NYTT! Födda i Stockholms län 1800–1840

Det har blivit dags för en ny uppdatering av vårt register Födda, delar av Sverige. I den här uppdateringen har vi lagt till 172 362 sökbara poster med personer födda i Stockholms län åren 1800–1840.

Om du har förfäder och släktingar som föddes i Stockholms län blir det nu mycket enklare att hitta deras födelsenotiser. Istället för att bläddra igenom sida efter sida i födelseböckerna kan du göra en snabb sökning i vårt register. När du hittat personen du letar efter kan du enkelt klicka dig vidare till födelseboken för att dubbelkolla uppgiften i originalkällan.

Födda Stockholm

Följande uppgifter är sökbara i födelseregistret:

  • Födelsedatum
  • Dopdatum
  • Barnets förnamn
  • Födelseplats (by, gård etc)
  • Födelseförsamling
  • Föräldrarnas förnamn och efternamn, deras titlar/yrken och åldrar.

Totalt innehåller registret Födda, delar av Sverige nu nästan 4,7 miljoner poster. Vi kommer att uppdatera med fler län framöver så håll utkik här på bloggen och i våra sociala medier för att få information om alla uppdateringar.

Klicka här för att se de församlingar och årtal som ingår i registret efter uppdateringen.

För att öppna Födda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Födda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

NYHET! Uppdatering med uppgifter om avlidna i Stockholm

Det har blivit dags för en ny uppdatering av vårt register Döda, delar av Sverige. I den här uppdateringen tillkommer 184 294 sökbara poster med personer som avlidit i olika Stockholmsförsamlingar.

Avlidna Stockholm

Uppdateringen innehåller poster från följande församlingar och årtal:

  • Bromma 1721 – 1752
  • Centralfängelset på Norrmalm 1827 – 1893
  • Göta livgardes församling 1840 – 1861
  • Hedvig Eleonora 1710 – 1868
  • Jakob och Johannes 1736 – 1884
  • Klara 1748 – 1860
  • Kungsholmen 1688 – 1862
  • Riddarholmen 1738 – 1807
  • Storkyrkoförsamlingen 1725 – 1874

Registret med information om avlidna förenklar betydligt när du försöker hitta en persons dödsdatum. Du behöver inte längre bläddra sida efter sida i dödböckerna utan det räcker med en snabb sökning i registret. När du hittat rätt person kan du enkelt klicka dig vidare till originalkällan för att dubbelkolla uppgifterna i dödboken.

Följande uppgifter är sökbara i registret över avlidna personer:

  • Förnamn
  • Efternamn
  • Dödsförsamling
  • Döds- och/eller begravningsdatum
  • Titel

Totalt innehåller registret Döda, delar av Sverige nu nästan 1,2 miljoner poster. Vi kommer att fortsätta uppdatera med fler uppgifter framöver så håll utkik på bloggen och i våra sociala medier för information om kommande uppdateringar.

På den här länken kan du se de församlingar och årtal som ingår i dödregistret efter uppdateringen.

För att öppna Döda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Döda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

NYHET! Uppdatering med födda i Stockholm

Nu gör vi en ny uppdatering av vårt register Födda, delar av Sverige! Den här gången har vi uppdaterat registret med drygt 82 000 sökbara poster med personer födda i olika Stockholmsförsamlingar.

Uppdateringen innehåller poster från följande församlingar och årtal:

  • Bromma 1721 – 1752
  • Centralfängelset på Norrmalm 1827 – 1896
  • Göta livgardes församling 1840 – 1927
  • Jakob och Johannes 1787 – 1861
  • Klara 1744 – 1861
  • Riddarholmen 1636 – 1738 samt 1794 – 1807
  • Storkyrkoförsamlingen 1623 – 1880
  • Svea Artilleriregementes församling 1784 – 1890
Födda i Stockholm

Vårt födelseregister gör det betydligt enklare att hitta den person du letar efter. Du behöver inte bläddra sida efter sida i födelseböckerna utan det räcker med en snabb sökning i registret. När du hittat rätt person kan du klicka dig vidare till originalkällan för att dubbelkolla uppgiften i födelseboken.

