Bouppteckningar 1901-1960 – statusuppdatering

Sedan en längre tid tillbaka arbetar ArkivDigital med att fotografera bouppteckningarna från period 1901-1960. Vi har berättat om detta arbete vid flera tidigare tillfällen här på bloggen, senast för ett drygt år sedan: se tidigare inlägg. Då vi hunnit fotografera en hel del till sedan dess tyckte vi att det kan vara på tiden med en statusuppdatering.

Hur långt vi kommit i vårt arbete med att fotografera bouppteckningarna varierar från län till län. Nedan följer först en länsvis sammanställning över hur långt vi hunnit klart, sedan en sammanställning över vad vi fotograferar för närvarande. Vår huvudsakliga målsättning är att fotografera bouppteckningarna till och med år 1960, men från Gotlands län har vi som synes hunnit fotografera även en del nyare material. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de varit i allt för dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckningarna är klara till och med år:
1920: Jönköping, Kalmar, Östergötland
1930: Kopparberg, Kronoberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1940: Gävleborg, Jämtland*, Stockholm
1945: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1950: Värmland
1960: Blekinge, Halland, Kristianstad, Malmöhus
1980: Gotland, (Visby rådhusrätt åren 1945-1961 saknas dock)

För närvarande fotograferar vi:
1921-1930: Jönköping, Kalmar, Östergötland.
1931-1940: Kopparberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1941-1945: Stockholm
1946-1950: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1951-1955: Värmland

* Från Jämtlands län saknas dock bouppteckningar från perioden 1861-1900, men fotografering av dem är under arbete. För resten av landet är bouppteckningarna från ”äldsta tid” till och med år 1900 färdigfotograferade sedan länge.

v496946.b7050.s30Eksjö rådhusrätt och magistrat (F) FIII:9 (1921-1930) bild 7050 / sid 30 (AID: v496946.b7050.s30, NAD: SE/VALA/01662) Länk.

Under 1900-talets början blev successivt fler och fler bouppteckningar maskinskrivna. På bilden ovan, som är hämtad från Eksjö rådhusrätt och magistrats bouppteckningar från år 1926, ser vi dels slutet på en maskinskriven bouppteckning, dels början på en handskriven.

Markus Lindström, ArkivDigital

Flyttattester

Då en person flyttade från en församling till en annan skrev prästen i den första församlingen en attest som den flyttande skulle lämna till prästen i den nya församlingen. Ibland är det bara en ytterst kortfattad notering som innehåller personens namn och det som ansågs viktigt att veta, nämligen om personen bevistade sin nattvard och var gift eller ogift, här ett exempel från Karlskrona 1785:

Karlskrona amiralitetsf HII-1På många håll fanns dock redan på 1700-talet förtryckta blanketter där det fanns rader för födelseår och födelseplats, läskunnighet och bevistande av nattvard. Dessutom en rad lydande ”Är till lefvernet”, ”Är till vandel” eller liknande. Denna rad är intressant, för här skrev prästen ofta ned ett omdöme om personen. Dessa omdömen speglar tidens och inte minst prästens moraliska syn.

Ett talande exempel finns i min egen släkt, då min mormors farmors syster år 1855 flyttade från stadsförsamlingen till amiralitetsförsamlingen i Karlskrona. Hennes vandel uppges vara ”sålunda att hon eger en oäkta son Carl August”. Det kan inte tolkas på annat sätt än att prästen ansåg henne som lösaktig.

Karlskrona amiralitetsf HII-31Man kan också notera att en fullständig ifylld attest skulle innehålla både födelsedatum, födelseplats och föräldrars namn. Flyttattesterna finns inte alltid bevarade, men om de finns är de en mycket bra källa för släktforskare då man ska komma vidare bakåt.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

En dag med många möten!

Tisdagen bjöd på många intressanta möten. Dagen började med ett frukostmöte med företagare från Lyrestad där vi presenterade vårt företag och deltagarna fick en liten rundtur.

