Fler mantalslängder i ArkivDigital!

Mantalslängderna, en typ av skattelängd, utgör en av släktforskningens grundkällor. De började redan på 1640-talet, långt innan det finns husförhörslängder, eller för den delen andra kyrkoböcker, i de flesta församlingar. I de församlingar där kyrkoböckerna har förstörts på grund av till exempel bränder kan mantalslängderna vara guld värda.

Arkiv Digital har sedan tidigare (med några undantag) fotograferat de två exemplar av mantalslängder som förvaras vid landsarkiven, nämligen häradsskrivarnas (städernas) exemplar och landskontorens exemplar, från äldsta tid till och med år 1820.

Det är tyvärr inte ovanligt att det saknas mantalslängder i såväl häradsskrivarnas som landskontorens arkiv. Som tur är fördes mantalslängderna även i ett tredje exemplar. Detta exemplar förvaras på Riksarkivet och ingår i en arkivbildare kallad Mantalslängder 1642-1820. Vi har nu glädjen att meddela att vi nyligen har inlett fotografering även av detta material.

Ur Riksarkivets serie har vi än så länge endast publicerat de äldsta mantalslängderna från Gotlands län och Älvsborgs län, men mycket mer kommer att tillkomma framöver. Vi vill dock förtydliga att vi inte kommer att fotografera samtliga volymer ur ”Mantalslängder 1642-1820”, utan vi kommer att fokusera på de volymer som innehåller längder som saknas hos häradsskrivarna eller landskontoren.v224274-b140-s1Det första uppslaget i Älvsborgs läns mantalslängd för år 1642 (Riksarkivets exemplar). Länk

Tyvärr är inte heller Riksarkivets uppsättning av mantalslängderna komplett. För vissa församlingar saknas mantalslängder helt vissa år, inget av de tre exemplaren finns alltså bevarat. För perioden 1719-1765 kan de så kallade länshuvudböckerna som ingår i arkivbildaren Riksgäldarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret fungera som ersättning.

I länshuvudböckerna ingår olika typer av längder, ibland rena räkenskaper men också många personlängder av olika slag. Som ersättning till mantalslängderna kan i första hand längderna över lön- och betalningsavgiften fungera. Vi vill även förtydliga att inte kommer att fotogafera samtliga länshuvudböcker, utan endast dem som kan fungera som ersättning för saknade mantalslängder.

v835477-b840-s1Början av 1737 års längd över lön- och betalningsavgifter för Tåstarps socken i Norra Åsbo härad (Kristianstads län). Länk

Markus Lindström, ArkivDigital

Nya, kraftfulla hjälpmedel i ArkivDigital

ArkivDigital lanserar nu ytterligare två kraftfulla register:
Befolkningen i Sverige 1880-1920 och Sveriges befolkning 1960.

Vill du använda dem tecknar du ett Allt-i-ett abonnemang, som ger dig tillgång till allt material som finns i ArkivDigital inklusive de nya registren. För att få tillgång till registren behöver du också installera vår nya programvara, ArkivDigital 2.0 beta. Programmet laddas ned från vår hemsida: http://www.arkivdigital.se/online/beta2

Befolkningen i Sverige 1880-1920

Befolkningen i Sverige 1880-1920 är ett digitalt personregister till Sveriges samtliga husförhörslängder och församlingsböcker för tiden omkring 1880 till 1920. Med andra ord: Ett fantastiskt hjälpmedel för att lösa gåtorna i släktträdet!

Vart tog egentligen den försvunne brodern vägen? Han som finns i en husförhörslängd på 1860-talet, men sedan är spårlöst borta. Säkert flyttade han någonstans. Men vart?

Befolkningen i Sverige 1880-1920 är det självklara stället att börja söka. Skriv in uppgifterna du har (ofta räcker det med namn och födelsetid) och få upp en lista på sökträffar. Välj en träff som ser intressant ut och du får fler uppgifter.

Fortfarande intressant? Klicka på länken och sidan i kyrkboken där han finns med visas! Svårlösta släktforskningsproblem kan bli lösta på några minuter!

Registret är skapat i samarbete med MyHeritage.

