Instruktionsböcker för jordbruksmaskiner från början av 1900-talet

Jacobsbergs säteri jordbruksmaskiner

Jacobsbergs säteri Vol:84 (1886-1959) Bild 560 (AID: v819909.b560)

1900-talets början var en period då det svenska jordbruket i allt större utsträckning mekaniserades. Maskiner tog över många av de slitsamma arbetsuppgifter som människor och djur tidigare hade fått utföra. En viktig följd av detta blev att andelen svenskar som var sysselsatta inom jordbruket snabbt sjönk och allt fler tog istället arbete i städernas fabriker.

I Jacobsbergs Säteri Vol:84, som nyligen blivit tillgänglig online i ArkivDigital, finns ett antal omkring hundra år gamla intruktionsböcker/bruksanvisningar och liknande avseende några olika jordbruksmaskiner. Skrifterna handlar bland annat om tröskverk, separatorer, lokomobiler och traktorer. Flera av skrifterna är också rikligt illustrerade, vilket gör att man som läsare får en god bild av hur de olika redskapen och dess delar såg ut.

Bilden ovan visar framsidan av en instruktionsbok och reservdelslista från år 1921 för den tvåcylindriga fotogentraktorn International-Titan. Citatet nedan, som är hämtat från bild 650, vittnar om att instruktionen skrevs i en tid då traktorn höll på att ersätta hästen.

Mången god traktor har blifvit obrukbar åratal i förväg af den enkla orsaken, att den från början öfverbelastats. En förståndig landtbrukare öfveranstränger ej sina hästar till dess de stupa. Deras flåsande torde ej obeaktadt få försiggå. Men när det gäller en traktor, som flåsar, d. v. s. saktar farten och genom knackningar och slag i cylindern tillkännagifver, att den är öfverbelastad, får sådant ofta utan vidare passera. Resultatet blifver naturligtvis, att den ena delen efter den andra utslites i förtid, och landtbrukaren står där med en förstörd och utsliten traktor.

I höstas (se blogginlägg) berättade vi om tre volymer från Jacobsbergs säteri, vilka då var nytillkomna i ArkivDigital. Den senaste tiden har ytterligare cirka 20 volymer tillkommit och Vol:84 är en av dem. De övriga nytillkomna volymerna utgörs bland annat av olika räkenskaper. Sökord i ArkivDigital: ”Jacobsberg”.

Har du gamla handlingar som du tror kan vara av allmänintresse?
Det var en släktforskare med tillgång till Jacobsbergs säteriarkiv som kontaktade oss och undrade om vi var intresserade av att fotografera materialet – vilket vi självklart var! Om du också har tillgång till gamla intressanta handlingar: ta kontakt med oss på ArkivDigital och beskriv det material du har. Om vi ser att materialet är av allmänintresse kan vi fotografera handlingarna. De blir då tillgängliga i ArkivDigital, så att alla våra användare kan ta del av dem. Maila oss på: nyttmaterial@arkivdigital.se

Markus Lindström, ArkivDigital 

Bildkälla: Jacobsbergs säteri Vol:84 (1886-1959) Bild 560 (AID: v819909.b560) Länk.

Konfirmationsfoton från Herndon, Kansas

Herndon Enne Lutheran Church, Kansas
Herndon Enne Lutheran Church, Kansas, USA Vol:17 (1885-1960) Bild 9 / sid 15 (AID: v819020.b9.s15) Länk.

I svenskförsamlingarna i Kansas var det vanligt att i samband med olika jubileum ge ut små tryckta skrifter. I dessa finns förutom skriftlig information ofta även fotografier av olika slag. Kyrkobyggnader, pastorer och olika förtroendevalda inom församlingarna utgör vanliga motiv, men ibland återfinns även bilder på helt vanliga församlingsmedlemmar.
 
I Herndon Enne Lutheran Church Vol:17, en skrift som gavs ut i samband med församlingens 75-årsjublieum år 1960, återfinns porträtt av konfirmander från perioden 1886-1957. På bilden ovan visas 1904, 1909, 1914 och 1917 års konfirmander. Som synes har merparten av konfirmanderna svenskklingande namn.
 
