ArkivDigital håller bolagsstämma 19 maj

Så gick 2014 snabbguide

ArkivDigitals bolagsstämma hålls på huvudkontoret i Lyrestad (Centralgatan 1) tisdagen den 19 maj klockan 14:00. Alla aktieägare hälsas välkomna!

Under 2014 ökade ArkivDigitals nettoomsättning med 16 procent jämfört med föregående år och antalet abonnenter ökade med närmare 13 procent jämfört med föregående år. Bilddatabasen utökades med ca 4,8 miljoner bilder, vilket innebär att vi passerade 50 miljoner bilder under 2014. Detta motsvarar närmare 100 miljoner sidor av historiskt källmaterial.

Arbete med en större uppdatering av programmet ArkivDigital pågår, som bland annat inbegriper att programmet ska kunna hantera sökbara register. Den nya programvaran kommer att lanseras i samband Släktforskardagarna i Nyköping i slutet av augusti.

Det första registret som vi kommer att tillhandahålla är personregister över Sveriges befolkning 1950, som bygger på detta års mantalslängd. Ett annat register som håller på att färdigställas omfattar hela Sveriges befolkning omkring åren 1880–1920 och bygger på husförhörslängder och församlingsböcker. Mer detaljer kan läsas i årsredovisningen för 2014.

I högerspalten på sidan för bolagsinformation hittar du årsredovisningen för 2014, kallelse till bolagsstämman samt valberedningens förslag.

Gå till sidan för bolagsinformation.
Gå direkt till årsredovisningen för räkenskapsåret 2014 (pdf).

ArkivDigital

 

Bildkälla: Utdrag ur årsredovisningen.

50 miljoner bilder i ArkivDigitals online-arkiv

50 miljoner bilder 20140925 1016Nu har ArkivDigital passerat ännu en milstolpe; 50 miljoner färgbilder av gamla böcker och andra handlingar finns nu i det digitala arkivet. Eftersom de flesta bilder innehåller ett helt bokuppslag innebär detta nära 100 miljoner avfotograferade sidor för historisk forskning.

Mycket har hänt sedan ArkivDigital startade som hobbyverksamhet år 2004. Aktiebolaget bildades i slutet av 2005 och bilderna såldes först på CD-skiva. I augusti 2007 lanserades den första programvaran som gav användarna möjlighet att nå hela bildarkivet via Internet. Sommaren 2008 gick ArkivDigital samman med företaget DigiArkiv och fotograferingsarbetet utökades. Resten är, som man säger, historia.

– Omkring 600 000 nya bilder läggs upp varje månad, berättar ArkivDigitals VD Mikael Karlsson. I takt med att nya handlingar tillkommer utökas forskningsunderlaget för våra användare. Vi är stolta över att ha passerat 50 miljoner bilder, men saktar inte av för det. Vi fortsätter i samma höga tempo och kommer även att lansera flera nyheter framöver. Bland annat kommer under hösten en ny tjänst för beställningsfotografering av domböcker och under 2015 kommer Sveriges befolkning år 1950 att bli sökbar i ArkivDigital.

ArkivDigitals milstolpar för källmaterial:

  • 10 miljoner bilder, augusti 2008
  • 20 miljoner bilder, mars 2010
  • 30 miljoner bilder, september 2011
  • 40 miljoner bilder, mars 2013
  • 50 miljoner bilder, september 2014

20 miljoner bilder 20100312 111030 miljoner bilder 20110919 095840 miljoner bilder 20130320 1434

 

 

 

 

Gå till ArkivDigitals hemsida.
Se pressreleasen i vårt nyhetsrum på MyNewsdesk.com.
Direktlänk till pressreleasen som pdf-fil (ladda ner).

ArkivDigital

AID – ArkivDigitals unika ID-kod för bilder

AID-nummer

Angivelsen AID är ett unikt ID för en bild hos ArkivDigital. AID är därmed inte menat att anges som källa, utan ska fungera som ett hjälpmedel för att hitta rätt bild i programmet ArkivDigital online. AID uttalas ”aid” (fonetiskt ”ejd”), som i engelskans ”hjälp”.

När du inne i ArkivDigital online använder snabbkommandot ”Ctrl + C” (eller ”⌘ + C” på Mac) genereras en källhänvisning som innehåller församling, volymbeteckning, årsperiod, bild-/sidnummer, bildens AID-nummer och NAD-kod för volymen. Exempel: Medelplana C:6 (1861-1894) Bild 22 / sid 38 (AID: v15888.b22.s38, NAD: SE/GLA/13365)

Använder du istället snabbkommandot ”Ctrl + A” (”⌘ + A” på Mac) genereras enbart AID-numret.

AID är användbart när du snabbt vill komma till en specifik sida inne i ArkivDigital online. AID-numret skrivs eller klistras då in i rutan längst ner till höger i programmet (se bild ovan). Klicka på GÅ eller tryck Enter/Retur, så visas sidan.

