Möt ArkivDigital på Slektsforskerdagen i Oslo!

SFD2016 plakatDen sista helgen i oktober varje år arrangeras Slektsforskerdagen i Norge, med arrangemang på arkiv, bibliotek och museum över hela landet. ArkivDigital kommer att närvara som utställare på den mässa som anordnas på Riksarkivet i Oslo.

Du som är bosatt i Oslo-området, eller bara har vägarna förbi, är varmt välkommen att besöka vår monter. Här finns möjlighet att prova vår tjänst ArkivDigital online. Har du frågor kring hur man släktforskar i det svenska källmaterialet finns också möjlighet att få svar på dessa.

Tid och plats:
Lördag 29 oktober
Klockan 10.00-16.00
Riksarkivet Oslo, Sognsveien 221 (vid Sognsvann stasjon)

Temat för i år är ”Kilder til kvinnenes historie”. Mer information om Slektsforskerdagen finner du här.

ArkivDigital

Detta har vi fotograferat år 2015!

Uppslagna böckerBouppteckningar
Under året har det stora projektet att fotografera hela Sveriges bouppteckningar från perioden 1901-1960 fortgått. Vi har hunnit fotografera olika långt i olika län. För uppgifter om hur långt vi kommit i de län som just du är intresserad av, se vår produktkatalog.

Domböcker
Alldeles i början av året lanserades vår tjänst för beställningsfotografering av domböcker. För 195 kronor per volym är det, via denna sida, möjligt att beställa fotografering av domböcker, vilka inom 45 dagar blir tillgängliga online i ArkivDigital. Tjänsten har blivit populär och har medfört att vi under året har fotograferat domböcker från många olika härads- och rådhusrätter.

Under 2015 har också fotograferingen av Högsta domstolens protokoll 1694-1800 samt Justitiekanslerns fånglistor 1750-1825 slutförts. I En sista bön från en barnamörderska ges ett konkret exempel på hur dessa material kan användas.

Handlingar rörande andra världskriget
Ett flertal material som berör Sverige under andra världskriget har tillkommit:

  • Spionhandlingar, från ”Stockholms rådhusrätt 1850-1947, Avdelning 5, Avdelningen för spionmål”.
  • Haveriärenden, från ”Flygstaben: Centralexpeditionen”
  • Beredskapsverket, vilket utgör den svenska militära försvarsberedskapens officiella militärhistoriska verk. Huvudmaterialet återfinns i ”Beredskapsverket, Avdelning 1”. I ”Beredskapsverket, Avdelning 13” finns handlingar rörande operationerna Rädda Danmark och Rädda Norge.
  • Handlingar från C-byrån, som bedrev hemlig underrättelsetjänst utanför Sveriges gränser.

Äldre militärt material
Det har tillkommit militära pensionshandlingar från flera olika arkivbildare, vilket vi berättat om i två olika blogginlägg:

Innan generalmönsterrullorna börjar på 1680-talet utgör samligen ”Rullor 1620-1723” grundmaterialet för soldatforskning. Vi har under 2015 hunnit med att göra volymerna från åren 1620-1647 tillgängliga online.

Utländskt material
Det största utlandsprojektet under året har varit fotograferingen av kyrkböckerna för de svenskamerikanska församlingarna i Kansas. Merparten av volymerna finns nu tillgängliga i ArkivDigital, men det kommer dröja till början av nästa år innan materialet är helt komplett. Vi har skrivit om Kansasmaterialet vid ett flertal tillfällen under hösten; en översiktlig presentation finns i detta blogginlägg.

Under våren blev kyrkböcker från ett flertal svenska utlandsförsamlingar tillgängliga i ArkivDigital:

När det gäller utländskt material vill vi slutligen nämna att vi har börjat att lägga ut handlingar från de åländska sjömanshusen; Mariehamns sjömanshus och Vårdö sjömanshus. Materialet kommer bli komplett under början av 2016.

Markus Lindström, ArkivDigital 

Slektsforskerdagen i Oslo

0223 bildFör norska släktforskare är den sista lördagen i oktober en viktig dag. Sedan mitten av 1990-talet infaller nämligen den så kallade Slektsforskerdagen vid denna tidpunkt. På cirka 40 olika platser i Norge går då större och mindre arrangemang med anknytning till släktforskning av stapeln. 