Följande uppgifter är sökbara i födelseregistret:

  • Födelsedatum
  • Dopdatum
  • Barnets förnamn
  • Födelseplats (by, gård etc)
  • Födelseförsamling
  • Föräldrarnas förnamn och efternamn, deras titlar/yrken och åldrar (dessa uppgifter saknas dock för vissa församlingar och årtal när det gäller uppgifterna från Stockholm).

Totalt innehåller registret Födda, delar av Sverige nu drygt 2,4 miljoner poster. Vi kommer att fortsätta uppdatera med fler län framöver så håll utkik på bloggen och i våra sociala medier för information om kommande uppdateringar.

På den här länken, kan du se de församlingar och årtal som ingår i registret efter uppdateringen.

För att öppna Födda, delar av Sverige loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer Födda, delar av Sverige i listan över registerkällor.

ArkivDigital

Nytt register som förenklar släktforskning i Stockholm

Nu har det blivit enklare för dig som släktforskar i Stockholms stad! Nu finns nämligen rotemansregistret tillgängligt hos ArkivDigital. Rotemansregistret består av drygt 6,3 miljoner poster gällande personer som bodde i Stockholms stad under åren 1878 – 1926.

Tidigare har det varit knepigt att släktforska i Stockholm eftersom det saknas församlingsböcker och inte heller finns några husförhörslängder från 1878 och framåt. Detta har gjort det svårt att hitta och följa sina förfäder och släktingar. Nu när rotemansregistret finns sökbart hos oss kan du komplettera din släktforskning med de uppgifter du tidigare inte kunnat hitta.

Uppgifterna från rotemansregistret finns tillgängliga i registret Befolkningen i Sverige 1860 – 1947. Efter den här uppdateringen har registret nästan 112 miljoner poster.

Följande uppgifter finns med i registret:

  • För- och efternamn
  • Födelsedatum och födelseplats
  • Titel/yrke samt civilstånd
  • In- och utflyttning (både årtal och ort)
  • Boendeplats (uppgifter om rote, församling, adress och fastighet)
  • Länk till aktuell sida i mantalsboken/rotehäftet

Du söker dina släktingar och förfäder genom att skriva in till exempel namn, födelseår och ort. När du har hittat personen du söker kan du klicka på länken till källan för att komma direkt till rätt sida i mantalsboken.

Bild ur mantalsboken för Maria kyrkorote, kvarteret Lappskon Större.

Rotemansinstitutionen var en kommunal organisation för Stockholms folkbokföring. Den inrättades 1878 och upphörde 1926. Rotemansinstitutionen behövdes då Stockholms församlingspräster inte klarade av att sköta folkbokföringsuppgifterna på grund av det höga invånarantalet och på grund av att invånarna flyttade så ofta. Lösningen på detta blev att dela in staden i rotar. Varje rote hade en roteman som ansvarade för att notera folkbokföringshändelser i ett speciellt häfte, ett så kallat mantalshäfte. När man införde rotemanssystemet motsvarades varje rote av en församling men eftersom Stockholm växte så snabbt behövde man efterhand skapa nya rotar. 1878 fanns 16 rotar och när systemet avskaffades 1926 fanns det 36 rotar.

För att öppna rotemansregistret loggar du in på app.arkivdigital.se, klickar på Registersökning och väljer BiS, Befolkningen i Sverige 1860 – 1947 i listan över registerkällor.

Rotemansregistret är upprättat av Stockholms stadsarkiv.

ArkivDigital

Stockholms befolkning 1945

Att släktforska i Stockholms stad är, ens så sent som under mitten av 1940-talet, inte det lättaste. Frånvaron av församlingsböcker gör kyrkoarkiven mindre användbara än i resten av landet.