Markus Lindström, ArkivDigital

Salpetersjudare – Viktigt yrke för tillverkning av krut

Krigskollegium_Artilleridepartementet_F2a_2_Bild_212Krigskollegium Artilleridepartementet F2a:2 (1764-1804) Bild 212 (AID: v50440.b212, NAD: SE/KrA/0003) Länk.

När man läser de gamla handlingarna kan man se många olika stavningar av ord. Det ord som kanske är stavat på flest olika sätt är salpetersjudare och man kan ju undra vad det är för ett yrke.

Den svenska armén behövde mycket krut till sina gevär och kanoner och krutet bestod av 75% salpeter. Detta salpeter kunde man hitta i stor koncentration under golven i ladugårdarna. Eftersom det var en så viktig del i kruttillverkningen kom det till och med regler om att det som fanns under ladugårdsgolvet var kungens. Till en början levererade bönderna detta själv, men ganska snabbt kom det en yrkeskår som kallades salpetersjudare. Dessa åkte runt och grävde ut under golvet, tog med sig allt och kokade (sjöd) under 6-7 dagar. Processen fortsatte tills man fick fram råsalpeter som transporterades till krutbruken där man gjorde krut.

I serien Krigskollegium Artilleridepartementet finns tre stycken volymer med mönsterrullor över salpetersjudarna 1693-1805. Man upprättar mönsterrullor över dessa precis som man gör över ryttare och soldater. Bilden här ovan visar:

MönsterRulla öfwer Salpetersjuderimanskapet af Skåne och Blekings Läners Stat, som dels år 1777 warit på Kronoarbete i berörde Län, dels ock sedan förledet års Mönstring blifwit i de afgångnas ställen antagne; upprättad til Mönstringen som hölls den 29. april 1778.

Krigskollegium_Artilleridepartementet_F2a_1_Bild_92
Krigskollegium Artilleridepartementet F2a:1 (1693-1757) Bild 92 (AID: v50439.b92, NAD: SE/KrA/0003) Länk.

Rulla och Specification Uppå Samptel: Hans Kongl: Maij:tts och Crononas Saltpettersiudare som Boo och wistas uti Skaraborgs Lähn Pro Anno 1726 och 1727.

Walla härad, Lerdahla socken. Anders Jonsson i Myreberg. Nummer 1, född år 1669 och blivit salpetersjudare 1687. Præsens (dvs närvarande).

Har man tur kan det stå lite mer antecknat om personerna som det t.ex. gör på Anders Erichsson (rad 3 i bilden ovan). Här har man skrivit ute till höger:

Siuk af et hug i wänstra knäet och bewitnades af des Cammerater at wara oduglig. Recommenderas till afskied, medan han och intet kunnat giöra något arbete för åhr 1726.


Niklas Hertzman, ArkivDigital

Biskop Peder Winstrup – kvarlevor från 1600-talet

PederWinstrup1

När vi släktforskar letar vi efter uppgifter i kyrkoböcker och mantalslängder. Här hittar vi uppgifter om förfädernas namn, födelsedata, familjen och var de bodde. Men när man har forskat ett tag vill man veta mer om personerna. Då börjar man läsa domböcker för att hitta att de t.ex. bråkade med grannen. Har man tur har de begått ett brott och de finns i häktes- eller fängelsehandlingar och då får man ett signalement på personen. När man gör en liten utflykt så brukar släktforskaren stanna till vid kyrkogårdar och se om man hittar någon släktings gravsten. Men inget gör att man kan komma en person så ”nära” som att se honom på bild eller i verkligheten…

Att se en person från 1600-talet i verkligheten gavs det tillfälle till i förrgår i Lund. Man visade upp biskop Peder Winstrups mumie (bilden ovan).

Peder Winstrup föddes i Köpenhamn 1605 och dog 1679 i Lund. Han var biskop i Lund 1638-1679 och var således den sista danska och den första svenska biskopen i Lund. Det var en svår tid kring freden i Roskilde 1658 och det gällde verkligen att hålla på rätt sida om man ville ha kvar sin ställning i samhället. Detta lyckades Peder bra med och att få behålla en sådan inflytelserik tjänst som biskop och tjäna det nya landet var det inte många som klarade av. Dessutom var Sverige noga med att tillsätta svenskar och personer de kunde lite på, på de viktiga positionerna i Skåne, men trots att Peder var dansk fick han svenskt företroende att fortsätta sin tjänst.

