Samma namn, samma födelsedatum, samma plats

Östra Ingelstad AI 9 (1878-1884) Bild 249 Sida 242Östra Ingelstad AI:9 (1878-1884) Bild 249 / Sida 241 (AID: v104949.b249.s241, NAD: SE/LLA/13519) Länk.

När man börjar släktforska lär man sig ganska snabbt att man skall vara noggrann; man skall anteckna allt man hittar med bra källor så att man kan gå tillbaka och kolla och man skall vara källkritisk och fundera om det man hittar verkligen stämmer. Men även om man gör sitt bästa för att det skall bli rätt, finns det personer som kan röra ihop det. Titta bara på exemplet ovan.

På samma gård i Östra Ingelstads församling i Skåne bor två som heter Jöns Persson, de är dessutom födda samma datum (1812 3/9) och i samma församling (Onslunda). Här är nog risken ganska stor för sammanblandning.

Frågan man ställer sig är ju så klart om det stämmer, fanns det två personer med samma namn som föddes samma datum i samma församling eller har prästerna blandat ihop dem under deras liv och de har fått samma födelseuppgifter?

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Svensk Slägtkalender

Svensk Slägtkalender AID v773686.b47.s79Svensk Slägtkalender 13 (1905-1905) Bild 47 / sid 79 (AID: v773686.b47.s79, NAD: SE/SSK/13013) Länk.

Vi vill gärna tipsa om att Svensk Slägtkalender sedan en tid tillbaka finns tillgänglig i ArkivDigital. I de 14 volymer som verket omfattar behandlas cirka 1400 ofrälse släkter, vilket gör bokserien till något av ett standardverk inom svensk borgerlig genealogi.

Ska man vara noggrann är det bara de fyra första delarna, utgivna 1885-1888, som har titeln Svensk Slägtkalender. De följande delarna, utgivna 1889-1908, kallas istället Svenska ättartal. Bokverket gavs ut av arkivarien Victor Örnberg (1839-1908) och populärt kallas därför verkat ofta Örnbergs ättartal eller helt enkelt bara Örnberg.

Bokverket återfinns i ArkivDigital i arkivbildaren ”Svensk Slägtkalender”, volymerna 1-14. Volym 15 innehåller personregister till alla de 14 delarna.

På bilden ovan visas ett exempel ur den trettonde volymen, föreställandes första uppslaget för släkten Carlström.

Markus Lindström, ArkivDigital

Släktnamnsregister

Släktnamnsregister AID v187522.b6.s2Släktnamnsregister Skaraborg SlReg:2 (0-1800) Bild 6 / sid 2 (AID: v187522.b6.s2, NAD: SE/GLA/75003) Länk.

För den som forskar i Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Älvsborgs, Värmlands eller Västernorrlands län vill vi gärna tipsa om de släktnamnsregister som finns tillgängliga i ArkivDigital. Om man söker en person som har ett efternamn som inte slutar med -son eller -dotter kan dessa register vara mycket användbara. Exempel på grupper som bar ”släktnamn” var adel, präster och borgare samt inte minst den stora gruppen soldater.

Ovan visas en bild ur Dimbo härads (Skaraborgs län) släktnamnsregister för husförhörslängder. Att kunna slå på ett namn och få en direkt sidhänvisning till husförhörslängden kan naturligtvis vara mycket tidsbesparande.

Släktnamnsregistren omfattar normalt perioden från kyrkoböckernas början till och med år 1800. För Västernorrlands del fortsätter dock registren till år 1830 (för Medelpad och norra Ångermanland) respektive år 1856 (för södra Ångermanland). Vilka typer av kyrkböcker som registrerats varierar från plats till plats. Såväl husförhörslängder och flyttlängder som födelse-, vigsel- och dödböcker finns registrerade, men det varierar från län till län och härad till härad vilka serier som har registrerats från just det området.

Enklaste sättet att hitta släktnamnsregistren är att i sökrutan i ArkivDigital skriva ”släktnamnsregister”. Registren finns uppdelade i sex arkivbildare, en för varje län med undantag av Älvsborgs län, som har separata arkivbildare för Dalsland och Västgötadelen.

