Bouppteckningsregister för Södermanland och Västmanland

Det är ganska så exakt tre år sedan vi lanserade vårt sökbara bouppteckningsregister som sedan dess har fyllts på med mer material vid flera tillfällen.

Nu är det dags för en ny uppdatering. Den här gången har vi lagt till sökbara poster gällande bouppteckningar från Södermanlands och Västmanlands häradsrätter och rådhusrätter.

Totalt innehåller dagens uppdatering 188 688 nya sökbara registerposter. Efter uppdateringen innehåller bouppteckningsregistret totalt drygt 1,6 miljoner poster.

Bouppteckningsregister

När du släktforskar är bouppteckningarna ett viktigt källmaterial. Här kan du bland annat hitta uppgifter om släktskap då det finns information om den avlidnes arvingar. Du får också reda på den avlidnes tillgångar och skulder och ofta finns det även en lista på den avlidnes ägodelar.

Vårt register gör det mycket enklare att hitta rätt bouppteckning, något som i vanliga fall kan vara tidskrävande då bouppteckningarna inte ligger i någon exakt ordning.

I bouppteckningsregistret kan du söka på namn, årtal då bouppteckningen gjordes samt län och församling där den avlidne personen bodde. När du söker på årtal är det bra att komma ihåg att bouppteckningen inte alltid gjordes samma år som personen avled. Sök därför gärna på ett tidsintervall med start det året som personen avled och ett par år framåt i tiden. Om du vill söka på namnet på det län där bouppteckningen gjordes ska du skriva till exempel ”Södermanlands län”. Det räcker alltså inte att bara skriva ”Södermanland”.

Dagens uppdatering innehåller sökbara poster från följande arkivbildare och årtal:

Södermanlands län
Daga häradsrätt, 1746-1915  
Eskilstuna rådhusrätt och magistrat, 1669-1900
Hölebo häradsrätt, 1737-1914
Jönåkers häradsrätt, 1704-1910
Mariefreds rådhusrätt och magistrat, 1685-1900
Nyköpings rådhusrätt och magistrat, 1694-1900
Oppunda häradsrätt, 1678-1904
Rekarne tingslags häradsrätt, 1880-1901
Rönö häradsrätt, 1665-1910
Selebo häradsrätt, 1748-1880
Strängnäs rådhusrätt och magistrat, 1669-1900
Torshälla rådhusrätt och magistrat, 1639-1922
Trosa rådhusrätt och magistrat, 1734-1917
Villåttinge häradsrätt, 1694-1908
Västerrekarne häradsrätt, 1738-1880
Åker och Selebo tingslags häradsrätt, 1881-1900
Åkers häradsrätt, 1719-1880
Österrekarne häradsrätt, 1735-1880

Västmanlands län
Arboga rådhusrätt och magistrat, 1652-1903
Gamla Norbergs bergslags häradsrätt, 1738-1899
Köpings rådhusrätt och magistrat, 1652-1900
Norrbo häradsrätt, 1714-1928
Siende häradsrätt, 1699-1893
Simtuna häradsrätt, 1727-1887
Skinnskattebergs bergslags häradsrätt, 1746-1906
Snevringe häradsrätt, 1629-1900
Torstuna häradsrätt, 1736-1887
Tuhundra häradsrätt, 1707-1893
Tuhundra, Siende och Yttertjurbo tingslags häradsrätt, 1894-1900
Vagnsbro häradsrätt, 1770-1899
Våla häradsrätt, 1746-1867, 1869-1887
Västmanlands östra domsagas häradsrätt, 1888-1900
Yttertjurbo häradsrätt, 1744-1893
Åkerbo häradsrätt, 1670-1906
Övertjurbo häradsrätt, 1739-1887

Sedan tidigare innehåller registret sökbara uppgifter om bouppteckningar från följande län: Gotland, Gävleborg, Göteborg och Bohus, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skaraborg, Stockholm, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Älvsborg och Östergötland. Vi kommer att fortsätta fylla på registret framöver så håll utkik här i bloggen samt på Facebook och Instagram så att du inte missar något.

På den här länken kan du se vad som ingår i bouppteckningsregistret efter uppdateringen.

Vill du veta mer om bouppteckningar kan du läsa här.