1658 träffades Peder Winstrup och hans nya kung, Karl X Gustav, och Peder lade fram nyttan med att inrätta ett universitet i Lund. Det blev dock på nytt lite oroliga tider och det är först 1666 som Lunds universitet instiftas. Dock blev han förbigången och som universitetets första prokansler utsågs Bernhard Oelreich (1626-1686) som var kyrkoherde i Norra Åsum och Skepparslöv och alltså underställd Peder Winstrup. Exakt vilka turer som ledde till att Bernhard fick tjänsten före Peder kan man spekulera i, men Bernhard vistades i Stockholm 1664 i samband med riksdagen och under vistelsen där blev han befalld att predika för Änkedrottningen och vann hennes bifall, hon kallade honom till sin Hofpredikant och Bigtfader samma år. I samband med en annan vistelse i Stockholm fick han det nyinrättade universitetets statuter och utnämndes till prokansler. Detta ledde så klart till bittra strider mellan Peder och Bernhard och de försökte på alla sätt och vis att smutskasta varandra. Det slutade med att Bernhard Oelreich fick tjänst som superindendent i Bremen och därmed var Peder kvitt sin trätobroder.

PederWinstrup2

Domkyrkan i Lund fick 2013 tillstånd att flytta Peder Winstrups kvarlevor, för man behövde renovera där hans kista fanns i kryptan. Tanken var att man skulle begrava honom på Norra kyrkogården. Man beslöt att genomföra en noggrann undersökning av kroppen i vetenskapligt syfte och när man öppnade kistan fann man att kroppen var mycket välbevarad. En rad undersökningar har gjorts och flera provsvar väntar man på. Bland annat undersöker man hans DNA, sjukdomar, vad som finns i magen, växter och insekter. I onsdags (9/12) var det öppet hus på Historiska Museet i Lund och där visade man upp kroppen och en liten utställning. Den 11/12 återlämnas kroppen till Domkyrkan för återbegravning där, och inte på Norra kyrkogården.

Domkapitlet_i_Lund_FIb1_Bild_347Domkapitlet i Lund FIb:1 (1156-1678) Bild 347 (AID: v136445.b347, NAD: SE/LLA/13550) Länk.

Exempel på ett brev (bilden ovan) från 1674 som Peder Winstrup har utfärdat som biskop och inledningen lyder så här: Peder Winstrup till Lundegaardh och Werpinge, Doctor, Biscop öffwer hertigdommet Schone, ProCancellarius Academiæ Carolinæ sampt Præses Consistorii Ecclesiastia…

Extra intressant att träffa Peder och med egna ögon få se den som bråkade med min förfader Bernhard Oelreich. Närmare 1600-talet än så här kommer vi inte.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Fler militära pensionshandlingar i ArkivDigital

pensionshandlingar del 2 AID v812124.b1350.s138

Arméförvaltningen, Civila departementet, civilbyrån D2:7 (1902-1904) Bild 1350 / sid 138 (AID: v812124.b1350.s138, NAD: SE/KrA/0065b) Länk.

Tidigare i höstas berättade vi i ett blogginlägg (länk till blogginlägget) om de militära pensionshandlingarna i arkivbildaren Krigskollegium Krigsmanshuskontoret. Vi framhöll där de så kallade underhållsprojekten som extra intressanta. Krigskollegium Krigsmanshuskontoret innehåller emellertid bara underhållsprojekt till och med år 1863. Vi har nu även fotograferat fortsättningen av materialet, som ingår i två olika arkivbildare:

  • Åren 1864-1880, se arkivbildaren Arméförvaltningen, Civila departementet, kassaavdelningen, pensions- och fondförvaltningskontoret. 
  • Åren 1881-1904, se arkivbildaren Arméförvaltningen, Civila departementet, civilbyrån.

För båda arkivbildarna, använd sökord: ”arméförvaltningen”.