Ett av de större årligen återkommande arrangemangen äger rum på Riksarkivet i Oslo. I år lockades cirka 500 besökare till dess lokaler, där det både fanns möjlighet att ta del av olika föredrag samt att besöka omkring trettio olika utställare. Det har blivit något av en tradition att en av dessa utställare är ArkivDigital. I år var undertecknad företagets representant på plats i Oslo.

Jag fick under dagen träffa ett stort antal norrmän på jakt efter sina svenska förfäder. Rörligheten över svensk-norska gränsen har historiskt varit stor. Många är de människor, särskilt från gränstrakter som Bohuslän, Dalsland och Värmland, som har valt att lämna Sverige för att istället pröva lyckan i Norge.

Bland dem som besökte vår monter hade vissa aldrig provat på att forska i svenska källor, andra var sedan tidigare kunder hos oss. Även om Sverige och Norge är två länder med stora likheter finns det betydande skillnader när det gäller vilka källmaterial som finns tillgängliga. I Norge finns exempelvis inga husförhörslängder, så en återkommande uppgift blev att förklara hur dessa fungerar. 

Efter en dag med många intressanta möten blev det till slut dags för undertecknad att plocka ihop utrustningen och bege sig hem till Sverige igen. Det stora besökstrycket och de många positiva kommentarerna från besökarna borgar för att vi med största sannolikhet kommer finnas på plats nästa år igen.

Markus Lindström, ArkivDigital

Idag fyller ArkivDigital 10 år!

10 ar pressrelease

 

Nu har vi levererat färgbilder till forskare i ett helt decennium!

Idag för exakt 10 år sedan startade vi ArkivDigital med målet att underlätta och förgylla vardagen för alla Sveriges släktforskare. Sedan dess har mer än hundratusen släkt- och historieforskare gjort fascinerande upptäckter bland våra färgbilder.


Tio år av utveckling

Under de tio år som gått har ArkivDigital vuxit till ett företag med 37 anställda, och det digitala bildarkivet med avfotograferat gammalt källmaterial är redan uppe i enorma 57 miljoner bilder.

Från början såldes våra bilder på CD-skivor, men redan efter två år lanserade vi den första programvaran som möjliggjorde en abonnemangstjänst över internet. Från och med 2007 finns alla våra bilder tillgängliga i en och samma tjänst – ArkivDigital.

Ute på arkiven pågår ett ständigt fotograferingsarbete och varje månad tillkommer ca 600 000 nya bilder.

Som ett resultat av verksamhetens snabba tillväxt har ArkivDigital, som ett av få företag i Sverige, utnämnts till Gasellföretag av Dagens Industri – två år i rad; 2013 och 2014.

Läs vår pressrelease här.


ny programvaraNy programvara med sökbara databaser!

Snart lanserar vi vår nya programvara, som innehåller en sökbar databas med uppgifter om hela befolkningen i Sverige år 1950!

Framöver kommer motsvarande uppgifter för befolkningen år 1960 att tillkomma. Även ett fullständigt personregister till Sveriges husförhörslängder och församlingsböcker för år 1880-1920 (ca) är på väg på sikt. För att inte tala om flera nya funktioner i programmet!


usaFotografering i USA och på Åland

Vi har inte enbart bedrivit fotograferingsverksamhet i Sverige, utan har även fotograferat material på Åland och i Kansas, USA.

Materialet från USA fokuserar på svenskförsamlingarnas kyrkböcker, men även andra material har fotograferats, såsom protokoll och räkenskaper av olika slag. Handlingar från ett trettiotal församlingar finns tillgängliga i ArkivDigital redan nu. Mängder av fler volymer kommer publiceras inom kort.
Läs mer om USA-materialet här.

Vad gäller Åland fotograferar vi just nu sjömanshushandlingar, men massvis med handlingar från Åland finns redan tillgängliga i ArkivDigital. Du hittar kyrkböckerna för Ålands sexton församlingar, bouppteckningarna till 1916, domböckerna till 1900, mantalslängder till 1933 och bykartor från framför allt 1700- och 1800-talen. Och mycket mer… Läs mer om vårt Ålands-material här.