För att öppna Bouppteckningsregistret loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Bouppteckningsregister i listan över registerkällor.

ArkivDigital

NYTT! Födda i Nora med omnejd

Det har blivit dags för en ny uppdatering av vårt register Födda, delar av Sverige, där du enkelt kan söka efter födelseuppgifter. Den här gången har vi uppdaterat registret med 46 277 sökbara poster från Nora med omnejd.

Uppgifter för följande församlingar och tidsperioder ingår i uppdateringen:

  • Järnboås församling 1673–1918
  • Nora bergsförsamling 1737–1939
  • Nora stadsförsamling 1843–1924 (för tiden före 1843, se Nora bergsförsamling)
  • Vikers församling 1872–1918 (församlingen bildades år 1871 genom utbrytning ur Nora bergsförsamling)
Födda i Nora

Vårt födelseregister gör det enklare för dig att hitta födelsenotiser för dina förfäder och släktingar som föddes i de här fyra församlingarna. Istället för att bläddra igenom sida efter sida i födelseböckerna kan du göra en snabb sökning i vårt register. När du hittat personen du letar efter är det enkelt att klicka sig vidare till födelseboken för att dubbelkolla uppgiften i originalkällan.

Följande uppgifter är sökbara i födelseregistret:

  • Födelsedatum
  • Dopdatum
  • Barnets förnamn
  • Födelseplats (by, gård etc)
  • Födelseförsamling
  • Föräldrarnas förnamn och efternamn, deras titlar/yrken och åldrar.

Totalt innehåller registret Födda, delar av Sverige nu nästan 5 miljoner poster. Vi kommer att uppdatera med fler församlingar och län framöver så håll utkik på vår blogg och våra sociala medier för att få information om alla uppdateringar.

På den här länken kan du se de församlingar och årtal som ingår i registret efter uppdateringen.

För att öppna Födda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Födda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

Uppdatering av födda 1800 – 1840

Det har just blivit mycket enklare att hitta uppgifter om när personer föddes i Västmanlands, Älvsborgs och Örebro län! Vi har nämligen uppdaterat registret Födda, delar av Sverige med drygt 522 000 poster från dessa tre län. Uppdateringen gäller för åren 1800 – 1840.

Istället för att bläddra igenom kyrkböckerna i jakt på födelsenotiser kan du nu snabbt hitta rätt person med hjälp av en enkel sökning på till exempel namn och födelsedatum. Du kan sedan klicka dig vidare direkt till originalkällan för att dubbelkolla uppgiften i födelseboken.

De uppgifter som finns med i registret är följande:

  • Födelsedatum
  • Dopdatum
  • Barnets förnamn
  • Födelseplats (by, gård etc)
  • Födelseförsamling
  • Föräldrarnas förnamn och efternamn, deras titlar/yrken och åldrar.
Uppdatering födda 1800-1840
Ett exempel på hur det kan se ut när du söker i registret.

Uppdateringen av registret är ett resultat av att det gjorts avskrifter av församlingarnas födelseböcker för de aktuella länen och årtalen.

Totalt innehåller registret Födda, delar av Sverige nu drygt 2 miljoner poster. Vi kommer att fortsätta uppdatera med fler län framöver så håll utkik på bloggen för information om kommande uppdateringar.

Genom att klicka på den här länken kan du se de församlingar och årtal som nu ingår i registret.

För att öppna Födda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Födda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

Fler moderna kyrkoböcker i ArkivDigital

Under januari och februari har vi arbetat med att fotografera de kyrkoböcker vars sekretess gick ut vid årsskiftet. De volymer som berörs av detta är församlingsböcker, födelseböcker och dödböcker med slutår 1946. Utöver detta har vi även fotograferat flyttningslängder och vigselböcker med startår 1946 (men med slutår senast 1980).

För Blekinge, Gotlands, Hallands, Jämtlands, Jönköpings, Kopparbergs, Kristianstads, Kronobergs, Malmöhus, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län är fotograferingen av ovanstående material avslutad. Från flertalet övriga län är en hel del nyfotograferade volymer online och mer kommer att tillkomma inom kort.