För att AID-koden ska vara användbar behöver du ha ett aktivt abonnemang hos ArkivDigital och programversionen måste vara 1.4 eller senare. Du kan även använda dig av vår hemsida för att omvandla en AID-kod till en korrekt källangivelse. Gå till AID-omvandlingen.

Läs mer om AID på vår hemsida.

Cici Löfgren, Kundtjänst ArkivDigital

Stockholms stad, folkregisterkort 1926-1939

v644688.b490
Forskar man i Stockholms stad under perioden 1926-1939 vill vi tipsa om de så kallade folkregisterkorten. Dessa återfinns i arkivbildaren ”Överståthållarämbetet, Skatteverket, Mantalsavdelningen, Folkregisterkort (ÖÄ)”. Det finns en serie kort som omfattar avlidna och dödförklarade och en annan serie som omfattar utflyttade.

Man behöver inte veta i vilken församling personen man söker levde, utan korten är sorterade alfabetiskt för hela Stockholms stad. Det kan dock vara bra att känna till att sorteringen också är gjord ”fonetiskt”, så exempelvis är både Carlsson och Karlsson samsorterade under K.

Korten över avlidna och dödförklarade kan användas som ett slags personregister till dödböckerna. På kortets framsida finns dödsdatumet antecknat och på baksidan kyrkoskrivningsort. Utifrån dessa uppgifter kan personen sedan sökas i den aktuella församlingens dödbok.

Korten över utflyttade är också intressanta. Det framgår vilket år personen ifråga inflyttat till Stockholm samt från vilken församling. För utflyttningen lämnas uppgift inte bara om vilket datum och till vilken församling personen utflyttat utan även till vilken adress. Som framgår på exempelbilderna kunde en hel familj vara införd på samma kort.

Markus Lindström

Bildkällor: AID v644688.b490 och v644688.b500 samt sökning ”folkregister”.v644688.b500

sökning folkregister

Generalmönsterrullor

v374522.b490Från 1680-talet till och med 1880-talet är generalmönsterrullorna grundmaterialet för den som forskar om soldater. Generalmönsterrullorna upprättades normalt med tre till fem års mellanrum. I dessa återfinns uppgifter om alla soldater och officerare, regemente för regemente och kompani för kompani.

I generalmönsterrullorna kan man följa soldater och officerare från det att de antogs till att de avskedades. Exempel på information som ofta framgår av rullorna är soldatens namn, både dess soldatnamn och dess tidigare efternamn, födelsedatum eller ålder, tjänsteår, längd och civilstånd. Man får veta om soldaten blivit befordrad och ibland finns även uppgifter om kommenderingar. När den militära karriären är över är det vanligt att det framgår varför soldaten blivit avskedad.

I ArkivDigital online finns generalmönsterrullorna från både de indelta och de värvade svenska regementena tillgängliga. Man hittar dem enklast genom att skriva generalmönsterrullor i rutan ”Sök Arkiv”. Det finns sedan en arkivbildare för respektive regemente.

Markus Lindström

sökning generalmönsterrullor

Bildkällor: AID v374522.b490 samt sökning ”generalmönsterrullor”.

Mantalslängder t.o.m. år 1820

AID v400967.b50.s2Ett vanligt problem för släktforskaren är att det i många församlingar inte finns äldre husförhörslängder bevarade. Även i församlingar som varit förskonade från bränder är det vanligt att den äldsta husförhörslängden är från slutet av 1700-talet eller till och med från början av 1800-talet.

En viktig ersättningskälla till saknade husförhörslängder är mantalslängderna. De började föras i mitten av 1600-talet och även om de i regel inte är lika detaljerade som husförhörslängderna så ger de ändå en möjlighet att år för år följa befolkningen, socken för socken och gård för gård.

Mantalslängderna upprättades i flera exemplar. ArkivDigital fotograferar de två exemplar som förvaras vid landsarkiven, nämligen häradsskrivarnas (städernas) exemplar och landskontorens exemplar.

Originalexemplaren av mantalslängderna finns i häradsskrivarnas arkiv. Det är i första hand dessa exemplar man bör använda sig av eftersom de i regel innehåller flest uppgifter. Häradsskrivaren ansvarade för mantalsskrivningen på landsbygden. För städerna kan originalexemplaren av mantalslängderna istället återfinnas i till exempel rådhusrättens och magistratens arkiv, kronokassörens arkiv, kronokamrerarens arkiv eller uppbördsverkets arkiv.

För de flesta län är fotograferingen av landsarkivens exemplar av mantalslängderna till och med år 1820 redan klar, men några län återstår fortfarande. Se denna sida för vidare information: http://www.arkivdigital.se/volymer/mantalslangder

Markus Lindström

Bildkälla: AID v400967.b50.s2