Påfyllning av bouppteckningsregistret!

I somras lanserade ArkivDigital ett digitalt sökbart bouppteckningsregister, vilket vi berättar om i ett tidigare blogginlägg: Gå till tidigare inlägg. Vi kommer successivt att fylla på registret med mer sökbart material, och nu är även många tidigare bouppteckningar från Gävleborgs, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län sökbara.

bouppteckningar 2Bouppteckning efter förre fiskaren och borgaren Pehr Nordstrand, avliden år 1842 i Härnösand. Med hjälp av ArkivDigitals digitala sökbara bouppteckningsregister kan Pehrs bouppteckning enkelt hittas.

bouppteckning 3Sammanlagt är nu över 750000 poster sökbara i bouppteckningsregistret, och mycket mer kommer att tillkomma framöver. Information om vilka härads-och rådhusrätter samt vilka tidsperioder som för närvarande är sökbara finns på följande sida: https://www.arkivdigital.se/online/register/bouppteckningar

För att kunna ta del av bouppteckningsregistret krävs Allt-i-ett abonnemang. Registret är enbart tillgängligt i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://www.arkivdigital.se/online/installation

Markus Lindström, ArkivDigital

Bouppteckningar 1901-1960 – statusuppdatering

Sedan en längre tid tillbaka arbetar ArkivDigital med att fotografera bouppteckningarna från period 1901-1960. Vi har berättat om detta arbete vid flera tidigare tillfällen här på bloggen, senast för ett drygt år sedan: se tidigare inlägg. Då vi hunnit fotografera en hel del till sedan dess tyckte vi att det kan vara på tiden med en statusuppdatering.

Hur långt vi kommit i vårt arbete med att fotografera bouppteckningarna varierar från län till län. Nedan följer först en länsvis sammanställning över hur långt vi hunnit klart, sedan en sammanställning över vad vi fotograferar för närvarande. Vår huvudsakliga målsättning är att fotografera bouppteckningarna till och med år 1960, men från Gotlands län har vi som synes hunnit fotografera även en del nyare material. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de varit i allt för dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckningarna är klara till och med år:
1920: Jönköping, Kalmar, Östergötland
1930: Kopparberg, Kronoberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1940: Gävleborg, Jämtland*, Stockholm
1945: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1950: Värmland
1960: Blekinge, Halland, Kristianstad, Malmöhus
1980: Gotland, (Visby rådhusrätt åren 1945-1961 saknas dock)

För närvarande fotograferar vi:
1921-1930: Jönköping, Kalmar, Östergötland.
1931-1940: Kopparberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1941-1945: Stockholm
1946-1950: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1951-1955: Värmland

* Från Jämtlands län saknas dock bouppteckningar från perioden 1861-1900, men fotografering av dem är under arbete. För resten av landet är bouppteckningarna från ”äldsta tid” till och med år 1900 färdigfotograferade sedan länge.

v496946.b7050.s30Eksjö rådhusrätt och magistrat (F) FIII:9 (1921-1930) bild 7050 / sid 30 (AID: v496946.b7050.s30, NAD: SE/VALA/01662) Länk.

Under 1900-talets början blev successivt fler och fler bouppteckningar maskinskrivna. På bilden ovan, som är hämtad från Eksjö rådhusrätt och magistrats bouppteckningar från år 1926, ser vi dels slutet på en maskinskriven bouppteckning, dels början på en handskriven.

Markus Lindström, ArkivDigital

Fotograferingen av moderna kyrkoböcker – flertalet län nu klara

I slutet av januari kunde vi meddela en glädjande nyhet här på bloggen: Riksarkivet hade upphävt det beslut som endast gett oss möjlighet att fotografera moderna kyrkoböcker till och med år 1935, (se tidigare inlägg). Därmed öppnade sig en efterlängtad möjlighet för oss, nämligen att fotografera de moderna kyrkoböckerna till och med sekretessgränsen, (för närvarande år 1945).

Vi har under senvintern, våren och sommaren fotograferat församlingsböcker, flyttlängder, födelse-, vigsel- och dödböcker för fullt. Som ett resultat av detta arbete är nu fotograferingen slutförd för 20 av 25 län.

Klara län: Blekinge, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kristianstad, Kronoberg, Malmöhus, Norrbotten, Stockholm, Södermanland, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland och Örebro.

Län under arbete: Göteborg och Bohuslän, Skaraborg, Uppsala och Östergötland.