0329Ödestugu (F) F:2 (1917-1946) Bild 520 / sid 49 (AID: v172844.b520.s49, NAD: SE/VALA/00473) Länk

Om du vill veta om något tillkommit i de församlingar som just du är intresserad av, använda denna sida, http://www.arkivdigital.se/volymer/senaste?interval=1

När det gäller födelseböcker vill vi slutligen påminna om att många av dem innehåller retroaktivt införda anteckningar, exempelvis rörande adoptioner. Det är datumet för den senast införda känsliga uppgiften som styr när sekretessen löper ut. Exempelvis: En födelsebok innehåller födda åren 1930-1946. Det finns en känslig uppgift som fördes in år 1956. Sekretessen gäller då i 70 år från och med år 1956, vilket innebär att boken frisläpps och kan fotograferas av oss först år 2027. Det är respektive landsarkiv som gör dessa sekretessbedömningar.

Markus Lindström, ArkivDigital

Bouppteckningar 1901-1960 – statusuppdatering

Sedan en längre tid tillbaka arbetar ArkivDigital med att fotografera bouppteckningarna från period 1901-1960. Vi har berättat om detta arbete vid flera tidigare tillfällen här på bloggen, senast för ett drygt år sedan: se tidigare inlägg. Då vi hunnit fotografera en hel del till sedan dess tyckte vi att det kan vara på tiden med en statusuppdatering.

Hur långt vi kommit i vårt arbete med att fotografera bouppteckningarna varierar från län till län. Nedan följer först en länsvis sammanställning över hur långt vi hunnit klart, sedan en sammanställning över vad vi fotograferar för närvarande. Vår huvudsakliga målsättning är att fotografera bouppteckningarna till och med år 1960, men från Gotlands län har vi som synes hunnit fotografera även en del nyare material. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de varit i allt för dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckningarna är klara till och med år:
1920: Jönköping, Kalmar, Östergötland
1930: Kopparberg, Kronoberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1940: Gävleborg, Jämtland*, Stockholm
1945: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1950: Värmland
1960: Blekinge, Halland, Kristianstad, Malmöhus
1980: Gotland, (Visby rådhusrätt åren 1945-1961 saknas dock)

För närvarande fotograferar vi:
1921-1930: Jönköping, Kalmar, Östergötland.
1931-1940: Kopparberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1941-1945: Stockholm
1946-1950: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1951-1955: Värmland

* Från Jämtlands län saknas dock bouppteckningar från perioden 1861-1900, men fotografering av dem är under arbete. För resten av landet är bouppteckningarna från ”äldsta tid” till och med år 1900 färdigfotograferade sedan länge.

v496946.b7050.s30Eksjö rådhusrätt och magistrat (F) FIII:9 (1921-1930) bild 7050 / sid 30 (AID: v496946.b7050.s30, NAD: SE/VALA/01662) Länk.

Under 1900-talets början blev successivt fler och fler bouppteckningar maskinskrivna. På bilden ovan, som är hämtad från Eksjö rådhusrätt och magistrats bouppteckningar från år 1926, ser vi dels slutet på en maskinskriven bouppteckning, dels början på en handskriven.

Markus Lindström, ArkivDigital

Fotograferingen av moderna kyrkoböcker – flertalet län nu klara

I slutet av januari kunde vi meddela en glädjande nyhet här på bloggen: Riksarkivet hade upphävt det beslut som endast gett oss möjlighet att fotografera moderna kyrkoböcker till och med år 1935, (se tidigare inlägg). Därmed öppnade sig en efterlängtad möjlighet för oss, nämligen att fotografera de moderna kyrkoböckerna till och med sekretessgränsen, (för närvarande år 1945).

Vi har under senvintern, våren och sommaren fotograferat församlingsböcker, flyttlängder, födelse-, vigsel- och dödböcker för fullt. Som ett resultat av detta arbete är nu fotograferingen slutförd för 20 av 25 län.

Klara län: Blekinge, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kristianstad, Kronoberg, Malmöhus, Norrbotten, Stockholm, Södermanland, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland och Örebro.

Län under arbete: Göteborg och Bohuslän, Skaraborg, Uppsala och Östergötland.

För det återstående länet, Älvsborg, kommer fotograferingen att påbörjas inom kort.