1880-1920 bloggSökning i Befolkningen i Sverige 1880-1920.

Sveriges befolkning 1960

Kanske har du redan haft användning av Sveriges befolkning 1950, som finns i ArkivDigital sedan en tid tillbaka, (om du använder nya programvaran). Nu kommer också Sveriges befolkning 1960, ett likadant register men som redovisar befolkningen ett decennium senare.

Det bygger på 1961 års mantalslängd, upprättad i slutet av 1960 och omfattar alla som bodde i Sverige. Registret innehåller uppgifter om fullständigt namn och bostadsadress med fastighetsbeteckning samt födelsetid och -ort, yrke och civilstånd. Personerna är också grupperade i hushåll, dock utan att det uttryckligen framgår hur de var släkt med varandra. Men om en man och en kvinna på samma adress har samma vigseldatum, förstår man att det rör sig om ett gift par.

Vidare redovisas tidigare mantalsskrivningsorter och kvinnors namn som ogifta. En länk finns vanligtvis också till födelseboken i den församling där personens födelsenotis återfinns.

1960 bloggSökning i Sveriges befolkning 1960.

ArkivDigital

Sveriges befolkning 1950 i ArkivDigital 2.0 Beta

sökning 1950

I sökfältet i Sveriges befolkning 1950 skriver du in namnet på personen du söker och om så behövs också födelsetid eller någon relevant ort, exempelvis födelseförsamling. Sökresultatet visas sedan till höger. Klicka på rätt namn och alla uppgifter visas.


En verkligt spännande nyhet i ArkivDigital 2.0 är att du får tillgång till ett register över hela Sveriges befolkning 1950. Sök efter släktingar och hitta var de bodde och vilket yrke de hade! På köpet får du en rad ytterligare upplysningar.

Sveriges befolkning 1950 är namnet på ett kraftfullt hjälpmedel för alla som söker sina släktingar på 1900-talet. Det är ett register som bygger på 1951 års mantalslängd, upprättad i slutet av 1950, och som omfattar alla som då bodde i Sverige.

Registret innehåller uppgifter om fullständigt namn och bostadsadress med fastighetsbeteckning samt födelsetid och -ort, yrke och civilstånd. Personerna är också grupperade i hushåll, dock utan att det uttryckligen framgår hur de var släkt med varandra. Men om en man och en kvinna på samma adress har samma vigseldatum, förstår man att det rör sig om ett gift par. Vidare redovisas tidigare mantalsskrivningsorter och kvinnors namn som ogifta. En länk finns vanligtvis också till födelseboken i den församling där personens födelsenotis återfinns.

Sveriges befolkning 1950 är tillgängligt för alla som laddar ner betaversionen av Arkivdigital 2.0. Inom en nära framtid kommer ArkivDigital också att göra tillgängligt ett motsvarande register för 1960 samt ett personregister till Sveriges alla husförhörslängder för åren 1880 till 1920.

Läs mer om ArkivDigital 2.0 Beta.

ArkivDigital 

Handlingar från Jacobsbergs säteri

Jacobsbergs säteri v813349.b70

Jacobsbergs säteri Vol:94 (0-9999) Bild 70 (AID: v813349.b70) Länk.

Den 23 september fick vi låna tre volymer från Jacobsbergs säteri, ofta stavat Jakobsbergs säteri (med k); en herrgård i Björnlunda socken, Gnesta kommun, Södermanland.

En släktforskare med tillgång till säteriarkivet kontaktade oss och undrade om vi var intresserade av att fotografera materialet – vilket vi självklart var!

De fotograferade volymerna innehåller mantalsuppgifter (underlag för mantalslängder, se bilden ovan), statlistor och noteringar om dagsverken. Den kanske mest intressanta volymen är den med statlistor (bilden nedan), där det finns uppgifter om lön i både kontanter och in natura för personer anställda vid säteriet.

Jacobsbergs säteri v813348.b80

Jacobsbergs säteri Vol:63 (0-9999) Bild 80 (AID: v813348.b80) Länk.