Förutom orsaken till avskedet får man även i dessa mera sentida underhållsprojekt en bra översikt över respektive gratialists militära karriär, vilket framgår av nedanstående exempel från år 1904 (se bilden ovan).

Dist. korpralen Johan Daniel Grimberg /Pettersson/ född den 10 Apr. 1855, tjent utm. väl sedan den 21 Februari 1873, vid gen. mönstring den 16 September 1903 för sjuklighet ställd på 6 månaders förbättring, afsked den 5 April 1904; v. korpr. 4 maj 1883, korpal d. 20 febr. 1895, dist. korpr. i regem. 14 Juni 1902. Svärdsmedalj 1904.


Markus Lindström, ArkivDigital

Handlingar rörande flottan – en översikt

rullor flottan v390213.b250Rullor flottan 1635-1915 Ib:70 (1810-1810) Bild 250 (AID: v390213.b250, NAD: SE/KrA/0503036) Länk.

ArkivDigital har fotograferat en mängd handlingar som innehåller information angående flottans anställda. Vi tänkte här ge en kort översikt över de källmaterial som finns tillgängliga i ArkivDigital.

När man ska forska om en person som varit anställd vid flottan börjar man lämpligen med att undersöka vilka rullor som finns tillgängliga i arkivbildaren Rullor flottan 1635-1915. För båtsmännen finns en egen serie, Rullor båtsmanskompanier (volymerna IV:1-79). Här återfinns olika typer av rullor rörande båtsmännen, bland annat generalmönsterrullor. Dessa är uppställda på liknande sätt som generalmönsterrullorna för soldater (länk till blogginlägg), och ger alltså en möjlighet att följa båtsmännen från antagning till avsked.

I Rullor flottan 1635-1915 hittar man också en mängd andra typer av rullor. Arkivbildaren är indelad i ett antal olika serier, till exempel Rullor Karlskrona, Stockholm och Göteborg, Underofficersrullor, Rullor skeppsgossekompanier, Rullor matroskompanier, Finska rullor, Lotsrullor samt ett stort antal olika rullor för officerare och manskap vid Stockholms station.

lotsar v398912.b113

Rullor flottan 1635-1915 XII:16 (1791-1791) Bild 113 (AID: v398912.b113, NAD: SE/KrA/0503036) Länk.

I Rullor flottan 1635-1915 kan man hitta information om långt mer än bara båtsmän. Ett exempel på en yrkesgrupp som i arkivbildaren har en egen serie är lotsarna. Bilden ovan är hämtad ur en lotsrulla från år 1791.

Utöver rullorna i Rullor flottan 1635-1915 återfinns i ArkivDigital även ett antal andra källtyper som berör flottan. Nedan listas de viktigaste typerna av handlingar.

Båtsmansrullor: I slutet av 1800-talet upprättades för varje båtsman en egen liten bok som ger långt mycket mer detaljerade uppgifter än generalmönsterrullorna. Dessa båtsmansrullor återfinns i de olika arkivbildarna för Karlskrona station och Stockholms station. Läs mer här. Materialet är numera komplett tillgängligt i ArkivDigital.

Skeppsmönsterrullor: Dessa rullor, som omfattar både båtsmän och befäl, är som namnet antyder uppställda fartyg för fartyg. De återfinns i arkivbildaren Flottans arkiv: Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor, Arméns flotta, loggböcker, rullor m.m.: Sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor 1689-1873. Läs mer här.

Meritförteckningar: Återfinns i arkivbildaren Meritförteckningar, flottan. Berör främst olika typer av officerare. Även om meritförteckningarna har vi tidigare berättat på bloggen, läs mer här.

Pensionshandlingar: I arkivbildaren för Flottans pensionskassa finns rullor över personal som fått pension (gratial). Läs mer här.

Markus Lindström, ArkivDigital

Nytt hår och nya tänder

Kvistofta FI 1 (1796-1861) Bild 51 sid 93Kvistofta FI:1 (1796-1861) Bild 51 / sid 93 (AID: v107373.b51.s93, NAD: SE/LLA/13223) Länk. (På bilden syns den i källan angivna sidan samt nästföljande sida.)