Detaljerad information angående tillkomna volymer, såväl moderna kyrkoböcker som andra typer av volymer, finns på vår hemsida, (gå till sidan).

Vi vill understryka att olika sekretessregler tillämpas för olika serier, vilket påverkar vilka volymer vi har kunnat fotografera. I ett tidigare blogginlägg, (se tidigare inlägg) har vi redogjort för vilka regler som gäller för respektive typ av kyrkoböcker, (se tredje och fjärde stycket).

Blogginlägg 20160729Ett uppslag ur Junosuando församlingsbok för åren 1935-1945 (AIIa:4), en av de många nyare kyrkoboksvolymer som den senaste tiden blivit tillgängliga i ArkivDigital. Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Fotograferingen av moderna kyrkoböcker från flera län klart

senast tillagda volymerI slutet av januari drog ArkivDigital igång fotograferingen av de moderna kyrkoböckerna till och med sekretessgränsen, för närvarande år 1945 (se tidigare blogginlägg). Vi kan nu meddela att fotograferingen av Stockholms, Jämtlands och Gotlands län är klart. Sedan tidigare är vi även klara med Värmlands län.

Nya volymer av moderna kyrkoböcker tillkommer löpande. För närvarande pågår fotografering av framför allt Blekinge, Hallands, Kristianstads, Malmöhus, Västmanlands, Kopparbergs och Kronobergs län. För att se om några volymer har tillkommit från någon av de församlingar som just du är intresserad av, använd denna sida, http://www.arkivdigital.se/volymer/senaste?interval=1

När det gäller sekretessgränsen vill vi förtydliga att en bok måste vara avslutad senast år 1945 för att vi ska kunna fotografera den. Om till exempel en död- och begravningsbok innehåller åren 1895-1950 har vi alltså inte möjlighet att fotografera den, eftersom sekretessen inte har löpt ut. Ett undantag från denna regel är flyttlängderna samt lysnings- och vigselböckerna. De är i allmänhet inte sekretessbelagda, så dem kan vi ofta fotografera även om de innehåller uppgifter efter 1945.

Vi vill slutligen även nämna några ord om födelse-och dopböckerna. I dessa är det vanligt att anteckningar, till exempel rörande adoption, förts in retroaktivt, ibland flera årtionden i efterhand. Sekretessen gäller då i 70 år från den senast införda sekretessbelagda anteckningen. I praktiken innebär det att vi i nuläget inte har möjlighet att fotografera vissa födelse- och dopböcker, trots att de inte innehåller några födda efter år 1945.

Markus Lindström, ArkivDigital

Oäkta barn och utomäktenskapliga förbindelser

När man plöjer igenom kyrkobok efter kyrkobok stöter man då och då även på andra uppgifter än de man är på jakt efter och sådana uppgifter kan också väcka en intresse. Många präster var både moraliska och nitiska och skrev ofta in kommentarer om oäkta barn i födelseböcker och husförhörslängder. Som bekant användes beteckningen ”oäkta barn” för barn som var resultatet av utomäktenskapliga förbindelser. Sådana förbindelser har säkert funnits i alla tider, men förr fanns det ju inga säkra preventivmedel och när förbindelsen resulterade i barn gick den inte att dölja.

Under 1600- och 1700-talen var det stränga straff för sedlighetsbrott. Förutom böter straffades de skyldiga med ”uppenbar kyrkoplikt”, vilket innebar att de under den obligatoriska gudstjänsten fick sitta på skampallen i kyrkan till allmän beskådan. År 1810 avskaffades det världsliga straffet för kvinnor för så kallad lönskaläge, (sexuellt umgänge mellan ogifta personer) första och andra gången. Och år 1864 kom en ny strafflag där lönskaläge inte längre var brottsligt för någon av parterna.

Vid mitten av 1800-talet föddes närmare en tiondel av alla barn i Sverige utanför äktenskapet. Flest utomäktenskapliga födslar var det i städerna, där Stockholm hade ojämförligt högst andel. Vid denna tid föddes 40% av barnen i Stockholm utom äktenskap, medan andelen i riket som helhet var 8%. Även i Eskilstunas fristad, där jag stött på ett intressant exempel, var andelen hög, 22% under 1850-talet.