Markus Lindström, ArkivDigital

Släktforskningstips: Även prästen kan fela

Södra Finnskoga CI 1 (1831-1857) Bild 41 sid 75
Södra Finnskoga CI:1 (1831-1857) Bild 41 / sid 75 (AID: v8373.b41.s75, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Släktforskningstips, praktiskt exempel:
”Har aldrig haft någon dotter med det namnet”

För ett tag sedan kom en fråga till oss på ArkivDigital om vi kunde hjälpa till att leta upp en svensk anmoder som flyttat till Norge. Frågan löd:

Hei! Kan du hjelpe meg å finne slekten til min oldemor. Min oldemors navn var: Britta Karlsdtr Mikkelson født 29 april 1844 Djekneliden Bograngen Wermland. Hun ble gift i Norge. Navnet til Brittas far var Karl Mikkelson. Det er alt jeg vet.

Det kunde väl inte vara så svårt. Första uppgiften var att hitta vilken församling det handlade om. En sökning på ortnamns-skivan gav att Djäkneliden och Bograngen ligger i Södra Finnskoga församling i Värmland.

Det första steget är att kolla födelseboken i Södra Finnskoga den 29 april 1844 (bilden ovan). Längst ner på sidan hittar vi den 29 april 1844 ett barn som den 8/5 döps till Brita. Här står att hon föddes i Medskogen och föräldrar är Carl Andersson och dess hustru Brita Påhlsdotter. Datumet, barnets namn och faderns förnamn är alltså rätt med frågan. Födelseorten stämmer inte, men det kan ju ha blivit fel i den muntliga traditionen i Norge. Faderns efternamn skulle enligt frågan vara Mikkelson och man kan faktiskt se att det står inskrivet ”Mikelsson?” ovanför Andersson i födelsenotisen. Frågan är då var som är rätt? Det blir att titta på familjen i husförhörslängden.

Södra Finnskoga AI 4 (1845-1850) Bild 138 sid 133

Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 138 / sid 133 (AID: v13401.b138.s133, NAD: SE/VA/13531) Länk.

I Södra Finnskoga AI:4 sidan 133 (ovan) hittar vi Medskogen och här bor familjen:
Carl Andersson, född 1805
h. Elina Påhlsdotter, född 1802

d:r Brita 29/4 1844

Nu börjar det bli rörigt, här stämmer inte mammans namn. Enligt födelseboken skulle hon heta Brita Påhlsdotter, men i husförhörslängden heter hon Elina Påhlsdotter. Vad är rätt?
Det finns väl bara ett sätt att göra och det är att följa familjen vidare för att se vad prästen skriver om familjen.

Södra Finnskoga AI 5 (1851-1857) Bild 155 sid 146

Södra Finnskoga AI:5 (1851-1857) Bild 155 / sid 146 (AID: v13402.b155.s146, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Mammans namn är i nästa husförhörslängd fortfarande Elina Pålsdotter, men vänta nu. Vad har prästen skrivit efter dottern Britta? ”Har aldrig haft någon dotter med det namnet 18/10 54”.

1854 när Britta är 10 år gammal har prästen alltså kommit på att Carl Andersson och Elina Pålsdotter i Medskogen aldrig haft en dotter som heter Britta. Hon är ju ändå inskriven i två olika husförhörslängder och i födelseboken som dotter i familjen. Nu är ju den stora frågan vem var Brita som föddes 29/4 1844 och om hon inte är dotter i denna familj bör hon ju vara dotter i en annan familj, eller?

Tillbaka till den ursprungliga frågan. Här står att hon föddes i Djäkneliden och Bograngen och pappans namn var Karl Mikkelson. Kan det vara så att det finns en Karl Mikkelson som bor i Bograngen eller Djäkneliden? Vi får kolla.

Södra Finnskoga AI 3 (1837-1844) Bild 42 sid 35

Södra Finnskoga AI:3 (1837-1844) Bild 42 / sid 35 (AID: v13400.b42.s35, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Med hjälp av ortregistret i början av volymen hittar man snabbt till Bograngen under Djäkneliden. Här ser man att familjen består av:
Carl Mickelsson, född 1804
h. Brita Påhlsdotter, född 1804
s. Mickel, född 5/10 1835
s. Pär, född 21/5 1839
d. Märta, född 18/10 1841

Mammans namn stämmer ju här med det som står i födelseboken när Brita föds. Pappan Carl Mickelsson kan stämma med födelseboken för där fanns ju Mickelsson inskrivet ovanför. Men ingen Brita. Kanske inte så konstigt, hon föddes 1844 och denna husförhörslängd slutar 1844. Hon kanske inte hunnit bli införd. Vi kollar i nästa.