Mot bakgrund av ovanstående kommer vårt senaste register, Stockholms befolkning 1945, att vara till stor hjälp för alla som forskar i Stockholm vid 1940-talets mitt. Registret omfattar befolkningen i Stockholms stad den 31 december 1945, sammanlagt cirka 670 000 personer.

Källmaterialet till registret utgörs av blanketter med titeln ”Utdrag ur Stockholms stads civila folkregister den 31 december 1945 och mantalsuppgift för år 1946”. Blanketterna skickades till Statistiska Centralbyrån för att utgöra underlag till 1945 års folkräkning.

En sida ur utdraget för Gustav Vasa församling, kvarteret Stjärnfallet 1.

I registret ingår följande uppgifter:

  • För-och efternamn
  • Födelsedatum och födelseplats (församling/län/land)
  • Civilstånd
  • Boende församling och boendeplats (i regel är det kvartersnamnet som finns registrerat)

Dessutom visas personer bosatta i samma hushåll som den valda personen.

Genom att klicka på länken till källan öppnas den bild som personen ifråga har registrerats ifrån. På bilden finns mer information än vad som ingår i registret. Det är bland annat möjligt att läsa vilket yrke en viss person haft, samt vilken arbetsgivaren var.

För att kunna ta del av registret krävs ett Allt-i-ett abonnemang.

ArkivDigital

Äldre fastighetsaffärer i Stockholm

För den som är intresserad av gårdars och fastigheters historia är uppbuds- och lagfartsprotokollen av högsta intresse. De förvaras i härads- och rådhusrätternas arkiv och innehåller uppgifter om köp och försäljning av fast egendom.

Nyligen har ArkivDigital digitaliserat uppbuds- och lagfartsprotokollen för Stockholms stad från äldsta tid (1679) till och med 1809, inalles 52 volymer. Det är ett arkivmaterial som ger värdefull information om alla fastigheter och inte så sällan också pusselbitar som kan vara värdefulla i släktforskningen. Men framför allt hjälper protokollen till att ge en bättre bild av våra förfäders liv, i detta fall bättre uppgifter om var och hur de bodde.

Uppbuds- och lagfartsprotokollen är inte helt enkla att hitta i eftersom de är förda i kronologisk ordning. Man måste alltså veta när en fastighet bytte ägare för att någorlunda enkelt återfinna den i protokollet. Och inte ens det hjälper alltid eftersom det kunde dröja många år innan en fastighetsaffär anmäldes till tingsrätten för uppbud.


Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB, A) A6a:35 (1756-1758) Bild 2920 (AID: v678886.b2920, NAD: SE/SSA/0138) Länk

Men just för Stockholm är det mycket enklare. Stockholms stadsarkiv har registrerat protokollen och lagt ut registerkorten på sin hemsida under namnet »Fastighetsregister 1675–1875» (i registret finns dessutom hänvisningar till en del andra källor som mantalslängder och bouppteckningar).

Registret är inte uppställt efter personnamn utan efter kvarter och gårdar. För att kunna hitta sina släktingars fastighetsaffärer behöver man alltså veta var i Stockholm de ägde gårdar eller stenhus. Den källa som avslöjar detta är bouppteckningarna, som också finns tillgängliga i ArkivDigital (med personregister).

Första steget är alltså att kolla släktingarnas bouppteckningar där deras fastigheter bör nämnas (vanligtvis med kvarter och ibland också gårdsnummer). Gå sedan till Stockholms stadsarkivs register och leta upp kvarteret. Förhoppningsvis finns där registerkort som berättar när släktingarna köpte och sålde den aktuella fastigheten med en hänvisning typ »U.P. 1758:40, 59, 74» (år och sida). Leta sedan upp sidan i uppbuds- och lagfartsprotokollen hos ArkivDigital som finns under arkivbildaren Stockholms magistrat och rådhusrätt.

Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB, A) A6a:35 (1756-1758) Bild 3260 / sid 41 (AID: v678886.b3260.s41, NAD: SE/SSA/0138) Länk

Det finns sedan goda möjligheter att hitta mer på internet om fastigheten och området där den låg, exempelvis på Stockholms stads webbplats Stockholmskällan. Där finns bland annat gamla kartor och mängder med fotografier som är till hjälp för den som vill få en bättre bild av ett svunnet Stockholm.

ArkivDigital

Kyrkoboksregister för Stockholms stad

Att forska i större städer kan ofta vara både svårt och tidsödande. För den som forskar i Stockholms stad finns nu ett välkommet tillskott hos ArkivDigital – personregister till många av kyrkoböckerna.

Under hösten har ArkivDigital löpande publicerat avfotograferade kyrkoboksregister för församlingarna i Stockholms stad. Vi har fotograferat register till såväl födelse-, vigsel- och dödböcker som husförhörs- och flyttlängder. Registren återfinns i arkivbildarna för respektive församling (i form av bilder, i nuläget är registren inte digitalt sökbara). Vilka typer av register som finns tillgängliga, samt för vilka år, varierar från församling till församling.

Registren som vi nu har fotograferat av är maskinskrivna och upprättade av Stockholms stadsarkiv. Utöver dessa register finns i många av Stockholmsförsamlingarna även äldre, handskrivna register som har upprättats av respektive församling.

Ett uppslag ur Klara församlings dödboksregister för perioden 1748-1860. Registret är uppställt i alfabetisk ordning, och ger hänvisningar till såväl volym som sidnummer. Länk

Markus Lindström, ArkivDigital

Handlingar från Slottsarkivet – nu i ArkivDigital

Under våren har ArkivDigital påbörjat fotografering av handlingar som förvaras på Slottsarkivet, som har sina lokaler på Stockholms slott. Vi har dels fotograferat slottsböcker som ingår i arkivbildaren Ståthållarämbetet på Stockholms slott, dels bouppteckningsmaterial från Nedre Borgrättens och Övre Borgrättens arkiv.

Slottshuvudböckerna som vi har fotograferat avser åren 1645-1655. I volymerna ingår, bland mycket annat, mantalslängder för Stockholms stad.

Stockholm 1Mantalslängd för Stockholms stad år 1645. Längden ingår i slottshuvudboken för detta år. Länk.

Borgrätterna avgjorde mål där hovanställda var parter. Det var även till borgrätterna, och inte till rådhusrätten, som hovanställdas bouppteckningar lämnades in. Bouppteckningar efter adliga hovanställda lämnades till övre borgrätten, medan övriga hovanställdas bouppteckningar inlämnades till nedre borgrätten.

Stockholm 2Riksmarskalken och greven Clas Flemings bouppteckning, ingiven till övre borgrätten år 1831. Bouppteckningen förvaras på Slottsarkivet. Länk.

Vi kommer att fortsätta fotograferingen på Slottsarkivet under sensommaren/hösten, och kommer då i första hand att fotografera landsböcker, innehållandes mantalslängder, från Svartsjö län. Svartsjö län existerade i drygt 20 år under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, och motsvarar det område som idag utgör Ekerö kommun.

Markus Lindström, ArkivDigital

Sophie Hagman – ett litet bidrag till hennes tidiga biografi

Sophie Hagman fascinerade både sin samtid och eftervärlden – hon var en tidig icke kändis. Alma Söderhjelm påstår mer eller mindre att hon var och är mer känd än sin kunglige älskare Fredrik Adolf [Gustaf III:s syskon, 1945].

Den biografiska forskningen kring henne under 1900-talet har gjorts av Carl Forsstrand (1854-1928): Sophie Hagman och hennes samtida (1911) och August Gynther (1875-1960): När och var föddes Sophie Hagman? i Personhistorisk tidskrift (1926).