Vi tillhandahåller även handlingar från ett antal utlandsförsamlingar, bland andra:


milstolpe2Milstolpar år för år

2005:

  • Aktiebolaget Arkiv Digital AD AB bildas.
  • Fotografier säljs på CD-skiva.
2006:
  • 1 miljon bilder i bildarkivet.
2007:
  • Programvara för abonnemangstjänst via internet lanseras.
  • 5 miljoner bilder i bildarkivet.
2008: 
  • Sammanslagning mellan ArkivDigital och DigiArkiv.
  • Göta kanalbolags arkivs mest använda handlingar fotograferas.
  • 10 miljoner bilder i bildarkivet.
2009: 
  • Huvudsponsor för Släktforskardagarna i Falköping.
  • ArkivDigital köper IT-företaget KITE AB.
2010:
  • Ålands kyrkböcker blir tillgängliga i ArkivDigital.
  • 20 miljoner bilder i bildarkivet – 100 000 böcker avfotograferade.
  • Huvudsponsor för Släktforskardagarna i Örebro.
2011:
  • Första året företaget går med vinst.
  • 30 miljoner bilder i bildarkivet.
2012:
  • Sveriges äldre kyrkböcker (t.o.m. 1894) finns tillgängliga i ArkivDigital; husförhörslängder, flyttlängder, födelse-, vigsel-, och dödböcker.
  • Ny logotyp lanseras: Den röda skölden.
2013: 
  • Utnämnt till Gasellföretag 2013 av Dagens Industri.
  • App för iPad lanseras.
  • Ökar närvaron i USA genom ett samarbete med släktforskningsexperten Kathy Meade.
  • Generalmönsterrullor färdigfotograferade.
  • Bouppteckningar färdigfotograferade till och med år 1900.
  • Huvudsponsor för Släktforskardagarna i Köping.
  • 40 miljoner bilder i bildarkivet.
2014: 
  • Ingår ett forskningssamarbete med Blekinge Tekniska Högskola.
  • Sveriges moderna kyrkböcker finns tillgängliga i ArkivDigital t.o.m. 1935 (om inte boken sträcker sig längre).
  • Blogg på svenska och engelska lanseras.
  • Utnämnt till Gasellföretag 2014 av Dagens Industri; får utmärkelsen för andra året i rad.
  • Huvudsponsor för Släktforskardagarna i Karlstad.
  • 50 miljoner bilder i bildarkivet.
2015:
  • Ny tjänst lanseras: Beställningsfotografering domböcker.
  • Fotografering av svenskförsamlingar i Kansas, USA.
  • Mängder av handlingar som rör andra världskriget fotograferas; Beredskapsverket, spionhandlingar, flyghaverier, C-byrån, m.m.
  • Ny logotyp lanseras: Den blå nyckeln.
  • Huvudsponsor för Släktforskardagarna i Nyköping.

Mikael Karlsson VD

VD Mikael Karlsson har ordet

Sedan starten den 26 oktober 2005 har vi haft tio mycket händelserika år, där vi har gått från nystartat litet företag till ett av Sveriges främsta alternativ för släktforskare och andra historiker.

Vi är mycket nöjda över den framgångsrika tid som varit, men vi strävar hela tiden framåt. Företaget är i konstant utveckling och flera nyheter finns på agendan. Vi har många spännande år framför oss!

Vi vill tacka alla våra kunder för de fina år som gått, och ser fram emot många fler givande forskarår tillsammans!

Mikael Karlsson, VD, ArkivDigital

Handlingar från C-byrån tillgängliga i ArkivDigital

hemligFör den som är intresserad av Sverige under andra världskriget vill vi gärna tipsa om att vi för närvarande fotograferar handlingar från C-byråns arkiv.

C-byrån uppsattes under senhösten 1939. Dess uppgift var att bedriva hemlig underrättelsetjänst utanför Sveriges gränser och byrån kallades till en början därför G-byrån (Gränsbyrån). I oktober 1941 fick den istället namnet C-byrån, efter begynnelsebokstaven i dess chefs Carl Peterséns förnamn. C-byrån avvecklades 1946.

I C-byråns arkiv ingår bland annat ett stort antal insända rapporter från olika länder. Som ett litet exempel på vad man kan hitta visar vi nedan första sidan ur en text med titeln ”Iakttagelser från Nordfinland”. I texten ger en ”från Murmanskfronten just återvänd tillfällig rapportör” en bild av livet vid fronten. (Klicka på bilden för att förstora.)

v811073.b1940 (1) v811073.b1940 (2)

Försvarsstaben: C-byrån BI:11 (1943-1943) Bild 1940 (AID: v811073.b1940, NAD: SE/KrA/0202015H) Länk.

C-byråns arkiv består av ett 60-tal volymer. I nuläget är drygt 20 av dem tillgängliga i ArkivDigital. Fotografering pågår och resterande volymer kommer att bli tillgängliga under hösten.