Södra Finnskoga AI 4 (1845-1850) Bild 139 sid 134

Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 139 / sid 134 (AID: v13401.b139.s134, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Här hittar vi dottern Brita född 29/4 1844 i familjen.

Har vi nu hittat rätt Brita och rätt familj? Ja, egentligen finns det bara ett sätt att bekräfta detta och det är att försöka följa Brita genom livet tills hon flyttar till Norge. Om man gör det ser man ett par andra spännande saker under hennes liv.

Ute till höger i anmärkningskolumnen på bilden ovan står att familjen öfwergifwit orten år 1844 i Nowember. Men även att de 1846 flyttar till sidan 177 och 1847 till sidan 38 i husförhörslängden. Vidare:

  • Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 44 / sid 38 (AID: v13401.b44.s38, NAD: SE/VA/13531) Länk.
  • Södra Finnskoga AI:5 (1851-1857) Bild 48 / sid 41 (AID: v13402.b48.s41, NAD: SE/VA/13531) Länk.
  • Södra Finnskoga AI:6 (1857-1861) Bild 60 / sid 52 (AID: v13403.b60.s52, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Carl Mikelsson står som sjuklig, utfattig och tiggare. Britta njuter upfostringshelp af Kongl. Seraphimer ordens gillet i Stockholm. Carl dör 2/2 1852.
1859 flyttar Brita till Trysild i Norge.

Vad lär vi oss av detta? Jo, att det är viktigt att verifiera att det är rätt personer man forskar på och att inte lita 100% på prästerna. Även de kan göra fel och skriva in personer med fel familj. Det bästa man kan göra (om det är möjligt) är att följa personerna i varje längd för att få en obruten kedja.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

George Washington föddes i Nederkalix (Roliga namn förr)

0099 Roliga och udda namn i kyrkböckernaNederkalix AI:10c (1879-1890) Bild 196 / sid 638 (AID: v138260.b196.s638, NAD: SE/HLA/1010131) Länk.

De flesta av oss släktforskare stöter förr eller senare på udda namn i antingen vår egen forskning, eller bara när vi bläddrar oss fram i böckerna för att hitta den uppgift vi söker. Fantasin vid namngivning var stor då, precis som den är idag.

I Nederkalix församling (BD) föddes den 6 mars 1880 gossen George Washington. Födelsenotis visas ovan.

George Washington var son till inspektören Axel Brattberg och hans hustru Maria Kant. Syskonen till George Washington hade inte ovanliga namn som sin bror och varför denne son fick sitt namn efter den första presidenten i USA kan man bara spekulera i.
Nederkalix CI:8 (1877-1894) Bild 61 / sid 58 (AID: v138293.b61.s58, NAD: SE/HLA/1010131) Länk.

När barnaskaran blev stor tröt ibland namninspirationen och barnet fick helt enkelt namn efter vilket barn i ordningen det var. I Sköns församling föddes år 1900 gossen Erik Elvor och tre år senare föddes lillebror Eitel Eugen Tolfinus. Dessa finns på rad 20 respektive 18 i denna husförhörslängd:
Timrå AIIa:5 (1906-1915) Bild 80 / sid 803 (AID: v122662.b80.s803, NAD: SE/HLA/1010206) Länk.

Fler udda namn (fetmarkerade):

Baltzar Johannes Charodotes (nr 215) Söderhamn CI:6 (1878-1887) Bild 93 (AID: v136898.b93, NAD: SE/HLA/1010202) Länk.

Fiken (nr 2) Lerdala C:2 (1824-1880) Bild 73 / sid 135 (AID: v31144.b73.s135, NAD: SE/GLA/13326) Länk.

Murthley Margareta Dorotea (nr 8) Kvänum C:2 (1895-1921) Bild 41 / sid 35 (AID: v48365.b41.s35, NAD: SE/GLA/13298) Länk.

