Fler moderna kyrkoböcker i ArkivDigital

Under januari och februari har vi arbetat med att fotografera de kyrkoböcker vars sekretess gick ut vid årsskiftet. De volymer som berörs av detta är församlingsböcker, födelseböcker och dödböcker med slutår 1946. Utöver detta har vi även fotograferat flyttningslängder och vigselböcker med startår 1946 (men med slutår senast 1980).

För Blekinge, Gotlands, Hallands, Jämtlands, Jönköpings, Kopparbergs, Kristianstads, Kronobergs, Malmöhus, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län är fotograferingen av ovanstående material avslutad. Från flertalet övriga län är en hel del nyfotograferade volymer online och mer kommer att tillkomma inom kort.

0329Ödestugu (F) F:2 (1917-1946) Bild 520 / sid 49 (AID: v172844.b520.s49, NAD: SE/VALA/00473) Länk

Om du vill veta om något tillkommit i de församlingar som just du är intresserad av, använda denna sida, http://www.arkivdigital.se/volymer/senaste?interval=1

När det gäller födelseböcker vill vi slutligen påminna om att många av dem innehåller retroaktivt införda anteckningar, exempelvis rörande adoptioner. Det är datumet för den senast införda känsliga uppgiften som styr när sekretessen löper ut. Exempelvis: En födelsebok innehåller födda åren 1930-1946. Det finns en känslig uppgift som fördes in år 1956. Sekretessen gäller då i 70 år från och med år 1956, vilket innebär att boken frisläpps och kan fotograferas av oss först år 2027. Det är respektive landsarkiv som gör dessa sekretessbedömningar.

Markus Lindström, ArkivDigital

Bouppteckningar 1901-1960 – statusuppdatering

Sedan en längre tid tillbaka arbetar ArkivDigital med att fotografera bouppteckningarna från period 1901-1960. Vi har berättat om detta arbete vid flera tidigare tillfällen här på bloggen, senast för ett drygt år sedan: se tidigare inlägg. Då vi hunnit fotografera en hel del till sedan dess tyckte vi att det kan vara på tiden med en statusuppdatering.

Hur långt vi kommit i vårt arbete med att fotografera bouppteckningarna varierar från län till län. Nedan följer först en länsvis sammanställning över hur långt vi hunnit klart, sedan en sammanställning över vad vi fotograferar för närvarande. Vår huvudsakliga målsättning är att fotografera bouppteckningarna till och med år 1960, men från Gotlands län har vi som synes hunnit fotografera även en del nyare material. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de varit i allt för dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckningarna är klara till och med år:
1920: Jönköping, Kalmar, Östergötland
1930: Kopparberg, Kronoberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1940: Gävleborg, Jämtland*, Stockholm
1945: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1950: Värmland
1960: Blekinge, Halland, Kristianstad, Malmöhus
1980: Gotland, (Visby rådhusrätt åren 1945-1961 saknas dock)

För närvarande fotograferar vi:
1921-1930: Jönköping, Kalmar, Östergötland.
1931-1940: Kopparberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1941-1945: Stockholm
1946-1950: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1951-1955: Värmland

* Från Jämtlands län saknas dock bouppteckningar från perioden 1861-1900, men fotografering av dem är under arbete. För resten av landet är bouppteckningarna från ”äldsta tid” till och med år 1900 färdigfotograferade sedan länge.

v496946.b7050.s30Eksjö rådhusrätt och magistrat (F) FIII:9 (1921-1930) bild 7050 / sid 30 (AID: v496946.b7050.s30, NAD: SE/VALA/01662) Länk.

Under 1900-talets början blev successivt fler och fler bouppteckningar maskinskrivna. På bilden ovan, som är hämtad från Eksjö rådhusrätt och magistrats bouppteckningar från år 1926, ser vi dels slutet på en maskinskriven bouppteckning, dels början på en handskriven.

Markus Lindström, ArkivDigital

Fotograferingen av moderna kyrkoböcker – flertalet län nu klara

I slutet av januari kunde vi meddela en glädjande nyhet här på bloggen: Riksarkivet hade upphävt det beslut som endast gett oss möjlighet att fotografera moderna kyrkoböcker till och med år 1935, (se tidigare inlägg). Därmed öppnade sig en efterlängtad möjlighet för oss, nämligen att fotografera de moderna kyrkoböckerna till och med sekretessgränsen, (för närvarande år 1945).

Vi har under senvintern, våren och sommaren fotograferat församlingsböcker, flyttlängder, födelse-, vigsel- och dödböcker för fullt. Som ett resultat av detta arbete är nu fotograferingen slutförd för 20 av 25 län.

Klara län: Blekinge, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kristianstad, Kronoberg, Malmöhus, Norrbotten, Stockholm, Södermanland, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland och Örebro.

Län under arbete: Göteborg och Bohuslän, Skaraborg, Uppsala och Östergötland.

För det återstående länet, Älvsborg, kommer fotograferingen att påbörjas inom kort.

Detaljerad information angående tillkomna volymer, såväl moderna kyrkoböcker som andra typer av volymer, finns på vår hemsida, (gå till sidan).

Vi vill understryka att olika sekretessregler tillämpas för olika serier, vilket påverkar vilka volymer vi har kunnat fotografera. I ett tidigare blogginlägg, (se tidigare inlägg) har vi redogjort för vilka regler som gäller för respektive typ av kyrkoböcker, (se tredje och fjärde stycket).