Forsstrand kunde aldrig fastställa vare sig födelseår eller -ort för Sophie. Han kände till att hon hade en bror som var soldat vid Södermanlands regemente på 1780-talet och som hertigen ville hjälpa. Forsstrand antog att hon var dotter till en soldat. Vidare sammanfattade han observationer [s 11] från en del samtida om hennes bakgrund, nämligen att hon just hade varit huspiga hos grevinnan Manderström och barnkammarpiga hos grevinnan Piper. Hon lär också ha haft en relation med bryggare Westman [s 16]. Forsstrand citerar, med förnuftig skepsis, Crusenstolpe som menar att hertig Fredrik skulle ha upptäckt henne under en ritt vid Drottningholm då hon bar mjölk utmed vägen. Med andra ord så förekom det mycket skvaller kring hennes person – ett tecken på att hon var en s k kändis av moderna mått. Därefter ger Forsstrand oss historiska fakta om Sophie Hagmans medverkan vid baletten i april 1775.

Gynther tog sig an att svara på frågorna ”När föddes Sophie Hagman?” och ”Vilka var hennes föräldrar?” och gjorde en omfattande och nitisk forskning i arkivet. Genom att studera mantalslängder och kyrkoböcker i Stockholm lyckades han först fastställa att Sophies ursprungliga namn var Anna Stina. Gynther antog att det var hertigen som uppmuntrade henne att kalla sig Sophie. Mot detta antagande måste man ställa att vår huvudperson kallade sig Sophie när hon uppträdde vid operan innan hon träffade hertigen, då det ligger vid handen att anta detta var ett artistnamn. Därefter antog han att Sophie var född 1760 eller 1761 i Södermanland och gick igenom alla 120 socknar för detta landskap, utan att hitta henne. Han lyckades dock att hitta brevet (som var i privat ägo) från hertig Fredrik Adolf till regementschefen för Södermanlands regemente och återgav det i sin helhet i sin artikel. Genom att sedan studera Sophies syster Elisabeth, som hade korrekt födelseår i handlingarna i Stockholm (1755) lyckades han till slut hitta hennes födelseort, som var Eskilstuna. Föräldrarna var borgaren och timmermannen Peter Hagman och hans hustru Elisabeth Larsdotter Hedman. Gynther fortsatte framåt i dopboken och hittade Anna Stinas födelsenotis den 31 december 1758. I vänstermarginalen hade en präst skrivit ”NB”, nota bene.

Sophie Hagman 1Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:3 (1756-1786) Bild 46 / sid 80 (AID: v54891.b46.s80, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

Gynther letade sedan vidare i Eskilstunas arkiv och hittade en notis i kommunionsboken att Hagmans flyttade till Stockholm 1762. Han avslutar sin artikel med att han har funnit en del andra upplysningar rörande familjen Hagman som han planerar att presentera vid utgivningen av den utförliga levnadsteckningen av Sophie Hagman vilken han har varit sysselsatt med under fler år. Någon sådan publikation är inte känd.

En orsak till att Sophie Hagmans tidiga liv inte har utforskats ännu beror nog dels på att det inte finns någon bouppteckning efter vare sig Peter Hagman eller Elisabeth Larsdotter Hedman, och dels på att kyrkböcker för Katarina församling inte har registrerats i samma utsträckning som övriga Stockholmsförsamlingar. Dock verkar dop- och födelseboken för Katarina ha registrerats av mormonerna (FamilySearch), vilket har varit till stor hjälp i nedanstående undersökning.

Sophie Hagmans familj

Från kommunionslängderna i Eskilstuna vet vi att Sophies föräldrar, efter att de hade gift sig, tjänstgjorde hos borgaren Peter Hedman, och under denna första tiden kallades pappan Peter eller Per Larsson. Vid Sophies äldre brors dop 1748 heter han fortfarande Peter Larsson, men 1751 noteras han som Peter Hagman.

I vigsellängden hittar vi den 6 januari 1747 vigseln mellan drängen i Hälltorp Per Larsson och pigan hos Peter Hedman, Elisabeth Larsdotter. Brudgummens föräldrar uppges ”hafva varit” Lars Persson och Katarina Nilsdotter i Hagby, Ärla socken ”bägge döda äro”. Brudens far ”har varit Lars Persson i Österby, Råby socken som död är, och mor är Kerstin Andersdotter”.