Volymerna blev nyligen tillgängliga i ArkivDigital. För att finna dem i programmet, skriv ”Jacobsberg” i sökrutan eller välj arkivtypen Gårdsarkiv i rullistan under Avancerade sökalternativ.

På sikt avser vi att fotografera fler handlingar från Jacobsbergs säteris arkiv.

Har du också gamla handlingar som du tror kan vara av allmänintresse?
Ta kontakt med oss på ArkivDigital och beskriv det material du har. Om vi ser att materialet är av allmänintresse kan vi fotografera handlingarna. De blir då tillgängliga i ArkivDigital, så att alla våra användare kan ta del av dem. Maila oss på: nyttmaterial@arkivdigital.se

ArkivDigital

Nya tider stundar i ArkivDigital – Rapport från bolagsstämman

webb-150522-003”Mot nya tider” är rubriken på ArkivDigitals årsredovisning för 2014. Och det kommande nya var också det som företagets verkställande direktör, Mikael Karlsson, fokuserade på i sitt anförande vid bolagsstämman den 19 maj i Lyrestad.

Till Släktforskardagarna i augusti lanseras den nya programvaran som ska ersätta dagens ”ArkivDigital online”. Det nya programmet är byggt med modern teknik, användargränssnittet skapas på samma sätt som en webbsida och visas i en specialbyggd webbläsare. En ny funktion är automatisk uppgradering av programvaran, som innebär att förbättrade versioner kan lanseras mycket ofta utan olägenhet för användarna.

En annan ny funktion är möjligheten att hantera register. Redan till Släktforskardagarna finns ett register över hela Sveriges befolkning 1950, som kommer att följas av ett likadant för befolkningen 1960. Bägge bygger på mantalslängderna (för åren 1951 och 1961). Inom något år kommer också ett fullständigt personregister till hela Sveriges husförhörslängder/församlingsböcker för åren 1880-1920 (cirka).

– Det blir ett mycket kraftfullt hjälpmedel för alla släktforskare, enligt Mikael Karlsson.

Den nya programvaran är ombyggd i grunden, och en mängd nya funktioner planeras för framtiden: Bättre hjälptexter, kraftfullare sökmöjligheter och smidigare betallösningar, för att ta några exempel.

När det gäller den ekonomiska utvecklingen under 2014 fanns inga direkta smolk i glädjebägaren. Nettoomsättningen ökade med 16 procent till närmare 21 miljoner, antalet abonnenter med 13 procent till nästan 25.000 och bilddatabasen växte så att den nu omfattar över 100 miljoner sidor med historiskt källmaterial. Årets resultat blev 142.770 kronor (678.511 kronor 2013). Det relativt sett blygsamma resultatet förklaras av de stora investeringar som företaget gör, som bland annat har inneburit att personalkostnaderna ökade med närmare tre miljoner kronor mellan 2013 och 2014.

Styrelsen omvaldes i sin helhet och består av Jan Aronson (ordförande), Paul Johansson och Håkan Skogsjö. Till suppleant utsågs Folke Brished.

Gå till sidan för bolagsinformation.
Gå till årsredovisningen för räkenskapsåret 2014 (pdf).

ArkivDigital

 

Bild: ArkivDigitals bolagsstämma i Lyrestad. I förgrunden Jan Aronson, bolagets ordförande, och bakom honom t.v. Niklas Hertzman och Magnus Lindskog, sekreterare respektive ordförande vid stämman.

Mycket nytt i din digitala arkivhylla

Under april månad har mycket nytt material blivit tillgängligt i ArkivDigital. Här kommer en sammanfattning av de viktigaste nyheterna:

Bouppteckningar
Fotograferingen av bouppteckningarna från 1900-talets början har under april fortsatt i högt tempo. För flertalet län har ytterligare bouppteckningsvolymer blivit tillgängliga. Blekinge och Hallands län är nu klara till och med 1940 och för Kristianstads och Malmöhus län har fotografering av perioden 1931-1940 påbörjats. När det gäller Stockholms län är bouppteckningarna för själva länet (utom Stockholms stad) nu klara till och med år 1930 och det återstår endast några få volymer från perioden 1931-1940. Vi kommer nu gå vidare med att fotografera Stockholms stads (rådhusrätts) bouppteckningar från och med år 1901 till och med år 1940.