Blogginlägg 20160729Ett uppslag ur Junosuando församlingsbok för åren 1935-1945 (AIIa:4), en av de många nyare kyrkoboksvolymer som den senaste tiden blivit tillgängliga i ArkivDigital. Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Bouppteckningar i ArkivDigital – en sammanställning

Bouppteckning v562001.b500.s547Göteborgs rådhusrätt och magistrat. Första avdelningen efter 1901. EIIIa:150 (1930-1930) Bild 500 / sid 547 (AID: v562001.b500.s547, NAD: SE/GLA/14055) Länk.

Näst efter kyrkböckerna är nog bouppteckningarna det viktigaste källmaterialet för många släktforskare. Bouppteckningarna ger dels rena släktskapsuppgifter genom informationen om arvingarna, dels ger uppgifterna om tillgångar och skulder släktforskaren mera ”kött på benen”.

Sedan en längre tid tillbaka finns bouppteckningarna ”från äldsta tid” till och med år 1900 för hela landet tillgängliga i ArkivDigital. Jämtlands län är dock ett undantag, där saknar vi perioden 1861-1900. Vi kommer dock inom kort att påbörja fotograferingen även av detta material.

När det gäller perioden 1901-1960 har vi kommit olika långt i olika delar av landet. Nedan följer först en länsvis sammanställning över hur långt vi hunnit klart, sedan en sammanställning över vad vi fotograferar för närvarande. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de varit i alltför dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckningarna är klara till och med år:
1917: Stockholms stad.
1920: Göteborg och Bohus, Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kronoberg, Norrbotten, Skaraborg, Södermanland, Uppsala, Västernorrland, Västmanland, Älvsborg, Örebro, Östergötland.
1930: Gävleborg, Västerbotten.
1940: Blekinge, Halland, Jämtland, Kristianstad, Malmöhus, Stockholms län (utom Stockholms stad, se ovan).
1945: Värmland, Gotland.

För närvarande fotograferar vi:
1918-1940: Stockholms stad.
1921-1930: Göteborg och Bohus, Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kronoberg, Skaraborg, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Älvsborg, Örebro, Östergötland.
1921-1940: Norrbotten, Västernorrland.
1931-1940: Gävleborg, Västerbotten.
1941-1945: Blekinge, Halland, Kristianstad, Malmöhus.
1946-1950: Värmland.
1946-1960: Gotland.

Markus Lindström, ArkivDigital

Tragisk händelse i Götlunda 1754

Götlunda AI 2 Bild 84 sid 79Götlunda AI:2 (1751-1755) Bild 84 / sid 79 (AID: v72177.b84.s79, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Två små enkla noteringar i en husförhörslängd i Götlunda döljer mycket som är svårt att förstå.

Här (bilden ovan) ser vi familjen som bor i Brotorp. Gustaf Samuelsson född 1694 och hans hustru Brita född 1702. Här bor även sönerna Eric född 1736 och Gustav född 1741 samt döttrarna Caisa född 1730 och Lisbetha född 1734. Det står att Eric Gustafsson dör 1754 då är han 18 år gammal och hans syster Caisa Gustafsdotter dör 1754 då hon är 24 år gammal.

Nyfiken är man ju som släktforskare och tittar vad det står i dödboken som gör att båda syskonen dör samma år, någon sjukdom?

Götlunda EI 1 Bild 50
Götlunda EI:1 (1752-1799) Bild 50 (AID: v72226.b50, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Längst ner på sidan hittar man att båda dör samma dag den 29/4 och ute till höger står orsaken: Hallshugne på Åsen norr om kyrkjan för bedrifwen blodskam.

Några rader ovanför står att den 1/4 dog och den 5 begrovs Olof, oäkta, aflad af samsyskonen Eric Gustavsson och Caisa Gustavsdotter, 2 månader och 1 vecka gammal av okänd barnsjuka.

Den 23/1 1754 föddes Olof oäkta i Brotorp som det står i födelseboken (bilden nedan).
Götlunda C 3 Bild 12 sid 17
Götlunda C:3 (1752-1795) Bild 12 / sid 17 (AID: v72219.b12.s17, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Föräldrar står antecknade som Cajsa Gustavsdotter. Till Barnfader nämde modren Drängen ifr: Unwalla Jeremias Ohlsson. Sedan finns det tillskrivet efter Jeremias Ohlsson, Men befants sedan wara falskt angifwit och att Gud bättre. Brodren Eric Gustavsson warit rätte fadren till Barnet, hwilken med systren blodskam bedrifwit och derföre den 29 april underginga dödsstraff.

I Sveriges Rikes Lag från 1734 skriver man om blodskam i Missgärningsbalkens LIX kapitel:

Om blodskam, och lägersmål i andra förbudna leder.
1§ Lägrar någon sin ächta, eller oächta blodsfränko i rätt nedstigande eller upstigande led, såsom fader sin dotter, eller dotterdotter; och son sin moder, modermoder, eller fadermoder; tå skola the begge halshuggas, och ej i Kyrkiogård begrafvas.

2§ Samma lag vare om them, som i upstigande eller nedstigande svågerskaps led, med hvarannan sig beblandadt hafva: såsom man med sin hustrus moder, eller sin stiufmoder; eller med sin sonahustru, sonasons eller dottersons hustru; stiufdotter, stiufsons dotter, eller stiufdotters dotter: eller qvinna med sin mans fader, eller sin stiuffader; eller sin dotters man; eller med sin stiufson, eller med thes, eller sin stiufdotters, son.

3§ Lägrar någon sin samsyster, eller halfsyster, ehvad then är ächta, eller oächta; tå hafve ock the både förverkadt lifvet.

Niklas Hertzman, ArkivDigital