Markus Lindström, ArkivDigital

Släktforskningstips: Även prästen kan fela

Södra Finnskoga CI 1 (1831-1857) Bild 41 sid 75
Södra Finnskoga CI:1 (1831-1857) Bild 41 / sid 75 (AID: v8373.b41.s75, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Släktforskningstips, praktiskt exempel:
”Har aldrig haft någon dotter med det namnet”

För ett tag sedan kom en fråga till oss på ArkivDigital om vi kunde hjälpa till att leta upp en svensk anmoder som flyttat till Norge. Frågan löd:

Hei! Kan du hjelpe meg å finne slekten til min oldemor. Min oldemors navn var: Britta Karlsdtr Mikkelson født 29 april 1844 Djekneliden Bograngen Wermland. Hun ble gift i Norge. Navnet til Brittas far var Karl Mikkelson. Det er alt jeg vet.

Det kunde väl inte vara så svårt. Första uppgiften var att hitta vilken församling det handlade om. En sökning på ortnamns-skivan gav att Djäkneliden och Bograngen ligger i Södra Finnskoga församling i Värmland.

Det första steget är att kolla födelseboken i Södra Finnskoga den 29 april 1844 (bilden ovan). Längst ner på sidan hittar vi den 29 april 1844 ett barn som den 8/5 döps till Brita. Här står att hon föddes i Medskogen och föräldrar är Carl Andersson och dess hustru Brita Påhlsdotter. Datumet, barnets namn och faderns förnamn är alltså rätt med frågan. Födelseorten stämmer inte, men det kan ju ha blivit fel i den muntliga traditionen i Norge. Faderns efternamn skulle enligt frågan vara Mikkelson och man kan faktiskt se att det står inskrivet ”Mikelsson?” ovanför Andersson i födelsenotisen. Frågan är då var som är rätt? Det blir att titta på familjen i husförhörslängden.

Södra Finnskoga AI 4 (1845-1850) Bild 138 sid 133

Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 138 / sid 133 (AID: v13401.b138.s133, NAD: SE/VA/13531) Länk.

I Södra Finnskoga AI:4 sidan 133 (ovan) hittar vi Medskogen och här bor familjen:
Carl Andersson, född 1805
h. Elina Påhlsdotter, född 1802

d:r Brita 29/4 1844

Nu börjar det bli rörigt, här stämmer inte mammans namn. Enligt födelseboken skulle hon heta Brita Påhlsdotter, men i husförhörslängden heter hon Elina Påhlsdotter. Vad är rätt?
Det finns väl bara ett sätt att göra och det är att följa familjen vidare för att se vad prästen skriver om familjen.

Södra Finnskoga AI 5 (1851-1857) Bild 155 sid 146

Södra Finnskoga AI:5 (1851-1857) Bild 155 / sid 146 (AID: v13402.b155.s146, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Mammans namn är i nästa husförhörslängd fortfarande Elina Pålsdotter, men vänta nu. Vad har prästen skrivit efter dottern Britta? ”Har aldrig haft någon dotter med det namnet 18/10 54”.

1854 när Britta är 10 år gammal har prästen alltså kommit på att Carl Andersson och Elina Pålsdotter i Medskogen aldrig haft en dotter som heter Britta. Hon är ju ändå inskriven i två olika husförhörslängder och i födelseboken som dotter i familjen. Nu är ju den stora frågan vem var Brita som föddes 29/4 1844 och om hon inte är dotter i denna familj bör hon ju vara dotter i en annan familj, eller?

Tillbaka till den ursprungliga frågan. Här står att hon föddes i Djäkneliden och Bograngen och pappans namn var Karl Mikkelson. Kan det vara så att det finns en Karl Mikkelson som bor i Bograngen eller Djäkneliden? Vi får kolla.

Södra Finnskoga AI 3 (1837-1844) Bild 42 sid 35

Södra Finnskoga AI:3 (1837-1844) Bild 42 / sid 35 (AID: v13400.b42.s35, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Med hjälp av ortregistret i början av volymen hittar man snabbt till Bograngen under Djäkneliden. Här ser man att familjen består av:
Carl Mickelsson, född 1804
h. Brita Påhlsdotter, född 1804
s. Mickel, född 5/10 1835
s. Pär, född 21/5 1839
d. Märta, född 18/10 1841

Mammans namn stämmer ju här med det som står i födelseboken när Brita föds. Pappan Carl Mickelsson kan stämma med födelseboken för där fanns ju Mickelsson inskrivet ovanför. Men ingen Brita. Kanske inte så konstigt, hon föddes 1844 och denna husförhörslängd slutar 1844. Hon kanske inte hunnit bli införd. Vi kollar i nästa.