Därefter var det dags att träffa företagets produktionspersonal för den årliga informations- och utbildningsdagen. Då vi är utspridda över hela landet är det inte så ofta som hela personalstyrkan kan ha gemensamma träffar.

Sist men inte minst hade vi nöjet att ha Skara släktforskarförening på besök. De besökande som var på plats fick se och höra om vår verksamhet.

Bild från mötet med vår produktionspersonal

IMG_4536ArkivDigital

Trillingar

Tvillingar förekommer lite då och då. Enligt Nationalencyklopedin är 1 av 85 födslar en tvillingfödsel. Trillingar är betydligt ovanligare, 1 av 70 000 födslar. Därför är det ganska uppseendeväckande att träffa på två trillingfödslar i samma socken med bara 3,5 månads mellanrum. Det hände i samma by i Mjällby socken i Blekinge åren 1731 och 1732.

Den 9 november 1731 fick Ingemar Larsson och Sissa Åkesdotter i Istaby barnen Sissa, Åke och Lars.

Trillingar bild 31 s 53Mjällby (K) CI:1 (1723-1753) bild 31 / sid 53 (AID: v96434.b31.s53, NAD: SE/LLA/13269) Länk

Den 27 februari 1732 fick Bengt Olsson och Anna Svensdotter i Istaby barnen Karna, Kiersta och Berta.

Trillingar bild 32 s 55Mjällby (K) CI:1 (1723-1753) bild 32 / sid 55 (AID: v96434.b32.s55, NAD: SE/LLA/13269) Länk

Dödboken har en lucka från augusti 1731 till april 1732, så det är svårt att se om alla barnen överlevde. Trillingar föds ju oftast för tidigt och är mindre än vanliga barn, och vid denna tid hade de dålig prognos. Dessa trillingar blev dock döpta i vanlig ordning, det står inget om att de skulle ha nöd döpts.

Det troliga är att de avled inom någon månad. Jag har inte återfunnit någon av dem i senare kyrkböcker från Mjällby. Om någon av dem har hittats så skriv gärna några rader om det.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

SCB-utdrag 1925-1945

För dig som forskar i början av 1900-talet vill vi gärna tipsa om att Statistiska centralbyråns utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker för perioden 1925-1945 finns tillgängliga i ArkivDigital.

SCB-utdragen är upplagda läns- och årsvis. Det innebär att vi har haft möjlighet att fotografera samtliga församlingar till och med år 1945. När det gäller originalvolymerna (i kyrkoarkiven) är det vanligt att vi får avbryta fotograferingen tidigare, eftersom de flesta originalvolymer omfattar ett flertal år och det är slutåret som styr när sekretessen går ut. Om det saknas födelse-, vigsel- eller dödböcker från perioden 1925-1945 i en församling som du forskar i kan det därför vara en bra idé att titta i SCB-utdragen.

SCB-utdragen återfinns i en arkivbildare med det långa namnet Statistiska centralbyrån (SCB) – Avdelningen för befolkningsstatistik 1:a avdelningen. Enklast är att bara skriva SCB i sökrutan, så kommer man direkt till arkivbildaren.

För varje volym finns angivet vilket år och vilket län den omfattar. Om inget annat framgår av volyminformationen ingår både födda, vigda och döda från det året. I annat fall framgår typ av utdrag i den aktuella volymen av förkortningarna fbu (födelseboksutdrag), vbu (vigselboksutdrag och dbu (dödboksutdrag).

Varje volym omfattar många bilder och det kan därför ta en stund att hitta rätt församling. Vi är väl medvetna om detta problem och vi håller därför på att ta fram församlingsregister till SCB-utdragen. På sikt kommer man alltså kunna välja en församling och ett årtal och automatiskt komma till rätt bild.

Utdragen utgörs av avskrifter som respektive församling skickat in till SCB. När man använder utdragen bör man därför vara medveten om att det dels kan ha blivit fel då originalböckerna skrevs av, dels att utdragen ibland innehåller färre uppgifter än originalböckerna.