För det återstående länet, Älvsborg, kommer fotograferingen att påbörjas inom kort.

Detaljerad information angående tillkomna volymer, såväl moderna kyrkoböcker som andra typer av volymer, finns på vår hemsida, (gå till sidan).

Vi vill understryka att olika sekretessregler tillämpas för olika serier, vilket påverkar vilka volymer vi har kunnat fotografera. I ett tidigare blogginlägg, (se tidigare inlägg) har vi redogjort för vilka regler som gäller för respektive typ av kyrkoböcker, (se tredje och fjärde stycket).

Blogginlägg 20160729Ett uppslag ur Junosuando församlingsbok för åren 1935-1945 (AIIa:4), en av de många nyare kyrkoboksvolymer som den senaste tiden blivit tillgängliga i ArkivDigital. Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Appelbergmysteriet är knäckt

Under våren har jag lyckats lösa det Mysteriet som föranledde mig att börja med släktforskning för 30 år sedan. Detta hade inte varit möjligt utan ArkivDigital.

Under 1980-talet började min farmor Gunnel (1912-2005) att släktforska på sin mors släkt Appelberg. Farmor var född och uppvuxen i Sollefteå dit hennes morfar, Erik Appelberg (1842-1910), hade kommit under 1860-talet för att slå sig in i trävaruindustrin. Den karriären blev dock kortvarig och istället grundade han ett hotell som finns kvar än idag – hotell Appelberg – men sedan länge utanför familjens ägo. Farmor kände till att Eriks far, Lars Johan Appelberg (1798-1845) och farbror Carl Josua (1807-1869) var musiker men vilka som fanns före dem visste hon inte.

Efter att i några omgångar ha beställt microfilmer till biblioteket I Eskilstuna, kunde Farmor fastställa att Lars Johan var född i Karlskronas tyska församling och son till musikdirektören Peter Appelberg (1772-1831). Men där var det stopp och denna gåta var sedan föremål för många diskussioner när släkten träffades.

En kusin till farmors mor, Ellen Appelberg, var gift med riksbibliotekarien Isak Collijn. Han sades ha gjort en släktutredning under 30-talet, som skulle visa att släkten var en bortglömd gren till den adliga ätten Appelberg nr 904. Collijn hade velat ha betalt för att dela sina resultat, vilket farmors familj hade tackat nej till. Under 90-talet besökte jag Kungliga Biblioteket och handskriftsamlingen där Isak Collijns efterlämnade skrifter förvaras. Det närmaste jag hittade på detta tema var en utredning om hans egen släkt.

Vidare fanns en annan spekulation om att vår Appelberg-släkt härstammade från kornetten Josua Appelberg som finns omnämnd i Lewenhaupts Karl XII:s officerare. Orsaken till detta var att en av Peters söner bar namnet Josua (se ovan). Denna släkt finns utredd på Anbytarforum.

Under andra halvan av 80-talet tog jag mig an detta mysterium och besökte Landsarkivet i Lund några gånger, men jag kom aldrig vidare. På den tiden fick man hämta microfiche i ett kartotek och läsa i en speciell maskin; man kunde ha ett par tre volymer åt gången vid sin plats; bouppteckningar och mantalslängder fick beställas fram i original. M.a.o. en ”complete trawl” som jag beskriver nedan hade inte varit praktiskt möjlig.

Husförhörslängderna i Karlskrona är minimalistiskt förda under början av 1800-talet; för de flesta personer anges endast födelseår och för Peter anges bara 1772.

0300 Karlskrona tyska församling AI1 bild 72 sid 55

Karlskrona tyska församling (K) AI:1 (1806-1810) bild 72 / sid 55 (AID: v96253.b72.s55, NAD: SE/LLA/13202) Länk.

I Karlshamn anges ”Cstad” som födelseort och 10 oktober 1772 som födelsedatum.

0300 Karlshamn AI5 bild 195 sid 189

Karlshamn (K) AI:5 (1814-1818) bild 195 / sid 189 (AID: v95969.b195.s189, NAD: SE/LLA/13199) Länk.

Men det finns ingen match i Kristianstad för åren runt 1772.

När Peter gifter sig 1797 med Christina Wahlqvist, anges han vara murgesäll.

0300 Karlskrona tyska församling E1 bild 174 sid 335

Karlskrona tyska församling (K) E:1 (1690-1797) bild 174 / sid 335 (AID: v96266.b174.s335, NAD: SE/LLA/13202) Länk.