När det gäller bouppteckningar vill vi också nämna några ord om Borås rådhusrätt och magistrat, vars arkiv är lite speciellt eftersom det inte förvaras vid något landsarkiv utan istället på stadsarkivet i Borås. Vi har under senvintern och våren bedrivit tillfällig fotograferingsverksamhet i Borås och som ett resultat av det är bouppteckningarna därifrån nu tillgängliga ända till och med år 1960.

Mantalslängder och fastighetsböcker
Bland övrigt material där fotograferingen avslutats under månaden vill vi även nämna häradsskrivarnas mantalslängder från äldsta tid till och med år 1820 för Östergötlands län samt fastighetsböcker för Malmö stad. Fastighetsböckerna, som började föras år 1875 och kan innehålla anteckningar ganska långt in på 1900-talet, återfinns i arkivbildaren ”Inskrivningsdomarna i Malmö”.

Flyghaverier
”Flygstaben: Centralexpeditionen”, serien flyghaverier 1934-1949, har fotograferats färdigt under den senaste månaden och mycket material finns nu tillgängligt online. De sista volymerna publiceras i ArkivDigital inom kort. Vi kommer att berätta mer om flyghaverierna i kommande blogginlägg.

Beredskapsverket
”Beredskapsverket”, den svenska militära försvarsberedskapens officiella militärhistoriska verk, omfattar åren 1937 till 1945. ArkivDigital har hittills fotograferat drygt 19 000 bilder i denna gigantiska serie och allt fler bilder kommer att tillkomma löpande. Även Beredskapsverket kommer ni att kunna läsa mer om här på bloggen framöver.

På volymnivå
Om ni på volymnivå vill kunna se exakt vad som tillkommit, använd denna sida.

ArkivDigital

Släkt på Åland? Du hittar dem i ArkivDigital!

Åland, det självstyrda landskapet mellan Sverige och Finland, är det enda område utanför Sveriges gränser där ArkivDigital har fotograferat i större omfattning. Det är faktiskt till och med så att av alla landskap har Åland fått sina historiska källor allra mest komplett digitaliserade.

Så här hittar du de åländska handlingarna i ArkivDigital:

Välj ”Sök Arkiv” i programmet ArkivDigital, och sedan ”Avancerade sökalternativ”. Då uppenbarar sig tre rullgardinsmenyer. På ”Län” eller ”Landskap” (vilket spelar ingen roll) väljer du ”Åland” varpå en lista över allt åländska källmaterial visas.

Du hittar exempelvis kyrkböckerna för Ålands sexton församlingar: Brändö, Eckerö, Finström, Föglö, Geta, Hammarland, Jomala, Kumlinge, Kökar, Lemland, Lumparland, Mariehamn, Saltvik, Sottunga, Sund (med Skarpans) och Vårdö. På grund av sekretessregler går fotograferingen dock inte längre än till omkring 1885.

I Ålands domsagas arkiv finns bouppteckningarna till 1916, domböckerna till 1900 och lagfartsprotokollen till 1901 samt diverse andra handlingar som förmynderskapsprotokoll, konkursakter och husesynsinstrument.

I Ålands häradsskrivares arkiv finns mantalslängder (till 1933) och jordeböcker, och i kronofogdens arkiv mängder med spännande handlingar, dock kanske mer för lokalhistoriska forskare än släktforskare.

Och i Ålands lantmäteribårys arkiv finns ett verkligt spännande källmaterial: Bykartor från framför allt 1700- och 1800-talen (och ibland senare), framför allt skattläggnings- och skifteskartor. Där kan du få en uppfattning om hur byn där förfäderna bodde såg ut. Glöm inte att också titta på de så kallade handlingarna till kartorna (volymerna Ib:1-36) som förklarar närmare vad kartorna visar.

Så har du släkt på Åland, är du lyckligt lottad!