Om man har tur står det lite mer text i en dödsnotis än bara namn och ålder. När avskedade ryttaren Pehr Laxström dör i Kvistofta 1823 skriver prästen mycket spännande och intressant om honom och hans pappa.

1823. Dec.20 Dog afskedade Ryttaren Pehr Laxström i Qvistofta af ålderdom 91 år och 7 mån: gl. Begrofs d.28 ejusdem.

Om denne Man förtjenar att anmärkas, att han bivistat det Pommerska kriget, att han der blifvit blesserad, samt fången förd till Berlin, men ransonerat sig sjelf. För ett och samma Nummer hade Pehr Laxström och hans Fader tjent nära ett Hundrade år, neml: Fadren i 50 år, och Laxström i 48 år, då han nödsakades taga avsked, emedan Regementet förändrades från Ryttare till Dragoner. Fadren hade bivistat slaget vid Helsingborg 1710. År 1819, efter det stora Lägret å Bonarps Hed, infann sig Pehr Laxström i Ramlösa hos Hans Kongl. Höghet Kronprinsen Oscar med en af Kyrkoherden i Quistofta Professor David Rosenschöld författad Böneskrift, deri han, utom ofvanbemälte märkwärdigheter, äfven anförde den Naturens sällsamhet, att Han, Pehr Laxström, efter en nyligen ofverstånden Svår sjukdom erhållit nytt hår och nya tänder, och som han alltså befarade, att hans lifstid skulle några år förlängas, anhöll han, att genom Kongl: Majt:s Nåd bekomma ytterligare Pension utöfver de 12 Rd Banco; som honom sedan längre tid varit beviljade. -Som naturens sällsamma bemödande på stället erfors äga rum, och i anseende till det Hedrande Prestbevis Pehr Laxström in för Hans Kongl: Höghet Kronprinsen personligen företedde, har bemälte Laxström af Kronprinsens egen handKassa erhållit fyratio Rd B:co i årlig Pension, eller större, än någonsin en simpel Ryttare under Svenska Kronan hittils haft.

Efter sitt Nittionde år hade Laxström varit sängliggande; och utan tvifvel har den wåldsamma kur han vidtagit för häfvandet av den svåra sjukdom, som ofvan omförmälts, kunnat vålla, att Laxström, som till vexten ej var stor, men stark, icke upplefvat Hundrade år.

 

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Liggare över lösaktiga kvinnor i Malmö 1874-1902

Kriminalpolisen i Malmö DIV 1 (1874-1902) Bild 169 sid 166Kriminalpolisen i Malmö DIV:1 (1874-1902) Bild 169 / sid 166 (AID: v137358.b169.s166, NAD: SE/MSA/00453) Länk.

Vid en första blick på dessa förteckningar och akter kan de te sig smått humoristiska, men det är ju så klart mycket större än så. Vi träffar på kvinnor som av en eller annan anledning har valt eller blivit tvungna att försörja sig genom prostitution. Vi hittar uppgifter om deras namn och bakgrund, deras levnadsförhållanden, var de bodde och var de var verksamma. I många fall står det dessutom varför de började.

Dessa handlingar från Malmö finns för åren 1874-1902 och innehåller ett par hundra personer. Själva prostitutionen var inte olaglig vid denna tid, utan det var för att de umgicks i vissa kretsar och att de var ”lösaktiga” och drev omkring som gjorde att polisen visade intresse för dem. Lösdriveri var olagligt.

I exemplet här ovan kan vi läsa följande:
Namn jemte binamn: Annetta Sofia Andersson Frithioff.
Bostad: v. Dalgatan N:o3, S:a Promenaden 27.
Utseende: Längd 1.576, ovalt ansigte, hår: blondt, ögon: bruna.
Födelseort och tid: Malmö, 1870 d.8/2.
Föräldrarnas namn och yrke: Aflidne Husaren Hans Andersson Frithioff och hans hustru Maria.
Förutvarande sysselsättning och lefnadsomständigheter: Hon har mestadels vistats i föräldrahemmet. Hon tjenade i ett mejeri i Tyskland under ett år och har sedan sin återkomst derifrån i augusti månad förra året försörjt sig genom skörlefnad.
Anmärkningar: Ålagd besigtningskyldighet af P.K. den 12/4 89. 1890 d.16/7 ådömd åtta mån: tvångsarbete. Befriad den 3/12 1892.