Detta blev först uppenbart för mig när Anders Berg påpekade detta i Anbytarforum; dittills hade jag trott att det stod mus[ik]gesäll med tanke på Peters yrke senare i livet.

För några år sedan anlitade jag Kathrine Flyborg och hon hittade Peter i rullan för Amiralitetsvolontärregementet; han blev antagen som amiralitetsmusikant 1800. Däri angavs hans födelseort till Kristianstad län.

Nu under våren hittade jag Peter i Karlskrona som dopvittne vid ett par tillfällen innan han gifte sig. Där var det tydligt att han var murgesäll.

Jag bestämde mig för att systematiskt gå igenom dopböckerna i alla socknar i Kristianstad län för 1771 till 1773. Jag började med de fyra häraderna som låg närmast Kristianstad och gränsen till Blekinge: de bägge Göinge, Gärds och Villands. Först gjorde jag en lista på alla socknar i dessa härader (72 st) och kollade om de fanns med i DDSS och eller FamilySearch för den relevanta perioden (33 st). Alla Per, Pär, Pehr och Peter som jag hittade lades in i ett Excel-ark. Jag antecknade föräldrarnas namn, yrken och AID för att sedan analysera närmare i steg 2. Per var ett vanligt namn, så jag insåg snart att om jag skulle behöva gå utanför de utvalda fyra häraderna skulle listan bli väldigt lång.

När jag kom till den 27:e volymen av totalt 39 och den 98:ende Per hoppade jag till: i Råbelöv föddes den 4 oktober 1772 sockenskräddaren Josua Johanssons son. Jag beslutade mig för att lägga arbetet med listan åt sidan en stund och gå vidare med detta spår direkt eftersom det här skulle kunna vara den Josua som Peters son var uppkallad efter.

Ganska snart fann jag alla Josuas barn:
Anna, f 1761
Kirstina, f 1764
Johan, f 1765
Ingar, f 1769
Per, f 1772

Josuasson eller Josuadotter är ju inte så vanligt så jag sökte på dessa namn i ArkivDigitals register för vigslar och där fick jag en träff på dottern Ingar (ingen träff bland bouppteckningarna). Därefter kartlade jag hennes barn och då hittade jag något mycket intressant: ett av hennes barn hade 1800 till fadder murgesällen Johannes Appelberg!

Jag gick igenom dopboken i Råbelöv igen i jakt på andra Appelbergare och fick napp 1795 då Johan var fadder och angavs vara från Råbelöv (”af Råbelöf”). Därefter gick jag till mantalslängderna (1742-1800) för Råbelöv och angränsande socknar, utan resultat, och till slut Kristianstad. Där hittade jag en murargesäll Appelberg först 1793 hos murarmästaren Ludvig Dumling.

Mantalslängderna för Kristianstad före 1793 gav mig inte mer information, så jag blev tvungen att tänka kreativt och jag letade upp Dumlings bouppteckning från 1820-talet. I den framgick det att han hade en bror tillika murarmästare i Göteborg. Det fick mig att botanisera i Göteborgs församlingars arkiv och framför allt register. Mycket tursamt hittade jag snart min Peter i flyttningslängderna och även brodern Johan i Karl Johans församling.

Det här sättet att forska på är möjligt tack vare ArkivDigitals omfångsrika databas och tydliga bilder.

Namnet Appelberg tog Johan och Peter från sin farfar, ryttaren vid Södra skånska kavalleriregementet Johan Appelberg (1696-1757) i Åraslöv, Nosaby socken.

Än så länge har jag bara indicier och inga direkta bevis för kopplingen mellan min Peter och Josuas son, men det kommer jag nog att hitta snart – tack vare ArkivDigital och det ska inte behöva ta 30 år.

Per Linder
En mycket nöjd kund

Barn trots makens frånvaro

Innan jag lämnar ämnet utomäktenskapliga barn för denna gång är det en notis jag inte vill undanhålla läsarna. Prästernas kommentarer kan nämligen många gånger få oss nutida läsare att dra på smilbanden.

I Hässjö födelsebok kan man för den 26 oktober 1823 läsa (se bilden): ”Eric Höglunds Hustru Maria Sjöman från Gökböle har fått denne son utan sin ägta mans tillhjelp.”

Hässjö c 3Hässjö (Y) C:3 (1816-1850) bild 19 / sid 29 (AID: v121694.b19.s29, NAD: SE/HLA/1010083) Länk.