Soophie Hagman 2Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:2 (1731-1756) Bild 27 / sid 46 (AID: v54890.b27.s46, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

För familjen Hagmans vidare öden är det relevant att studera Peters bakgrund och familjerelationer. Han föddes den 6 augusti 1721 i Hagby (därav namnet Hagman) som är en by i Ärla socken strax söder om Eskilstuna. Fadern Lars Persson dog redan i maj 1722 varpå modern Katarina gifte om sig redan samma år eller under 1723, dock ej i Ärla, med Jöns Andersson som därmed tog över gården. I moderns andra äktenskap fick Peter systern Kerstin Jönsdotter, född den 19 november 1723. Deras mor dog 1730 och det bidrog antagligen, som vi kommer att se, till att relationen mellan syskonen var stark.

Peters halvsyster Kerstin Jönsdotter bodde kvar hos sin pappa i Hagby och gifte sig 1750 med drängen Anders Jönsson. De stannade kvar i Hagby och fick sönerna Anders och Jonas. Peter Larsson Hagman och hans fru var dopvittnen vid varsitt dop. Likaså var Anders och Kerstin vittnen vid Hagmans äldsta barns dop i Eskilstuna. 1755 flyttade de till Stockholm. I bouppteckningen efter Kerstins pappa 1771, får vi upplysning om att hon fortfarande bor i Stockholm och att hennes man Anders är timmerman där, nu med namnet Erling.

Sophie Hagman 3Österrekarne häradsrätt (D) FII:5 (1770-1775) Bild 164 / sid 162 (AID: v147965.b164.s162, NAD: SE/ULA/11822) Länk.

I Stockholmsarkiven hittar vi Anders Erling och Kerstin Jönsdotter i Katarina. Anders är verksam där som skeppstimmerman. Vidare får vi veta att flera av Anders äldre syskon finns i Stockholm och är relativt väletablerade där. Hans äldsta syster Catharina Erling, var gift med kammartjänaren och språkmästaren Johan Anton Richard. Hon bodde vid sin död hos brukspatronen Gjörke vid Södermalmstorg. Brodern Olof var verkmästare vid Hermannis tobaksfabrik på Söder. En av hans söner, Jonas blev sedermera kyrkoherde i Husby-Rekarne. En annan bror, Nils var gipsmakare och systern Brita var gift med skomakaren Magnus Qvarnström.

Som Gynther skriver, flyttade Peter Hagman mycket riktigt med sin familj till Stockholm 1762.

Sophie Hagman 4Eskilstuna Kloster och Fors (D) DII:2 (1761-1769) Bild 28 / sid 47 (AID: v185725.b28.s47, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

Om han inte började arbeta direkt med sin svåger, så måste det ha skett ganska snart. Den 24 februari 1766 hittar vi nämligen i Katarina en dopnotis för sonen Carl Peter.

Sophie Hagman 5Katarina (AB, A) CII:5 (1763-1778) Bild 620 (AID: v220792a.b620, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Sedan dör Elisabeth Larsdotter i kräfta den 4 maj 1767.

Sophie Hagman 6Katarina (AB, A) FI:5 (1763-1784) Bild 51 (AID: v87040.b51, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Redan i oktober gifter Peter om sig i Klara församling med pigan Christina Wigren. Denna Sophies styvmor dör i april 1772 och i juni samma år 1772 går pappan bort, ”skeppstimmermannen Peter Hagman änkling, hos Anders Erling”.

Sophie Hagman 7Katarina (AB, A) FI:5 (1763-1784) Bild 95 (AID: v87040.b95, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Sommaren 1772 var Sophie Hagman som 13-åring föräldralös och bodde till en början hos sin ingifte farbror Anders Erling. För tillfället är nästa kända historiska notis från april 1775 då hon dansar vid en operapremiär. Någon gång fram till dess fick hon tjänst hos balettmästaren Gallodier som barnflicka och det var i detta hushållet som hon upptäcktes som ballerina.