Ett annat exempel med ännu mer information hittar man t.ex. på Lisa Maria Jacobina Hansson.

Kriminalpolisen i Malmö DIV 1 (1874-1902) Bild 123 sid 121


Kriminalpolisen i Malmö DIV:1 (1874-1902) Bild 123 / sid 121 (AID: v137358.b123.s121, NAD: SE/MSA/00453)
Länk.

Namn jemte binamn: Lisa Maria Jacobina Hansson /Posetivhalerskan/.
Bostad: Södra Promenaden N:o 45, Rönneholmsvägen 84.
Utseende: 5.7 fot, stark kroppsbyggnad, långlagt fylligt ansigte, rak näsa, ordinär mun, blåa ögon, mörkblondt hår, tunna bruna ögonbryn samt ett s.k. födelsemärke vid högra knäveckets insida.
Födelseort och tid: 1861 21/6 i Ystad.
Föräldrarnas namn och yrke: Aflidne Korporalen Mårten Hansson och h.h. Ingrid Lundgren.
Förutvarande sysselsättning och lefnadsomständigheter: Konfirmerades vid 16 års ålder och wistades i föräldrahemmet tills fyllta 20 år, 1881 kom hon hit till staden och sedan drifvit omkring med Posetivhalarens Sidsli tills sistl: Febr: då hon började sin nuvarande yrke; hon blef, enl. eget erkännande förförd vid 17 års ålder af Löjt: Elestin i Ystad.
Anmärkningar: Besigtigas hos läkaren 1883, rest till Ystad utan att hafva gjort anmälan deröfver. 1888 13/9 ånyo besigtning å byrån.

Det här med att Lisa Maria Jacobina Hansson kallas Posetivhalerskan är något man ser på en del av kvinnorna. Polisen har skrivit ut deras binamn i handlingarna. Vi vet så klart inte hur de såg ut eller hur de var som personer, men om man blundar och låter fantasin sätta igång, så får man med dessa namn små bilder av dem.

I handlingarna hittar vi namn som:
Johanna Hansson – Stickerskan
Bengta Nilsson – Lilla Danskan
Mathilda Nilsson – Mathilda 50 öre
Carolina Larsdotter – Slagne Hjelten
Emma Charlotta Carlsson – Pattetummen
Carolina Andersson – Skita Pecka
Augusta Maria Larsson – Klar i särken
Johanna Persson – Det gungande skeppet
Gerda Henrietta Zickerman – Warma franskbröd
Augusta Johansson – Fy för satan

Ett register över Malmös glädjekvinnor under 1874-1902 finner ni här.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Nytt material i ArkivDigital

Uppslagna böckerI vårt arkiv finns nu över 56 miljoner bilder, vilket motsvarar omkring 112 miljoner sidor av gamla dokument. Mängder av spännande material har tillkommit i ArkivDigital den senaste tiden. Här kommer de viktigaste nyheterna:

Militaria – Soldater och hemlig underrättelsetjänst
Om du forskar kring soldater och krigshistoria har vi nytt material att presentera. Vi har börjat lägga ut såväl militära pensionshandlingar som handlingar från den så kallade C-byrån, som bedrev hemlig underrättelsetjänst utanför Sveriges gränser under andra världskriget. Militära pensionshandlingar återfinns i arkivbildaren Krigskollegium Krigsmanshuskontoret, och även rullor från Flottans pensionskassa finns nu tillgängliga online.

Bouppteckningar för flertalet län
Vi har fortsatt att fylla på med fler bouppteckningar. Stockholms stad är klar till och med år 1914 och Kalmar, Kronobergs, Uppsala och Västmanlands län är klara till och med 1920. Gävleborgs län är klart till och med 1930. Kristianstads och Malmöhus län är nu komplett tillgängliga till och med 1940 och för Värmlands län har vi hunnit klart till och med år 1945. Även från flertalet övriga län har volymer tillkommit.