Hur kunde prästen veta detta? Förklaringen får man i husförhörslängden, där man kan läsa att ”Eric Höglund seglar ut-Rikes. återkommen men vistas utom församl.”

Hässjö ai 2Hässjö (Y) AI:2 (1824-1834) bild 102 / sid 185 (AID: v121671.b102.s185, NAD: SE/HLA/1010083) Länk.

Hustrun fick ytterligare en utomäktenskaplig son 13 december 1828. Hässjö (Y) C:3 (1816-1850) bild 33 / sid 57 (AID: v121694.b33.s57, NAD: SE/HLA/1010083) Länk.

Därefter tycks den frånvarande maken Erik Höglund ha avlidit, för 27 maj 1833 gifte sjömansänkan Maria Sjöman om sig med torparen och änklingen Erik Nilsson i Söråker och återfinns med honom i husförhörslängden.

Hässjö ai 2 nr 2Hässjö (Y) AI:2 (1824-1834) bild 32 / sid 46 (AID: v121671.b32.s46, NAD: SE/HLA/1010083) Länk.

Vem som var far till barnen överlåter jag åt någon annan att lista ut. Kanske var det den torpare Maria gifte om sig med.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Nytt material i ArkivDigital

Uppslagna böcker

Sedan vi för en dryg månad sedan skrev om nytt material här på bloggen har många nya volymer hunnit tillkomma. Det är inte bara svenskt material som har lagts till utan även volymer från Kansas och från Åland.

Vår fotografering av kyrkböcker i Kansas har vi berört i två stycken blogginlägg, dels Kyrkböcker från Kansas i ArkivDigital, dels Svenska flyttningsbevis fotograferade i Kansas. Det är fortfarande bara en mindre del av det totala Kansasmaterialet som finns tillgängligt online, mycket kommer att tillkomma framöver.

Vi har sedan tidigare fotograferat en stor mängd åländskt material. Handlingar från de åländska sjömanshusen har vi dock saknat. Sedan en tid tillbaka pågår nu fotografering av Mariehamns sjömanshus och Vårdö sjömanshus. Nytt material läggs ut löpande. Läs mer om vårt åländska material här.

När det gäller svenskt material är det i första hand bouppteckningar som har tillkommit. För några veckor sedan publicerade vi en sammanställning över tillgängliga bouppteckningar; Bouppteckningar i ArkivDigital – en sammanställning.
Vi har sedan dess hunnit bli klara med Göteborgs och Bohus, Norrbottens och Västernorrlands län till och med år 1930 samt med Stockholms stad till och med år 1921.

Bland militärt material som tillkommit kan nämnas ytterligare handlingar från C-byrån (länk till tidigare blogginlägg) samt fler militära pensionshandlingar. De tillkomna pensionshandlingarna kommer vi berätta mer om i ett kommande blogginlägg.

Markus Lindström, ArkivDigital

Bouppteckningar i ArkivDigital – en sammanställning

Bouppteckning v562001.b500.s547Göteborgs rådhusrätt och magistrat. Första avdelningen efter 1901. EIIIa:150 (1930-1930) Bild 500 / sid 547 (AID: v562001.b500.s547, NAD: SE/GLA/14055) Länk.

Näst efter kyrkböckerna är nog bouppteckningarna det viktigaste källmaterialet för många släktforskare. Bouppteckningarna ger dels rena släktskapsuppgifter genom informationen om arvingarna, dels ger uppgifterna om tillgångar och skulder släktforskaren mera ”kött på benen”.

Sedan en längre tid tillbaka finns bouppteckningarna ”från äldsta tid” till och med år 1900 för hela landet tillgängliga i ArkivDigital. Jämtlands län är dock ett undantag, där saknar vi perioden 1861-1900. Vi kommer dock inom kort att påbörja fotograferingen även av detta material.

När det gäller perioden 1901-1960 har vi kommit olika långt i olika delar av landet. Nedan följer först en länsvis sammanställning över hur långt vi hunnit klart, sedan en sammanställning över vad vi fotograferar för närvarande. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de varit i alltför dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckningarna är klara till och med år:
1917: Stockholms stad.
1920: Göteborg och Bohus, Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kronoberg, Norrbotten, Skaraborg, Södermanland, Uppsala, Västernorrland, Västmanland, Älvsborg, Örebro, Östergötland.
1930: Gävleborg, Västerbotten.
1940: Blekinge, Halland, Jämtland, Kristianstad, Malmöhus, Stockholms län (utom Stockholms stad, se ovan).
1945: Värmland, Gotland.