Södra Finnskoga AI 4 (1845-1850) Bild 139 sid 134

Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 139 / sid 134 (AID: v13401.b139.s134, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Här hittar vi dottern Brita född 29/4 1844 i familjen.

Har vi nu hittat rätt Brita och rätt familj? Ja, egentligen finns det bara ett sätt att bekräfta detta och det är att försöka följa Brita genom livet tills hon flyttar till Norge. Om man gör det ser man ett par andra spännande saker under hennes liv.

Ute till höger i anmärkningskolumnen på bilden ovan står att familjen öfwergifwit orten år 1844 i Nowember. Men även att de 1846 flyttar till sidan 177 och 1847 till sidan 38 i husförhörslängden. Vidare:

  • Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 44 / sid 38 (AID: v13401.b44.s38, NAD: SE/VA/13531) Länk.
  • Södra Finnskoga AI:5 (1851-1857) Bild 48 / sid 41 (AID: v13402.b48.s41, NAD: SE/VA/13531) Länk.
  • Södra Finnskoga AI:6 (1857-1861) Bild 60 / sid 52 (AID: v13403.b60.s52, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Carl Mikelsson står som sjuklig, utfattig och tiggare. Britta njuter upfostringshelp af Kongl. Seraphimer ordens gillet i Stockholm. Carl dör 2/2 1852.
1859 flyttar Brita till Trysild i Norge.

Vad lär vi oss av detta? Jo, att det är viktigt att verifiera att det är rätt personer man forskar på och att inte lita 100% på prästerna. Även de kan göra fel och skriva in personer med fel familj. Det bästa man kan göra (om det är möjligt) är att följa personerna i varje längd för att få en obruten kedja.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Svenska utlandsförsamlingar i Berlin och Oslo

Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin AID v793345.b4510Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin OI:3 (1926-1941) Bild 4510 (AID: v793345.b4510, NAD: AD/BERLIN/0001) Länk.

Vi har i tidigare blogginlägg berättat om Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn och Svenska Sofiaförsamlingen i Paris. Vi ska nu avslutningsvis uppmärksamma ytterligare två svenska utlandsförsamlingar som nyligen blivit tillgängliga i ArkivDigital, nämligen Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin samt Svenska Margaretaförsamlingen i Oslo.

Båda församlingarna bildades i början av 1900-talet. I Oslo börjar födelseboken år 1911 samt vigsel- och dödböckerna år 1912. I Berlin börjar motsvarande längder år 1902 samt 1903. Från Berlin finns dessutom församlingsbok samt flyttningslängder, vilket saknas för Oslo.

Utöver de mest grundläggande serierna har vi även från Berlin och Oslo fotograferat en del andra typer av handlingar. Ett exempel på en mer udda volym är Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin OI:3, som innehåller handlingar angående kyrkoskatt 1926-1941. Bland handlingarna återfinns bland annat skrivelser från församlingsmedlemmar som anser sig inte behöva betala skatt. På bilden ovan visas en skrivelse från en kvinna som gift sig med en tysk man och därmed blivit tysk medborgare. Hon behöver därmed betala tysk kyrkoskatt och vill därför inte betala skatt även till Victoriaförsamlingen.

Markus Lindström, ArkivDigital

Möt ArkivDigital på Slektsforskerdagen i Oslo!

Den sista helgen i oktober varje år arrangeras Slektsforskerdagen i Norge, med arrangemang på arkiv, bibliotek och museum över hela landet. ArkivDigital kommer i samband med detta att närvara som utställare på den mässa som anordnas på Riksarkivet i Oslo.

Du som är bosatt i Oslo-området, eller bara har vägarna förbi, är varmt välkommen att besöka vår monter. Här finns möjlighet att prova vår tjänst ArkivDigital online. Har du frågor och funderingar kring hur man släktforskar i det svenska källmaterialet finns också möjlighet att få svar på dessa.

Tid och plats:
Lördag 25 oktober
Klockan 10.00-16.00
Riksarkivet Oslo, Sognsveien 221 (vid Sognsvann stasjon)

Temat för i år är ”Det skjedde i 1814”. Mer information om Slektsforskerdagen finner du här.

ArkivDigital