Ålands-artikel i Släkthistoriskt Forum, 20 februari
Om du vill läsa mer om vårt breda Ålands-material kan vi tipsa om den artikel som ArkivDigital har med i februarinumret av Släkthistoriskt Forum. Numret kommer ut den 20 februari och har temat Släktforskning i Norden. Läs mer om Släkthistoriskt Forum.

Håkan Skogsjö, ArkivDigital

 

Bildtext:

Det var på kronohäktet Vita Björn i Kastelholm, i bruk från 1784, som de fångar satt som var intagna på Kastelholms kronohäkte. De återfinns i de fånglistor som förvaras i Justiekanslerns arkiv (i Riksarkivet i Stockholm) och i Kastelholms kronofängelses arkiv (i Landskapsarkivet i Mariehamn). Bägge serierna är tillgängliga hos ArkivDigital. Numera är Vita Björn fängelsemuseum. Foto: Håkan Skogsjö.

Gott Nytt År önskar ArkivDigital

I morgon är det nyårsafton och vi på ArkivDigital önskar er alla ett Gott Nytt År!

Under 2014 har vi fotograferat mängder av nytt källmaterial och har nu fler än 51 miljoner färgbilder för historisk forskning i vårt arkiv.

Vi har fokuserat på att fotografera landskontorens och häradsskrivarnas mantalslängder från äldsta tid till 1820, handlingar från sjömanshusen samt bouppteckningar för åren 1901-1940. Även många andra typer av material har publicerats under året.

Vi har under 2014 lanserat två stycken nya bloggar – en på svenska och en på engelska (länk), och även tagit fram en nybörjarhandbok för nya släktforskare: ”Börja släktforska med ArkivDigital” (länk till handboken).

För andra året i rad har ArkivDigital fått Di Gasell-utmärkelsen, vilket visar att vi är ett snabbt växande företag (läs pressreleasen). Vi har även inlett ett flerårigt forskningssamarbete med Blekinge Tekniska Högskola, vilket syftar till att utveckla metoder för bildhantering och bildanalys (läs pressreleasen).

I augusti 2014 var ArkivDigital huvudsponsor för Släktforskardagarna i Karlstad, vilket vi även kommer att vara för Släktforskardagarna i Nyköping 2015. Vi medverkade på Nordamerikas största genealogiska mässa, RootsTech (länk) i Salt Lake City USA, och kommer återigen att finnas på plats där i februari.

Vi ser fram emot ett spännande år 2015. Gott Nytt År!

ArkivDigital

Mycket nytt material i ArkivDigital

Nyligen genomfördes en större uppdatering av vårt bildarkiv. Mycket nytt material finns nu tillgängligt online. Nedan redogörs för några av de viktigaste uppdateringarna. På vår hemsida går det även att på volymnivå få information om vad som tillkommit: klicka här.

Kyrkoarkiv
För den som har svenska släktingar som varit bosatta i London vill vi gärna tipsa om att vi nu har lagt ut material från den svenska utlandsförsamlingen Ulrika Eleonora. Förutom husförhörslängder/församlingsböcker, flyttlängder och födelse-, vigsel- och dödböcker har vi även fotograferat en del andra handlingar, bland annat bilagor till flyttningslängderna, sockenstämmoprotokoll och kyrkoräkenskaper.

Bouppteckningar
Vår fotografering av bouppteckningarna från 1900-talets början pågår för fullt och en mängd nyfotograferade volymer är nu online. Vi kommer innan jul att publicera ett blogginlägg i vilket vi berättar om hur fotograferingsstatusen ser ut för respektive län. Håll utkik här på vår blogg.

Mantalslängder
Kopparbergs och Västmanlands läns landskontors mantalslängder är nu komplett tillgängliga från äldsta tid till 1820. När det gäller häradsskrivarnas exemplar av mantalslängderna för motsvarande period är Kronobergs län nu komplett.

Övrigt material
För Gotlands län är nu konkursakterna från äldsta tid till och med år 1940 komplett tillgängliga. Från Gotlands norra häradsrätt saknas dock en del volymer eftersom de är brandskadade och i för dåligt skick för att kunna fotograferas.

Bland andra material som tillkommit vill vi även nämna Högsta domstolens protokoll för åren 1737-1751 samt fånglistor från justitiekanslerns arkiv för åren 1801-1805.

ArkivDigital

Forska i Värnamo, Voxtorp och Tånnö (brunna kyrkoböcker)

östboAlla släktforskare som träffar på en släkting som kommer från en församling där kyrkoböckerna har försvunnit av en eller annan anledning blir inte glada. Det kan finnas retliga luckor eller så är hela serier borta. Ibland vet man orsaken, men ibland är det bara att konstatera att det inte finns handlingar. En av de mest tråkiga orsakerna är att det har brunnit och kyrkoböckerna har försvunnit av den anledningen.

Om man har släkten i Värnamo, Voxtorp och Tånnö församlingar i Småland brann kyrkoböckerna 1869. Om denna händelse berättas att prästens piga stod vid spisen i prästgården och stekte fläsk. Man ropade utifrån att kon skulle kalva. Pigan sprang till hjälp och glömde helt och hållet bort spisen och fläsket. Under tiden hon hjälpte till med kalvningen kom elden lös och både prästgården och kyrkböckerna försvann i lågorna. Man lyckades på något sätt rädda några enstaka böcker och husförhörslängderna finns därför från 1861. För Värnamo finns även två böcker med födda, vigda och döda 1825-1860 bevarade.

Men bara för att kyrkoböckerna inte finns längre betyder det ju inte att man inte kan forska vidare. Man får försöka hitta andra handlingar. Det kan t.ex. vara mantalslängder, domböcker och bouppteckningar. Det går inte lika snabbt och enkelt att forska i dessa, men med lite tålamod brukar man hitta.

Värnamo, Voxtorp och Tånnö ligger i Östbo härad och man brukar ju säga att en olycka sällan kommer ensam. Även Östbo häradsrätt har brunnit (1834). Det innebär att det inte finns några bouppteckningar, domböcker eller andra handlingar i det arkivet som man kan utnyttja. Domböcker finns som tur är i en avskrift, de så kallade renovationerna som man skickade in till Göta Hovrätt en gång om året. I ArkivDigital finns dessa enbart för åren 1603 till 1750 för Östbo härad (luckor finns).

Det som nu återstår för tidsperioden är mantalslängderna. Dessa fördes varje år och även om de inte är lika utförliga som husförhörslängderna kan man ganska enkelt följa en familj på en gård år för år. Ju närmare nutiden man kommer, desto fler uppgifter innehåller mantalslängderna.

Vi hoppas kunna fotografera mantalslängder och andra handlingar för de församlingar där kyrkoböckerna saknas. För några församlingar finns dessa redan och nu finns även mantalslängder för Östbo härad fram till och med 1861 tillgängliga. Egentligen det enda sättet att forska efter släktingar i Värnamo, Voxtorp och Tånnö.

I ArkivDigital online hittar du dessa mantalslängder:
1686-1820 (luckor finns) i Jönköpings läns landskontor.
1758-1861 (luckor finns) i Häradsskrivaren i Östbo fögderi.
Häradsskrivaren-i-Östbo-fögderi-FIa-25-(1850-1851)-Bild-2770
Häradsskrivaren i Östbo fögderi FIa:25 (1850-1851) Bild 2770 (AID: v299119.b2770, NAD: SE/VALA/01961) Länk.

Bilden visar början på Värnamo mantalslängd 1850 och gården Alandsryd Skattegård. På den första delen av gården bor Anders Jönsson (född 1800) och hustru (född 1805) samt Johan (1837), Isak (1844), Anna (1833), Stina (1840) samt en dräng Johan (1832). Inhyses bor Jöns (1767), hustru (1785). Med tanke på att Anders heter Jönsson i efternamn så kan det kanske vara hans föräldrar som bor inhyses. Utifrån bara denna enstaka notis kan man inte dra den slutsatsen utan man får undersöka och forska i fler längder för att kartlägga familjen. Det kanske är hans pappa, men mamma är det nog inte då hon i så fall bara skulle vara 15 år gammal när Anders föddes. Kanske har Jöns gift om sig eller så är det Anders hustrus föräldrar eller några helt andra…

Niklas Hertzman, ArkivDigital