I många av fallen där nämns fadern och en stor del av fäderna tog sitt ansvar och gifte sig med modern efter att barnet fötts. Vanligt är förstås ”fader okänd”. Däremot är det inte vanligt att även modern är okänd, åtminstone inte utanför Stockholm. Detta är dock fallet för barnet Anna Sofia som föddes 7/4 1855 i Fristaden.

Eskilstuna Kloster och Fors C10 (1848-1858) Bild 197 sid 380 (AID v54898.b197.s380)

Eskilstuna Kloster och Fors C:10 (1848-1858) Bild 197 / sid 380 (AID:v54898.b197.s380, NAD: SE/ULA/10226) Länk

Prästen har skrivit följande anmärkning:

Detta barn uppgafs vara födt inom Torpa socken och Herr Baron C.A. Fleetwood på Torpunga lemnade en förbindelse att detta barn icke skulle falla Eskilstuna Fattigvård till last. Detta barn vårdades af hustru Björklund till den 28 mars 1856, då det afhemtades af okända fosterföräldrar.

Man kan ju misstänka att det var baronen som gjort en stackars piga med barn och som på sitt sätt tog sitt ansvar för barnet genom att ordna en fosterhemsplacering.

Barnet finns noterat även i Torpas födelsebok och där får man också veta vilka fosterföräldrarna var, nämligen brukare Per Gustaf Persson och hans hustru Anna Christina Jonsdotter i Lådeby. I Torpas husförhörslängd 1856-1860, finns Anna Sofia noterad som fosterdotter.

Torpa AI 12

Torpa AI:12 (1856-1860) Bild 205 / sid 195 (AID: v74440.b205.s195, NAD:SE/ULA/11559) Länk

Men vem var modern? Hur gick det för Anna Sofia? Notisen väcker många frågor och när nyfikenheten väckts vill man gärna nysta vidare, även om det gäller personer som man inte alls är släkt med. Jag ska försöka få fram mera.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Skribenten Örjan Hedenberg presenterar sig.

Det är nu mer än 25 år sedan jag började släktforska. På den tiden gick det inte så fort, som vi alla vet. Anledningen till att jag började släktforska var att min mormor sagt att det skulle finnas en adelsman bak i släkten. Jag ville veta om det var sant. Det visade sig stämma, men inte på det sätt hon förmodligen trodde. Länken gick via ett utomäktenskapligt barn. Efter att jag avverkat min och min svärfars anor fastnade jag för brukssmeder, det finns i min antavla. De är en intressant grupp genom att de är svåra att kartlägga och därmed en utmaning för en släktforskare. Smederna flyttade ofta och många gånger långt och många av dem kom från utlandet, såsom vallonerna. Intresset ledde till att jag gick med i den då nystartade Föreningen för Smedsläktsforskning. Sedan många år har jag hand om föreningens databas, där alla uppgifter om smeder och deras släktskap matas in.

Bouppteckningar i ArkivDigital – en sammanställning

Bouppteckning v562001.b500.s547Göteborgs rådhusrätt och magistrat. Första avdelningen efter 1901. EIIIa:150 (1930-1930) Bild 500 / sid 547 (AID: v562001.b500.s547, NAD: SE/GLA/14055) Länk.

Näst efter kyrkböckerna är nog bouppteckningarna det viktigaste källmaterialet för många släktforskare. Bouppteckningarna ger dels rena släktskapsuppgifter genom informationen om arvingarna, dels ger uppgifterna om tillgångar och skulder släktforskaren mera ”kött på benen”.

Sedan en längre tid tillbaka finns bouppteckningarna ”från äldsta tid” till och med år 1900 för hela landet tillgängliga i ArkivDigital. Jämtlands län är dock ett undantag, där saknar vi perioden 1861-1900. Vi kommer dock inom kort att påbörja fotograferingen även av detta material.