SCB-utdrag

Första sidan i SCB-utdraget av Östra Nöbbelövs (Kristianstads län) födelsebok för år 1925.

Markus Lindström, ArkivDigital

60 miljoner bilder!

60 miljoner bilderNu har ArkivDigital passerat ännu en milstolpe; 60 miljoner färgbilder av gamla böcker och andra handlingar finns nu i det digitala arkivet. Eftersom de flesta bilder innehåller ett helt bokuppslag innebär detta nära 120 miljoner avfotograferade sidor för historisk forskning.

Vi är givetvis glada och stolta över att ha passerat ännu en milstolpe, men vi saktar inte av för det. Vi fotograferar varje månad cirka 600 000 nya bilder och tar sikte på nästa milstolpe, 70 miljoner bilder! Förhoppningsvis kommer vi vara där om cirka ett och ett halvt år.

ArkivDigitals milstolpar för källmaterial:

  • 10 miljoner bilder, augusti 2008
  • 20 miljoner bilder, mars 2010
  • 30 miljoner bilder, september 2011
  • 40 miljoner bilder, mars 2013
  • 50 miljoner bilder, september 2014

ArkivDigital

Fångregister, en intressant källa

I tidigare inlägg har jag berättat om ett utomäktenskapligt barn utan namngivna föräldrar. (Se inlägg ett och inlägg två). Barnet togs först om hand av en kvinna som i dopnotisen kallas ”gesäll Wilhelm Fredric Björklunds fråndömda hustru Johanna Björklund, född Mörk”. Denna beteckning, tillsammans med det faktum att hon inte fick ta hand om det barn som kanske var hennes barnbarn, gör att man vill syna henne närmare.

Wilhelm Fredric Björklund och Johanna Mörk var alltså skilda. Det framgår tydligt då Wilhelm Fredric gifte om sig 1858. I vigselnotisen står: ”Har varit gift med Johanna Mörk, från hvilken han blifvit skiljd, sedan hon genom horsbrott sig förbrutit. Företedde Strengnäs DomCapitels skiljobref af den 14 april detta år”.

Eskilstuna Kloster och ForsEskilstuna Kloster och Fors (D) C:10 (1848-1858) bild 84 / sid 155 (AID: v54898.b84.s155, NAD: SE/ULA/102226)

Vid denna tid var utomäktenskapliga förbindelser ett brott som renderade fängelsestraff. Man förde register över de straffade. Dessa register innehåller många intressanta uppgifter för släktforskare, bland annat födelse- och bostadsort och föräldrar. I vissa fall kan fadern till en person som fötts som ”oäkta” nämnas, vilket jag sett några exempel på. Johanna står införd som nr 136 i fånglängden.

Kronohäktet 2

Kronohäktet i Eskilstuna (D) DIII:1 (1852-1855) bild 490 / sid 46 (AID: v218577a.b490.s46, NAD: SE/ULA/10652)

Man får veta att Johanna Mörk varit gift två gånger och att hon läser bra innantill. Man får också veta vem hon varit otrogen med! Han blev nämligen också straffad och står införd i fånglängden som nr 137. Han häktades samma dag som Johanna ”för horsbrott med förestående hustru”. Hans straff blev dock lindrigare eftersom han var ogift; 12 dagar på vatten och bröd, jämfört med Johannas 20.

Johanna dog redan 28/12 1864 av livmoderkräfta. Hon var då fortfarande skriven hos sin före detta man och hans nya familj.

Johanna MörkEskilstuna Kloster och Fors (D) AIc:21a (1864-1868) bild 35 / sid 32 (AID: v54815.b35.s32, NAD: SE/ULA/10226)

Jag tvivlar dock på att hon verkligen bodde där. Noteringen ”På staden” i anmärkningskolumnen antyder att hon fanns i stadens fattighus. Men med detta lämnar jag familjen och dess levnadsöden.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital