Tillkomna volymer i ArkivDigital

Under årets första månader har över 3000 nyfotograferade volymer tillkommit i vårt digitala bildarkiv. Vi vill här passa på att ge en sammanställning över de viktigaste nyheterna. Om du vill se vilka volymer som har tillkommit i ”dina” arkivbildare kan du gå till vår sida för senaste volymer. Där finns detaljerad information om vad som har lagts till. Ta mig till sidan.

senasteModerna kyrkoböcker: För flertalet län har vi kompletterat med de volymer vars sekretess gick ut vid årsskiftet. De volymer som berörs av detta är församlingsböcker, födelseböcker och dödböcker med slutår 1946, under förutsättning att de inte innehåller retroaktivt införda känsliga uppgifter (detta är särskilt vanligt i födelseböckerna). Utöver detta har vi även publicerat flyttningslängder och vigselböcker med startår 1946 (men med slutår senast 1980).

SCB-utdrag för 1946: På grund av sekretessreglerna är det långt ifrån alltid som vi har möjlighet att fotografera födelse-, vigsel- och dödböckerna i original ända till år 1946. Om inte originalboken finns tillgänglig kan ofta SCB-utdragen vara en bra ersättning. I början av mars publicerade vi SCB-utdragen för år 1946. Sedan tidigare finns även åren 1925-1945 tillgängliga. Du hittar SCB-utdragen i arkivbildaren Statistiska centralbyrån (SCB) – Avdelningen för befolkningsstatistik 1:a avdelningen.

Bouppteckningar: Fotografering av bouppteckningar från perioden 1931-1960 är under arbete. Hur långt vi har kommit varierar från län till län. Om du vill veta hur vi ligger till i just ditt län, gå till denna sida: https://arkivdigital.se/volymer Välj önskat län till höger på sidan. Då visas en sammanställning över vilket material som finns tillgängligt från just det länet.

ad-bouppBouppteckning från Listers och Sölvesborgs domsagas häradsrätt ,1960. Länk.

Riksarkivets exemplar av mantalslängder: Vi har sedan tidigare (med några undantag) fotograferat de två exemplar av mantalslängder som förvaras vid landsarkiven, nämligen häradsskrivarnas (städernas) exemplar och landskontorens exemplar, från äldsta tid till och med år 1820.

Det är tyvärr inte ovanligt att det saknas mantalslängder i såväl häradsskrivarnas som landskontorens arkiv. Som tur är fördes mantalslängderna även i ett tredje exemplar. Detta exemplar förvaras på Riksarkivet och ingår i en arkivbildare kallad Mantalslängder 1642-1820. Vi arbetar för närvarande med att fotografera de volymer ur arkivbildaren som täcker upp luckor i vårt nuvarande utbud.

Under början av 2017 har vi framför allt publicerat mantalslängder från Älvsborgs län. Älvsborgs län har tidigare varit något av en vit fläck på kartan hos oss när det gäller mantalslängder. Hos landskontoret saknas helt mantalslängder innan 1835, då samtliga tidigare årgångar förstördes vid Vänersborgs stadsbrand år 1834. Häradsskrivarnas exemplar är dessutom endast sporadiskt bevarade.

mantalslängdEtt uppslag från mantalslängden för Älvsborgs län 1774. Länk.

Sjömanshus: Sedan en längre tid tillbaka finns handlingar från många sjömanshus tillgängliga i ArkivDigital. De norrländska sjömanshusen har dock saknats helt, men nu har det börjat bli ändring på det. Vi har börjat lägga ut handlingar från sjömanshuset i Haparanda, och framöver kommer handlingar från fler norrländska sjömanshus att tillkomma.

Vi på ArkivDigital vill också passa på att önska er alla en härlig påskhelg med massor av god mat och trevligt umgänge med nära och kära. Glad Påsk!

easter-eggs-2107210_1920ArkivDigital

Sophie Hagman – ett litet bidrag till hennes tidiga biografi

Sophie Hagman fascinerade både sin samtid och eftervärlden – hon var en tidig icke kändis. Alma Söderhjelm påstår mer eller mindre att hon var och är mer känd än sin kunglige älskare Fredrik Adolf [Gustaf III:s syskon, 1945].

Den biografiska forskningen kring henne under 1900-talet har gjorts av Carl Forsstrand (1854-1928): Sophie Hagman och hennes samtida (1911) och August Gynther (1875-1960): När och var föddes Sophie Hagman? i Personhistorisk tidskrift (1926).

Forsstrand kunde aldrig fastställa vare sig födelseår eller -ort för Sophie. Han kände till att hon hade en bror som var soldat vid Södermanlands regemente på 1780-talet och som hertigen ville hjälpa. Forsstrand antog att hon var dotter till en soldat. Vidare sammanfattade han observationer [s 11] från en del samtida om hennes bakgrund, nämligen att hon just hade varit huspiga hos grevinnan Manderström och barnkammarpiga hos grevinnan Piper. Hon lär också ha haft en relation med bryggare Westman [s 16]. Forsstrand citerar, med förnuftig skepsis, Crusenstolpe som menar att hertig Fredrik skulle ha upptäckt henne under en ritt vid Drottningholm då hon bar mjölk utmed vägen. Med andra ord så förekom det mycket skvaller kring hennes person – ett tecken på att hon var en s k kändis av moderna mått. Därefter ger Forsstrand oss historiska fakta om Sophie Hagmans medverkan vid baletten i april 1775.

Gynther tog sig an att svara på frågorna ”När föddes Sophie Hagman?” och ”Vilka var hennes föräldrar?” och gjorde en omfattande och nitisk forskning i arkivet. Genom att studera mantalslängder och kyrkoböcker i Stockholm lyckades han först fastställa att Sophies ursprungliga namn var Anna Stina. Gynther antog att det var hertigen som uppmuntrade henne att kalla sig Sophie. Mot detta antagande måste man ställa att vår huvudperson kallade sig Sophie när hon uppträdde vid operan innan hon träffade hertigen, då det ligger vid handen att anta detta var ett artistnamn. Därefter antog han att Sophie var född 1760 eller 1761 i Södermanland och gick igenom alla 120 socknar för detta landskap, utan att hitta henne. Han lyckades dock att hitta brevet (som var i privat ägo) från hertig Fredrik Adolf till regementschefen för Södermanlands regemente och återgav det i sin helhet i sin artikel. Genom att sedan studera Sophies syster Elisabeth, som hade korrekt födelseår i handlingarna i Stockholm (1755) lyckades han till slut hitta hennes födelseort, som var Eskilstuna. Föräldrarna var borgaren och timmermannen Peter Hagman och hans hustru Elisabeth Larsdotter Hedman. Gynther fortsatte framåt i dopboken och hittade Anna Stinas födelsenotis den 31 december 1758. I vänstermarginalen hade en präst skrivit ”NB”, nota bene.

Sophie Hagman 1Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:3 (1756-1786) Bild 46 / sid 80 (AID: v54891.b46.s80, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

Gynther letade sedan vidare i Eskilstunas arkiv och hittade en notis i kommunionsboken att Hagmans flyttade till Stockholm 1762. Han avslutar sin artikel med att han har funnit en del andra upplysningar rörande familjen Hagman som han planerar att presentera vid utgivningen av den utförliga levnadsteckningen av Sophie Hagman vilken han har varit sysselsatt med under fler år. Någon sådan publikation är inte känd.

En orsak till att Sophie Hagmans tidiga liv inte har utforskats ännu beror nog dels på att det inte finns någon bouppteckning efter vare sig Peter Hagman eller Elisabeth Larsdotter Hedman, och dels på att kyrkböcker för Katarina församling inte har registrerats i samma utsträckning som övriga Stockholmsförsamlingar. Dock verkar dop- och födelseboken för Katarina ha registrerats av mormonerna (FamilySearch), vilket har varit till stor hjälp i nedanstående undersökning.

Sophie Hagmans familj

Från kommunionslängderna i Eskilstuna vet vi att Sophies föräldrar, efter att de hade gift sig, tjänstgjorde hos borgaren Peter Hedman, och under denna första tiden kallades pappan Peter eller Per Larsson. Vid Sophies äldre brors dop 1748 heter han fortfarande Peter Larsson, men 1751 noteras han som Peter Hagman.

I vigsellängden hittar vi den 6 januari 1747 vigseln mellan drängen i Hälltorp Per Larsson och pigan hos Peter Hedman, Elisabeth Larsdotter. Brudgummens föräldrar uppges ”hafva varit” Lars Persson och Katarina Nilsdotter i Hagby, Ärla socken ”bägge döda äro”. Brudens far ”har varit Lars Persson i Österby, Råby socken som död är, och mor är Kerstin Andersdotter”.

Soophie Hagman 2Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:2 (1731-1756) Bild 27 / sid 46 (AID: v54890.b27.s46, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

För familjen Hagmans vidare öden är det relevant att studera Peters bakgrund och familjerelationer. Han föddes den 6 augusti 1721 i Hagby (därav namnet Hagman) som är en by i Ärla socken strax söder om Eskilstuna. Fadern Lars Persson dog redan i maj 1722 varpå modern Katarina gifte om sig redan samma år eller under 1723, dock ej i Ärla, med Jöns Andersson som därmed tog över gården. I moderns andra äktenskap fick Peter systern Kerstin Jönsdotter, född den 19 november 1723. Deras mor dog 1730 och det bidrog antagligen, som vi kommer att se, till att relationen mellan syskonen var stark.

Peters halvsyster Kerstin Jönsdotter bodde kvar hos sin pappa i Hagby och gifte sig 1750 med drängen Anders Jönsson. De stannade kvar i Hagby och fick sönerna Anders och Jonas. Peter Larsson Hagman och hans fru var dopvittnen vid varsitt dop. Likaså var Anders och Kerstin vittnen vid Hagmans äldsta barns dop i Eskilstuna. 1755 flyttade de till Stockholm. I bouppteckningen efter Kerstins pappa 1771, får vi upplysning om att hon fortfarande bor i Stockholm och att hennes man Anders är timmerman där, nu med namnet Erling.

Sophie Hagman 3Österrekarne häradsrätt (D) FII:5 (1770-1775) Bild 164 / sid 162 (AID: v147965.b164.s162, NAD: SE/ULA/11822) Länk.

I Stockholmsarkiven hittar vi Anders Erling och Kerstin Jönsdotter i Katarina. Anders är verksam där som skeppstimmerman. Vidare får vi veta att flera av Anders äldre syskon finns i Stockholm och är relativt väletablerade där. Hans äldsta syster Catharina Erling, var gift med kammartjänaren och språkmästaren Johan Anton Richard. Hon bodde vid sin död hos brukspatronen Gjörke vid Södermalmstorg. Brodern Olof var verkmästare vid Hermannis tobaksfabrik på Söder. En av hans söner, Jonas blev sedermera kyrkoherde i Husby-Rekarne. En annan bror, Nils var gipsmakare och systern Brita var gift med skomakaren Magnus Qvarnström.

Som Gynther skriver, flyttade Peter Hagman mycket riktigt med sin familj till Stockholm 1762.

Sophie Hagman 4Eskilstuna Kloster och Fors (D) DII:2 (1761-1769) Bild 28 / sid 47 (AID: v185725.b28.s47, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

Om han inte började arbeta direkt med sin svåger, så måste det ha skett ganska snart. Den 24 februari 1766 hittar vi nämligen i Katarina en dopnotis för sonen Carl Peter.

Sophie Hagman 5Katarina (AB, A) CII:5 (1763-1778) Bild 620 (AID: v220792a.b620, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Sedan dör Elisabeth Larsdotter i kräfta den 4 maj 1767.

Sophie Hagman 6Katarina (AB, A) FI:5 (1763-1784) Bild 51 (AID: v87040.b51, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Redan i oktober gifter Peter om sig i Klara församling med pigan Christina Wigren. Denna Sophies styvmor dör i april 1772 och i juni samma år 1772 går pappan bort, ”skeppstimmermannen Peter Hagman änkling, hos Anders Erling”.

Sophie Hagman 7Katarina (AB, A) FI:5 (1763-1784) Bild 95 (AID: v87040.b95, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Sommaren 1772 var Sophie Hagman som 13-åring föräldralös och bodde till en början hos sin ingifte farbror Anders Erling. För tillfället är nästa kända historiska notis från april 1775 då hon dansar vid en operapremiär. Någon gång fram till dess fick hon tjänst hos balettmästaren Gallodier som barnflicka och det var i detta hushållet som hon upptäcktes som ballerina.

I Svensk Biografiskt Lexikon (publicerad 1967-1969) skriver Bengt Hildebrand (1893-1964): Uppgifterna om hennes tidigare öden är av ganska skiftande värde och ibland motstridiga. Så mycket synes vara troligt, att hon började som barnflicka hos franska balettmästaren Louise Gallodier. I hans hem har hon förmodligen lärt sig lite franska, som senare kom henne väl till pass”.

Louise Gallodier

Balettmästaren Louise Gallodier var född 1734 i Valencia, Spanien [franska Wikipedia], son till dansaren Emile Gallodier. Louise arbetade som dansare vid Opéra-Comique i Paris. Under en turné med teatersällskapet Dulondel i Sverige 1757 blev han rekryterad av Adolf Fredriks hov. Den 20 november 1762 gifte han sig i det franska legationskapellet med sångerskan vid det italienska operatsällskapet Gasparine Becheroni som dog 1784. Gallodier blev förste balettmästare för Kungliga Baletten 1773 och det är nog i samband med det som han engagerade en barnflicka.

För framtida forskning om Sophie Hagman kan det undersökas var Gallodier bodde – antagligen i Jakob och i ett boställe i närheten av Confidence vid Ulriksdal som han hade fått besittningsrätten till efter Gustaf III:s statskupp 1772. Ett barn i det första äktenskapet tycks ha uppnått vuxen ålder: Charles.

Sophie Hagman 8Nedre Borgrätten (AB, A) F6:18 (1800-1804) Bild 4190 / sid 411 (AID: v433445.b4190.s411, NAD: SE/SSA/3699) Länk.

Per Linder

Fler mantalslängder i ArkivDigital!

Mantalslängderna, en typ av skattelängd, utgör en av släktforskningens grundkällor. De började redan på 1640-talet, långt innan det finns husförhörslängder, eller för den delen andra kyrkoböcker, i de flesta församlingar. I de församlingar där kyrkoböckerna har förstörts på grund av till exempel bränder kan mantalslängderna vara guld värda.

Arkiv Digital har sedan tidigare (med några undantag) fotograferat de två exemplar av mantalslängder som förvaras vid landsarkiven, nämligen häradsskrivarnas (städernas) exemplar och landskontorens exemplar, från äldsta tid till och med år 1820.

Det är tyvärr inte ovanligt att det saknas mantalslängder i såväl häradsskrivarnas som landskontorens arkiv. Som tur är fördes mantalslängderna även i ett tredje exemplar. Detta exemplar förvaras på Riksarkivet och ingår i en arkivbildare kallad Mantalslängder 1642-1820. Vi har nu glädjen att meddela att vi nyligen har inlett fotografering även av detta material.

Ur Riksarkivets serie har vi än så länge endast publicerat de äldsta mantalslängderna från Gotlands län och Älvsborgs län, men mycket mer kommer att tillkomma framöver. Vi vill dock förtydliga att vi inte kommer att fotografera samtliga volymer ur ”Mantalslängder 1642-1820”, utan vi kommer att fokusera på de volymer som innehåller längder som saknas hos häradsskrivarna eller landskontoren.v224274-b140-s1Det första uppslaget i Älvsborgs läns mantalslängd för år 1642 (Riksarkivets exemplar). Länk

Tyvärr är inte heller Riksarkivets uppsättning av mantalslängderna komplett. För vissa församlingar saknas mantalslängder helt vissa år, inget av de tre exemplaren finns alltså bevarat. För perioden 1719-1765 kan de så kallade länshuvudböckerna som ingår i arkivbildaren Riksgäldarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret fungera som ersättning.

I länshuvudböckerna ingår olika typer av längder, ibland rena räkenskaper men också många personlängder av olika slag. Som ersättning till mantalslängderna kan i första hand längderna över lön- och betalningsavgiften fungera. Vi vill även förtydliga att inte kommer att fotogafera samtliga länshuvudböcker, utan endast dem som kan fungera som ersättning för saknade mantalslängder.

v835477-b840-s1Början av 1737 års längd över lön- och betalningsavgifter för Tåstarps socken i Norra Åsbo härad (Kristianstads län). Länk

Markus Lindström, ArkivDigital

Nya, kraftfulla hjälpmedel i ArkivDigital

ArkivDigital lanserar nu ytterligare två kraftfulla register:
Befolkningen i Sverige 1880-1920 och Sveriges befolkning 1960.

Vill du använda dem tecknar du ett Allt-i-ett abonnemang, som ger dig tillgång till allt material som finns i ArkivDigital inklusive de nya registren. För att få tillgång till registren behöver du också installera vår nya programvara, ArkivDigital 2.0 beta. Programmet laddas ned från vår hemsida: http://www.arkivdigital.se/online/beta2

Befolkningen i Sverige 1880-1920

Befolkningen i Sverige 1880-1920 är ett digitalt personregister till Sveriges samtliga husförhörslängder och församlingsböcker för tiden omkring 1880 till 1920. Med andra ord: Ett fantastiskt hjälpmedel för att lösa gåtorna i släktträdet!

Vart tog egentligen den försvunne brodern vägen? Han som finns i en husförhörslängd på 1860-talet, men sedan är spårlöst borta. Säkert flyttade han någonstans. Men vart?

Befolkningen i Sverige 1880-1920 är det självklara stället att börja söka. Skriv in uppgifterna du har (ofta räcker det med namn och födelsetid) och få upp en lista på sökträffar. Välj en träff som ser intressant ut och du får fler uppgifter.

Fortfarande intressant? Klicka på länken och sidan i kyrkboken där han finns med visas! Svårlösta släktforskningsproblem kan bli lösta på några minuter!

Registret är skapat i samarbete med MyHeritage.

1880-1920 bloggSökning i Befolkningen i Sverige 1880-1920.

Sveriges befolkning 1960

Kanske har du redan haft användning av Sveriges befolkning 1950, som finns i ArkivDigital sedan en tid tillbaka, (om du använder nya programvaran). Nu kommer också Sveriges befolkning 1960, ett likadant register men som redovisar befolkningen ett decennium senare.

Det bygger på 1961 års mantalslängd, upprättad i slutet av 1960 och omfattar alla som bodde i Sverige. Registret innehåller uppgifter om fullständigt namn och bostadsadress med fastighetsbeteckning samt födelsetid och -ort, yrke och civilstånd. Personerna är också grupperade i hushåll, dock utan att det uttryckligen framgår hur de var släkt med varandra. Men om en man och en kvinna på samma adress har samma vigseldatum, förstår man att det rör sig om ett gift par.

Vidare redovisas tidigare mantalsskrivningsorter och kvinnors namn som ogifta. En länk finns vanligtvis också till födelseboken i den församling där personens födelsenotis återfinns.

1960 bloggSökning i Sveriges befolkning 1960.

ArkivDigital

Sveriges befolkning 1950 i ArkivDigital 2.0 Beta

sökning 1950

I sökfältet i Sveriges befolkning 1950 skriver du in namnet på personen du söker och om så behövs också födelsetid eller någon relevant ort, exempelvis födelseförsamling. Sökresultatet visas sedan till höger. Klicka på rätt namn och alla uppgifter visas.


En verkligt spännande nyhet i ArkivDigital 2.0 är att du får tillgång till ett register över hela Sveriges befolkning 1950. Sök efter släktingar och hitta var de bodde och vilket yrke de hade! På köpet får du en rad ytterligare upplysningar.

Sveriges befolkning 1950 är namnet på ett kraftfullt hjälpmedel för alla som söker sina släktingar på 1900-talet. Det är ett register som bygger på 1951 års mantalslängd, upprättad i slutet av 1950, och som omfattar alla som då bodde i Sverige.

Registret innehåller uppgifter om fullständigt namn och bostadsadress med fastighetsbeteckning samt födelsetid och -ort, yrke och civilstånd. Personerna är också grupperade i hushåll, dock utan att det uttryckligen framgår hur de var släkt med varandra. Men om en man och en kvinna på samma adress har samma vigseldatum, förstår man att det rör sig om ett gift par. Vidare redovisas tidigare mantalsskrivningsorter och kvinnors namn som ogifta. En länk finns vanligtvis också till födelseboken i den församling där personens födelsenotis återfinns.

Sveriges befolkning 1950 är tillgängligt för alla som laddar ner betaversionen av Arkivdigital 2.0. Inom en nära framtid kommer ArkivDigital också att göra tillgängligt ett motsvarande register för 1960 samt ett personregister till Sveriges alla husförhörslängder för åren 1880 till 1920.

Läs mer om ArkivDigital 2.0 Beta.

ArkivDigital 

Handlingar från Jacobsbergs säteri

Jacobsbergs säteri v813349.b70

Jacobsbergs säteri Vol:94 (0-9999) Bild 70 (AID: v813349.b70) Länk.

Den 23 september fick vi låna tre volymer från Jacobsbergs säteri, ofta stavat Jakobsbergs säteri (med k); en herrgård i Björnlunda socken, Gnesta kommun, Södermanland.

En släktforskare med tillgång till säteriarkivet kontaktade oss och undrade om vi var intresserade av att fotografera materialet – vilket vi självklart var!

De fotograferade volymerna innehåller mantalsuppgifter (underlag för mantalslängder, se bilden ovan), statlistor och noteringar om dagsverken. Den kanske mest intressanta volymen är den med statlistor (bilden nedan), där det finns uppgifter om lön i både kontanter och in natura för personer anställda vid säteriet.

Jacobsbergs säteri v813348.b80

Jacobsbergs säteri Vol:63 (0-9999) Bild 80 (AID: v813348.b80) Länk.

Volymerna blev nyligen tillgängliga i ArkivDigital. För att finna dem i programmet, skriv ”Jacobsberg” i sökrutan eller välj arkivtypen Gårdsarkiv i rullistan under Avancerade sökalternativ.

På sikt avser vi att fotografera fler handlingar från Jacobsbergs säteris arkiv.

Har du också gamla handlingar som du tror kan vara av allmänintresse?
Ta kontakt med oss på ArkivDigital och beskriv det material du har. Om vi ser att materialet är av allmänintresse kan vi fotografera handlingarna. De blir då tillgängliga i ArkivDigital, så att alla våra användare kan ta del av dem. Maila oss på: nyttmaterial@arkivdigital.se

ArkivDigital

Nya tider stundar i ArkivDigital – Rapport från bolagsstämman

webb-150522-003”Mot nya tider” är rubriken på ArkivDigitals årsredovisning för 2014. Och det kommande nya var också det som företagets verkställande direktör, Mikael Karlsson, fokuserade på i sitt anförande vid bolagsstämman den 19 maj i Lyrestad.

Till Släktforskardagarna i augusti lanseras den nya programvaran som ska ersätta dagens ”ArkivDigital online”. Det nya programmet är byggt med modern teknik, användargränssnittet skapas på samma sätt som en webbsida och visas i en specialbyggd webbläsare. En ny funktion är automatisk uppgradering av programvaran, som innebär att förbättrade versioner kan lanseras mycket ofta utan olägenhet för användarna.

En annan ny funktion är möjligheten att hantera register. Redan till Släktforskardagarna finns ett register över hela Sveriges befolkning 1950, som kommer att följas av ett likadant för befolkningen 1960. Bägge bygger på mantalslängderna (för åren 1951 och 1961). Inom något år kommer också ett fullständigt personregister till hela Sveriges husförhörslängder/församlingsböcker för åren 1880-1920 (cirka).

– Det blir ett mycket kraftfullt hjälpmedel för alla släktforskare, enligt Mikael Karlsson.

Den nya programvaran är ombyggd i grunden, och en mängd nya funktioner planeras för framtiden: Bättre hjälptexter, kraftfullare sökmöjligheter och smidigare betallösningar, för att ta några exempel.

När det gäller den ekonomiska utvecklingen under 2014 fanns inga direkta smolk i glädjebägaren. Nettoomsättningen ökade med 16 procent till närmare 21 miljoner, antalet abonnenter med 13 procent till nästan 25.000 och bilddatabasen växte så att den nu omfattar över 100 miljoner sidor med historiskt källmaterial. Årets resultat blev 142.770 kronor (678.511 kronor 2013). Det relativt sett blygsamma resultatet förklaras av de stora investeringar som företaget gör, som bland annat har inneburit att personalkostnaderna ökade med närmare tre miljoner kronor mellan 2013 och 2014.

Styrelsen omvaldes i sin helhet och består av Jan Aronson (ordförande), Paul Johansson och Håkan Skogsjö. Till suppleant utsågs Folke Brished.

Gå till sidan för bolagsinformation.
Gå till årsredovisningen för räkenskapsåret 2014 (pdf).

ArkivDigital

 

Bild: ArkivDigitals bolagsstämma i Lyrestad. I förgrunden Jan Aronson, bolagets ordförande, och bakom honom t.v. Niklas Hertzman och Magnus Lindskog, sekreterare respektive ordförande vid stämman.

Mycket nytt i din digitala arkivhylla

Under april månad har mycket nytt material blivit tillgängligt i ArkivDigital. Här kommer en sammanfattning av de viktigaste nyheterna:

Bouppteckningar
Fotograferingen av bouppteckningarna från 1900-talets början har under april fortsatt i högt tempo. För flertalet län har ytterligare bouppteckningsvolymer blivit tillgängliga. Blekinge och Hallands län är nu klara till och med 1940 och för Kristianstads och Malmöhus län har fotografering av perioden 1931-1940 påbörjats. När det gäller Stockholms län är bouppteckningarna för själva länet (utom Stockholms stad) nu klara till och med år 1930 och det återstår endast några få volymer från perioden 1931-1940. Vi kommer nu gå vidare med att fotografera Stockholms stads (rådhusrätts) bouppteckningar från och med år 1901 till och med år 1940.

När det gäller bouppteckningar vill vi också nämna några ord om Borås rådhusrätt och magistrat, vars arkiv är lite speciellt eftersom det inte förvaras vid något landsarkiv utan istället på stadsarkivet i Borås. Vi har under senvintern och våren bedrivit tillfällig fotograferingsverksamhet i Borås och som ett resultat av det är bouppteckningarna därifrån nu tillgängliga ända till och med år 1960.

Mantalslängder och fastighetsböcker
Bland övrigt material där fotograferingen avslutats under månaden vill vi även nämna häradsskrivarnas mantalslängder från äldsta tid till och med år 1820 för Östergötlands län samt fastighetsböcker för Malmö stad. Fastighetsböckerna, som började föras år 1875 och kan innehålla anteckningar ganska långt in på 1900-talet, återfinns i arkivbildaren ”Inskrivningsdomarna i Malmö”.

Flyghaverier
”Flygstaben: Centralexpeditionen”, serien flyghaverier 1934-1949, har fotograferats färdigt under den senaste månaden och mycket material finns nu tillgängligt online. De sista volymerna publiceras i ArkivDigital inom kort. Vi kommer att berätta mer om flyghaverierna i kommande blogginlägg.

Beredskapsverket
”Beredskapsverket”, den svenska militära försvarsberedskapens officiella militärhistoriska verk, omfattar åren 1937 till 1945. ArkivDigital har hittills fotograferat drygt 19 000 bilder i denna gigantiska serie och allt fler bilder kommer att tillkomma löpande. Även Beredskapsverket kommer ni att kunna läsa mer om här på bloggen framöver.

På volymnivå
Om ni på volymnivå vill kunna se exakt vad som tillkommit, använd denna sida.

ArkivDigital

Släkt på Åland? Du hittar dem i ArkivDigital!

Åland, det självstyrda landskapet mellan Sverige och Finland, är det enda område utanför Sveriges gränser där ArkivDigital har fotograferat i större omfattning. Det är faktiskt till och med så att av alla landskap har Åland fått sina historiska källor allra mest komplett digitaliserade.

Så här hittar du de åländska handlingarna i ArkivDigital:

Välj ”Sök Arkiv” i programmet ArkivDigital, och sedan ”Avancerade sökalternativ”. Då uppenbarar sig tre rullgardinsmenyer. På ”Län” eller ”Landskap” (vilket spelar ingen roll) väljer du ”Åland” varpå en lista över allt åländska källmaterial visas.

Du hittar exempelvis kyrkböckerna för Ålands sexton församlingar: Brändö, Eckerö, Finström, Föglö, Geta, Hammarland, Jomala, Kumlinge, Kökar, Lemland, Lumparland, Mariehamn, Saltvik, Sottunga, Sund (med Skarpans) och Vårdö. På grund av sekretessregler går fotograferingen dock inte längre än till omkring 1885.

I Ålands domsagas arkiv finns bouppteckningarna till 1916, domböckerna till 1900 och lagfartsprotokollen till 1901 samt diverse andra handlingar som förmynderskapsprotokoll, konkursakter och husesynsinstrument.

I Ålands häradsskrivares arkiv finns mantalslängder (till 1933) och jordeböcker, och i kronofogdens arkiv mängder med spännande handlingar, dock kanske mer för lokalhistoriska forskare än släktforskare.

Och i Ålands lantmäteribårys arkiv finns ett verkligt spännande källmaterial: Bykartor från framför allt 1700- och 1800-talen (och ibland senare), framför allt skattläggnings- och skifteskartor. Där kan du få en uppfattning om hur byn där förfäderna bodde såg ut. Glöm inte att också titta på de så kallade handlingarna till kartorna (volymerna Ib:1-36) som förklarar närmare vad kartorna visar.

Så har du släkt på Åland, är du lyckligt lottad!

Ålands-artikel i Släkthistoriskt Forum, 20 februari
Om du vill läsa mer om vårt breda Ålands-material kan vi tipsa om den artikel som ArkivDigital har med i februarinumret av Släkthistoriskt Forum. Numret kommer ut den 20 februari och har temat Släktforskning i Norden. Läs mer om Släkthistoriskt Forum.

Håkan Skogsjö, ArkivDigital

 

Bildtext:

Det var på kronohäktet Vita Björn i Kastelholm, i bruk från 1784, som de fångar satt som var intagna på Kastelholms kronohäkte. De återfinns i de fånglistor som förvaras i Justiekanslerns arkiv (i Riksarkivet i Stockholm) och i Kastelholms kronofängelses arkiv (i Landskapsarkivet i Mariehamn). Bägge serierna är tillgängliga hos ArkivDigital. Numera är Vita Björn fängelsemuseum. Foto: Håkan Skogsjö.

Gott Nytt År önskar ArkivDigital

I morgon är det nyårsafton och vi på ArkivDigital önskar er alla ett Gott Nytt År!

Under 2014 har vi fotograferat mängder av nytt källmaterial och har nu fler än 51 miljoner färgbilder för historisk forskning i vårt arkiv.

Vi har fokuserat på att fotografera landskontorens och häradsskrivarnas mantalslängder från äldsta tid till 1820, handlingar från sjömanshusen samt bouppteckningar för åren 1901-1940. Även många andra typer av material har publicerats under året.

Vi har under 2014 lanserat två stycken nya bloggar – en på svenska och en på engelska (länk), och även tagit fram en nybörjarhandbok för nya släktforskare: ”Börja släktforska med ArkivDigital” (länk till handboken).

För andra året i rad har ArkivDigital fått Di Gasell-utmärkelsen, vilket visar att vi är ett snabbt växande företag (läs pressreleasen). Vi har även inlett ett flerårigt forskningssamarbete med Blekinge Tekniska Högskola, vilket syftar till att utveckla metoder för bildhantering och bildanalys (läs pressreleasen).

I augusti 2014 var ArkivDigital huvudsponsor för Släktforskardagarna i Karlstad, vilket vi även kommer att vara för Släktforskardagarna i Nyköping 2015. Vi medverkade på Nordamerikas största genealogiska mässa, RootsTech (länk) i Salt Lake City USA, och kommer återigen att finnas på plats där i februari.

Vi ser fram emot ett spännande år 2015. Gott Nytt År!

ArkivDigital