Se vad som är nytt på volymnivå.

Läs blogginlägg om C-byrån.
Läs blogginlägg om pensionshandlingar för soldater.

ArkivDigital

Soldatforskning i generalmönsterrullor – exemplet Jan Fräs

GMR DahlregementetGeneralmönsterrullor – Dalregementet 123 (1841-1845) Bild 20 (AID: v372940a.b20, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Under en 200 år lång period, från 1680-talet till 1880-talet, utgör generalmönsterrullorna grundmaterialet för forskning kring soldater och officerare. I ett tidigare blogginlägg (läs inlägget här) har vi gett lite allmän information om generalmönsterrullorna. Vi tänkte nu ge ett konkret exempel på hur man med rullornas hjälp kan följa en soldat genom dess militära karriär.

Generalmönstringarna hölls vanligen med tre till fem års mellanrum. Rullorna är alltid uppställda regements- och kompanivis. Inom varje kompani hade varje rote (= de gårdar som gemensamt skulle underhålla en soldat) ett eget nummer. Utifrån kyrkobokföringen känner man ofta bara till i vilken by och socken en viss soldat levde. För att få fram uppgifterna om regemente, kompani och nummer kan ofta Statistiskt Sammandrag af svenska Indelningsverket (”Grill”) vara till hjälp. Om detta bokverk har vi tidigare berättat här på bloggen (läs inlägget här).

v372940a.b3750

Generalmönsterrullor – Dalregementet 123 (1841-1845) Bild 3750 (AID: v372940a.b3750, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Bilden ovan är hämtad ur Dalregementets generalmönsterrulla för år 1845. Vi ska följa Jan Fräs, soldat vid rote nr 41 vid Gustafs kompani. Av bilden framgår att han blivit antagen den 21 december 1841 och att hans patronymikon (fadersnamn) var Andersson. Han antecknas vara 27 år gammal och ha tjänstgjort i 3 ½ år. Längden anges till fem fot och sju tum, vilket motsvarar ungefär 166 centimeter. Vi får också veta att han var gift samt att han var närvarande (närvara heter praesens på latin, därav förkortningen pr.) samt godkänd (approberad) vid mönstringen.

v372941a.b1580

Generalmönsterrullor – Dalregementet 124 (1849-1852) Bild 1580 (AID: v372941a.b1580, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Bilden ovan visar 1849 års generalmönsterrulla. Denna är också ett bra exempel på att uppgifterna i rullorna med tiden blev allt mer detaljerade. I 1845 års rulla uppgavs endast soldatnamnet Fräs i kolumnen för rotens namn, men nu får vi också veta var den var belägen: Fagerbackens by i Stora Tuna socken i Falu län. Det har nu dessutom tillkommit uppgifter om födelsedatum och födelseförsamling.

I 1852 års generalmönsterrulla framkommer ingen ny information, liksom vid tidigare mönstringar hade Jan varit närvarande. I generalmönsterrullan från år 1856 får vi veta att Jan inte närvarat vid mönstringen eftersom han varit ”sjuk på sjukhuset”.

Inte heller vid 1859 års mönstring närvarade Jan. Han antecknas även denna gång vara sjuk, nu var han dock hemma på roten. I generalmönsterrullan sitter ett läkarbetyg bifogat.

v372943b.b1610

Generalmönsterrullor – Dalregementet 126 (1859-1863) Bild 1610 (AID: v372943b.b1610, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Att Soldaten No 41 Fräs vid Gustafs compagnie af Kong. Dal-Regementet, hvilken genomgått en lunginflammation, ännu icke är så tillfrisknad att jag anser honom kunna inställa sig vid samlingen för Jernvägs Commenderingen, intygas. Barkgärdet den 9 Maij 1859.

I 1863 års generalmönsterrulla ser vi så slutet på Jans karriär som soldat. De sista anteckningarna om honom lyder: ”Begär och får afsked för intygad sjuklighet. Tjent väl.”

v372943b.b5930
Generalmönsterrullor – Dalregementet 126 (1859-1863) Bild 5930 (AID: v372943b.b5930, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital