätternas arkiv och innehåller uppgifter om köp och försäljning av fast egendom.

Nyligen har ArkivDigital digitaliserat uppbuds- och lagfartsprotokollen för Stockholms stad från äldsta tid (1679) till och med 1809, inalles 52 volymer. Det är ett arkivmaterial som ger värdefull information om alla fastigheter och inte så sällan också pusselbitar som kan vara värdefulla i släktforskningen. Men framför allt hjälper protokollen till att ge en bättre bild av våra förfäders liv, i detta fall bättre uppgifter om var och hur de bodde.

Uppbuds- och lagfartsprotokollen är inte helt enkla att hitta i eftersom de är förda i kronologisk ordning. Man måste alltså veta när en fastighet bytte ägare för att någorlunda enkelt återfinna den i protokollet. Och inte ens det hjälper alltid eftersom det kunde dröja många år innan en fastighetsaffär anmäldes till tingsrätten för uppbud.


Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB, A) A6a:35 (1756-1758) Bild 2920 (AID: v678886.b2920, NAD: SE/SSA/0138) Länk

Men just för Stockholm är det mycket enklare. Stockholms stadsarkiv har registrerat protokollen och lagt ut registerkorten på sin hemsida under namnet »Fastighetsregister 1675–1875» (i registret finns dessutom hänvisningar till en del andra källor som mantalslängder och bouppteckningar).

Registret är inte uppställt efter personnamn utan efter kvarter och gårdar. För att kunna hitta sina släktingars fastighetsaffärer behöver man alltså veta var i Stockholm de ägde gårdar eller stenhus. Den källa som avslöjar detta är bouppteckningarna, som också finns tillgängliga i ArkivDigital (med personregister).

Första steget är alltså att kolla släktingarnas bouppteckningar där deras fastigheter bör nämnas (vanligtvis med kvarter och ibland också gårdsnummer). Gå sedan till Stockholms stadsarkivs register och leta upp kvarteret. Förhoppningsvis finns där registerkort som berättar när släktingarna köpte och sålde den aktuella fastigheten med en hänvisning typ »U.P. 1758:40, 59, 74» (år och sida). Leta sedan upp sidan i uppbuds- och lagfartsprotokollen hos ArkivDigital som finns under arkivbildaren Stockholms magistrat och rådhusrätt.

Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB, A) A6a:35 (1756-1758) Bild 3260 / sid 41 (AID: v678886.b3260.s41, NAD: SE/SSA/0138) Länk

Det finns sedan goda möjligheter att hitta mer på internet om fastigheten och området där den låg, exempelvis på Stockholms stads webbplats Stockholmskällan. Där finns bland annat gamla kartor och mängder med fotografier som är till hjälp för den som vill få en bättre bild av ett svunnet Stockholm.

ArkivDigital