När det gäller perioden 1901-1960 har vi kommit olika långt i olika delar av landet. Nedan följer först en länsvis sammanställning över hur långt vi hunnit klart, sedan en sammanställning över vad vi fotograferar för närvarande. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de varit i alltför dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckningarna är klara till och med år:
1917: Stockholms stad.
1920: Göteborg och Bohus, Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kronoberg, Norrbotten, Skaraborg, Södermanland, Uppsala, Västernorrland, Västmanland, Älvsborg, Örebro, Östergötland.
1930: Gävleborg, Västerbotten.
1940: Blekinge, Halland, Jämtland, Kristianstad, Malmöhus, Stockholms län (utom Stockholms stad, se ovan).
1945: Värmland, Gotland.

För närvarande fotograferar vi:
1918-1940: Stockholms stad.
1921-1930: Göteborg och Bohus, Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kronoberg, Skaraborg, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Älvsborg, Örebro, Östergötland.
1921-1940: Norrbotten, Västernorrland.
1931-1940: Gävleborg, Västerbotten.
1941-1945: Blekinge, Halland, Kristianstad, Malmöhus.
1946-1950: Värmland.
1946-1960: Gotland.

Markus Lindström, ArkivDigital

Tragisk händelse i Götlunda 1754

Götlunda AI 2 Bild 84 sid 79Götlunda AI:2 (1751-1755) Bild 84 / sid 79 (AID: v72177.b84.s79, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Två små enkla noteringar i en husförhörslängd i Götlunda döljer mycket som är svårt att förstå.

Här (bilden ovan) ser vi familjen som bor i Brotorp. Gustaf Samuelsson född 1694 och hans hustru Brita född 1702. Här bor även sönerna Eric född 1736 och Gustav född 1741 samt döttrarna Caisa född 1730 och Lisbetha född 1734. Det står att Eric Gustafsson dör 1754 då är han 18 år gammal och hans syster Caisa Gustafsdotter dör 1754 då hon är 24 år gammal.

Nyfiken är man ju som släktforskare och tittar vad det står i dödboken som gör att båda syskonen dör samma år, någon sjukdom?

Götlunda EI 1 Bild 50
Götlunda EI:1 (1752-1799) Bild 50 (AID: v72226.b50, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Längst ner på sidan hittar man att båda dör samma dag den 29/4 och ute till höger står orsaken: Hallshugne på Åsen norr om kyrkjan för bedrifwen blodskam.

Några rader ovanför står att den 1/4 dog och den 5 begrovs Olof, oäkta, aflad af samsyskonen Eric Gustavsson och Caisa Gustavsdotter, 2 månader och 1 vecka gammal av okänd barnsjuka.

Den 23/1 1754 föddes Olof oäkta i Brotorp som det står i födelseboken (bilden nedan).
Götlunda C 3 Bild 12 sid 17
Götlunda C:3 (1752-1795) Bild 12 / sid 17 (AID: v72219.b12.s17, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Föräldrar står antecknade som Cajsa Gustavsdotter. Till Barnfader nämde modren Drängen ifr: Unwalla Jeremias Ohlsson. Sedan finns det tillskrivet efter Jeremias Ohlsson, Men befants sedan wara falskt angifwit och att Gud bättre. Brodren Eric Gustavsson warit rätte fadren till Barnet, hwilken med systren blodskam bedrifwit och derföre den 29 april underginga dödsstraff.

I Sveriges Rikes Lag från 1734 skriver man om blodskam i Missgärningsbalkens LIX kapitel:

Om blodskam, och lägersmål i andra förbudna leder.
1§ Lägrar någon sin ächta, eller oächta blodsfränko i rätt nedstigande eller upstigande led, såsom fader sin dotter, eller dotterdotter; och son sin moder, modermoder, eller fadermoder; tå skola the begge halshuggas, och ej i Kyrkiogård begrafvas.

2§ Samma lag vare om them, som i upstigande eller nedstigande svågerskaps led, med hvarannan sig beblandadt hafva: såsom man med sin hustrus moder, eller sin stiufmoder; eller med sin sonahustru, sonasons eller dottersons hustru; stiufdotter, stiufsons dotter, eller stiufdotters dotter: eller qvinna med sin mans fader, eller sin stiuffader; eller sin dotters man; eller med sin stiufson, eller med thes, eller sin stiufdotters, son.

3§ Lägrar någon sin samsyster, eller halfsyster, ehvad then är ächta, eller oächta; tå hafve ock the både förverkadt lifvet.

Niklas Hertzman, ArkivDigital