I Svensk Biografiskt Lexikon (publicerad 1967-1969) skriver Bengt Hildebrand (1893-1964): Uppgifterna om hennes tidigare öden är av ganska skiftande värde och ibland motstridiga. Så mycket synes vara troligt, att hon började som barnflicka hos franska balettmästaren Louise Gallodier. I hans hem har hon förmodligen lärt sig lite franska, som senare kom henne väl till pass”.

Louise Gallodier

Balettmästaren Louise Gallodier var född 1734 i Valencia, Spanien [franska Wikipedia], son till dansaren Emile Gallodier. Louise arbetade som dansare vid Opéra-Comique i Paris. Under en turné med teatersällskapet Dulondel i Sverige 1757 blev han rekryterad av Adolf Fredriks hov. Den 20 november 1762 gifte han sig i det franska legationskapellet med sångerskan vid det italienska operatsällskapet Gasparine Becheroni som dog 1784. Gallodier blev förste balettmästare för Kungliga Baletten 1773 och det är nog i samband med det som han engagerade en barnflicka.

För framtida forskning om Sophie Hagman kan det undersökas var Gallodier bodde – antagligen i Jakob och i ett boställe i närheten av Confidence vid Ulriksdal som han hade fått besittningsrätten till efter Gustaf III:s statskupp 1772. Ett barn i det första äktenskapet tycks ha uppnått vuxen ålder: Charles.

Sophie Hagman 8Nedre Borgrätten (AB, A) F6:18 (1800-1804) Bild 4190 / sid 411 (AID: v433445.b4190.s411, NAD: SE/SSA/3699) Länk.

Per Linder

Bouppteckningar 1901-1960 – statusuppdatering

Sedan en längre tid tillbaka arbetar ArkivDigital med att fotografera bouppteckningarna från period 1901-1960. Vi har berättat om detta arbete vid flera tidigare tillfällen här på bloggen, senast för ett drygt år sedan: se tidigare inlägg. Då vi hunnit fotografera en hel del till sedan dess tyckte vi att det kan vara på tiden med en statusuppdatering.

Hur långt vi kommit i vårt arbete med att fotografera bouppteckningarna varierar från län till län. Nedan följer först en länsvis sammanställning över hur långt vi hunnit klart, sedan en sammanställning över vad vi fotograferar för närvarande. Vår huvudsakliga målsättning är att fotografera bouppteckningarna till och med år 1960, men från Gotlands län har vi som synes hunnit fotografera även en del nyare material. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de varit i allt för dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckningarna är klara till och med år:
1920: Jönköping, Kalmar, Östergötland
1930: Kopparberg, Kronoberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1940: Gävleborg, Jämtland*, Stockholm
1945: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1950: Värmland
1960: Blekinge, Halland, Kristianstad, Malmöhus
1980: Gotland, (Visby rådhusrätt åren 1945-1961 saknas dock)

För närvarande fotograferar vi:
1921-1930: Jönköping, Kalmar, Östergötland.
1931-1940: Kopparberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1941-1945: Stockholm
1946-1950: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1951-1955: Värmland

* Från Jämtlands län saknas dock bouppteckningar från perioden 1861-1900, men fotografering av dem är under arbete. För resten av landet är bouppteckningarna från ”äldsta tid” till och med år 1900 färdigfotograferade sedan länge.

v496946.b7050.s30Eksjö rådhusrätt och magistrat (F) FIII:9 (1921-1930) bild 7050 / sid 30 (AID: v496946.b7050.s30, NAD: SE/VALA/01662) Länk.

Under 1900-talets början blev successivt fler och fler bouppteckningar maskinskrivna. På bilden ovan, som är hämtad från Eksjö rådhusrätt och magistrats bouppteckningar från år 1926, ser vi dels slutet på en maskinskriven bouppteckning, dels början på en handskriven.

Markus Lindström, ArkivDigital