Vilka udda eller roliga namn har du stött på under din forskning i ArkivDigital?

Cici Löfgren, ArkivDigital

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U W X Y Z Å Ä Ö P U G W

I ett tidigare inlägg här på bloggen såg vi exempel på många namn på barnen i en familj i Svenarum (länk till inlägget).
Väsby-AI-20-(1871-1882)-Bild-230-sid-1035Väsby AI:20 (1871-1882) Bild 230 / sid 1035 (AID: v110050.b230.s1035, NAD: SE/LLA/13468) Länk.

I Väsby församling finns en familj som ger sina barn namn i bokstavsordning. Tyvärr finns inte alla med på samma bild i en husförhörslängd, men barnen som döps är följande:

s. Albin Bertrand Carl David, född 1865 28/6 i Väsby.
d. Evelyn Femi Gotton Henriette, född 1868 13/3 i Väsby.
s. Imri Johan Knut Lamuel, född 1870 29/10 i Väsby.
d. Maria Nanna Othilia Persi, född 1872 19/12 i Väsby.
s. Quintus Rurek Sten Thure, född 1877 1/2 i Väsby.
s. Uno Witus Xeriph Yngvar, född 1878 21/6 i Väsby.
d. Zebi Århild Ädla Ödevi, född 1883 16/2 i Väsby.
s. Per Uno Gustaf Walentin, född 1888 14/2 i Väsby.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Barnen som heter Mormor och Husar

Majoren Nils Kjellman och hans fru Sofia Vihlborg i Ystad döper i början av 1800-talet sina barn till lite annorlunda namn.

Den 19/12 1812 föds Mormor Kristina Sofia och den 11/12 1815 Johan Blycher Husar.

Ystads Sankta Maria C 8 (1811-1825) Bild 17 sid 16Ystads Sankta Maria C:8 (1811-1825) Bild 17 / sid 16 (AID: v112007.b17.s16, NAD: SE/LLA/13489) Länk.

Ystads Sankta Maria C 8 (1811-1825) Bild 43 sid 42Ystads Sankta Maria C:8 (1811-1825) Bild 43 / sid 42 (AID: v112007.b43.s42, NAD: SE/LLA/13489) Länk.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Trippel-Anders

Huaröd CI 2 (1730-1767) Bild 37 sid 35Huaröd CI:2 (1730-1767) Bild 37 / sid 35 (AID: v99508.b37.s35, NAD: SE/LLA/13160) Länk.

”Åhr 1735 d.23 Januari föddes et gåssebarn på N:o 5 __ma, fadren Anders Anders Anderson. modren Ker__ Bengtzdotter, d:26 Dito blef birut til dopet af Karna Truls Anders ibm och kallad Anders. Fadrarna Truls Anderson och Bengt Anderson.”

Om man skall följa den tidens namngivning med patronymikon (fadersnamn) så bör barnet ha fått namnet Anders Anderson Anderson (eller…?).

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Det oäkta barnet Elin Oscar

Västra Torup CI 8 (1887-1894) Bild 34
Västra Torup CI:8 (1887-1894) Bild 34 (AID: v102143.b34, NAD: SE/LLA/13482) Länk.

Pigan Olofina Persdotter som bor i Västra Torup får ett oäkta barn den 7 oktober 1893. Det skrivs in i födelseboken som Elin Oscar.

Var det en kille eller tjej, och hur vet man det?

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Moder Fadersdotter

Konstiga namn ser man ibland när man läser de gamla kyrkoböckerna och andra handlingar. Men frågan är om inte denna kvinna tar priset för det mest annorlunda namnet.
Östra Tommarp FI 2 (1837-1855) Bild 62

Östra Tommarp FI:2 (1837-1855) Bild 62 (AID: v105107.b62, NAD: SE/LLA/13529) Länk.

”År 1853 den 12 October afled och den 19 samma månad jordfästades Enkan från N:o 10 Karlaby
Moder Fadersdotter
Född den 4 Januari 1779. Gift med åboen Jöns Thorsson derst.”

Vilket är det mest ovanliga namn du stött på i din forskning?

Niklas Hertzman, ArkivDigital