För närvarande fotograferar vi:
1918-1940: Stockholms stad.
1921-1930: Göteborg och Bohus, Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kronoberg, Skaraborg, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Älvsborg, Örebro, Östergötland.
1921-1940: Norrbotten, Västernorrland.
1931-1940: Gävleborg, Västerbotten.
1941-1945: Blekinge, Halland, Kristianstad, Malmöhus.
1946-1950: Värmland.
1946-1960: Gotland.

Markus Lindström, ArkivDigital

Släktnamnsregister

Släktnamnsregister AID v187522.b6.s2Släktnamnsregister Skaraborg SlReg:2 (0-1800) Bild 6 / sid 2 (AID: v187522.b6.s2, NAD: SE/GLA/75003) Länk.

För den som forskar i Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Älvsborgs, Värmlands eller Västernorrlands län vill vi gärna tipsa om de släktnamnsregister som finns tillgängliga i ArkivDigital. Om man söker en person som har ett efternamn som inte slutar med -son eller -dotter kan dessa register vara mycket användbara. Exempel på grupper som bar ”släktnamn” var adel, präster och borgare samt inte minst den stora gruppen soldater.

Ovan visas en bild ur Dimbo härads (Skaraborgs län) släktnamnsregister för husförhörslängder. Att kunna slå på ett namn och få en direkt sidhänvisning till husförhörslängden kan naturligtvis vara mycket tidsbesparande.

Släktnamnsregistren omfattar normalt perioden från kyrkoböckernas början till och med år 1800. För Västernorrlands del fortsätter dock registren till år 1830 (för Medelpad och norra Ångermanland) respektive år 1856 (för södra Ångermanland). Vilka typer av kyrkböcker som registrerats varierar från plats till plats. Såväl husförhörslängder och flyttlängder som födelse-, vigsel- och dödböcker finns registrerade, men det varierar från län till län och härad till härad vilka serier som har registrerats från just det området.

Enklaste sättet att hitta släktnamnsregistren är att i sökrutan i ArkivDigital skriva ”släktnamnsregister”. Registren finns uppdelade i sex arkivbildare, en för varje län med undantag av Älvsborgs län, som har separata arkivbildare för Dalsland och Västgötadelen.

Markus Lindström, ArkivDigital

Passhandlingar – inte bara för utrikes resor

Fram till år 1860 var det i Sverige passtvång för både inrikes och utrikes resor. Även den som skulle resa till en inrikes ort där han eller hon inte var känd behövde därför medföra pass, som vid anmodan skulle uppvisas.

För den som är intresserad av personer som har rest till eller från Gävleborgs län vill vi gärna tipsa om att vi för detta län har fotograferat personregister till passjournaler. I Gävleborgs läns landskansli PassReg:1-10 återfinns register för åren 1767-1858. I Västernorrlands läns landskansli kallas passjournalerna istället för passliggare och även till dessa finns det personregister, se volymerna PassReg:1-7 (1764-1881). Förutom registren har vi även fotograferat själva journalerna/liggarna som registren grundar sig på.

v638342.b460.s83Gävleborgs läns landskansli PassReg:10 (1842-1858) Bild 460 / sid 83 (AID: v638342.b460.s83, NAD: SE/HLA/1030001) Länk.

Som bilden ovan visar var det vanligt att passen enbart gällde för en resa till en specifik ort. Exempelvis har Carl Erik Frunk fått ett pass utfärdat som beviljar att han och hustrun Brita Kristina Hillergren kan resa från hemstaden Gävle till grannstaden Söderhamn. Även för denna endast cirka åtta mil långa resa inom Gävleborgs län krävdes alltså pass. För de som ofta var på resande fot kunde dock, som bilden också visar, pass som gällde för flera resor utfärdas.

Vi har fotograferat passjournaler även från Blekinge och Gotlands läns landskanslis arkiv. Till dessa saknas dock personregister. För Gotland har vi även fotograferat passansökningar samt inkomna pass. På bilden nedan visas ett pass inkommet från Kalmar läns landskansli, som ger pigan Carin Larsdotter rätt att resa till Gotland för att söka tjänst. Vi får dessutom veta att hon var kortväxt, hade blå ögon, mörkt hår och rak näsa samt ”vanlig” mun och haka.

v482151.b1330Länsstyrelsen i Gotlands län, Landskansliet EXa:13 (1837-1839) Bild 1330 (AID: v482151.b1330, NAD: SE/ViLA/20146) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital