Vigsel mellan Jäppa Andersson och Lars Jönsson 1792

Då och då stöter man på lite annorlunda notiser i kyrkoböckerna och en sådan finns i Västra Sallerups vigselbok 1792.

0304 Västra Sallerup (Eslöv) (M) CI 1 bild 2590 sid 252Västra Sallerup (Eslöv) (M) CI:1 (1737-1804) bild 2590 / sid 252 (AID: v106825a.b2590.s252, NAD: SE/LLA/13478) Länk.

Prästen skriver:
Söndagen d.24 Junii lystes till äcktenskap mellan drängen och tillträdande åboen Jäppa Andersson och änkan Lars Jönsson i St: Kasbärga. Löftesmän woro Jöns Larsson ibm och Hans Pärsson, de wigdes [lucka].

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Från en kopp kaffe till vatten och bröd

Justitiekanslern Huvudarkivet EIIIcc 234 Bild 360

Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:234 Bild 360 (AID: v567834.b360, NAD: SE/RA/1340101) Länk.

När jag letade efter annat så föll min blick på ordet kaffe (eller Caffe som det står i handlingen). Det är en förteckning som slottsvaktmästaren på Malmö slott skickar den 30 juni 1796 till Stockholm och Justitiekanslern. Man ville ha koll på hur mycket folk som satt häktade och 1750 började man skicka in månadsvisa listor från landets alla häkten. I dessa listor hittar man uppgifter om personerna, brottet de är anklagade för, samt när och var de blivit dömda. Dessa handlingar fungerar som en bra ingång till domböcker och andra handlingar.

På den sista raden skriver man att den 27 juni 1796 får man in reserven (borde vara en reservkarl i det militära) Fredric Fremling. Brottet är att han ”Låtit tillreda och druckit Caffe”. Ute till kanten står ”1796 d:23 Februari Malmö Kämnärs Rätts Utslag till 12 Dagars fängelse vid vattn och bröd”.

Under 1600- och 1700-talet inför man i Sverige en hel del förbud mot överflödsvaror och lyx. Man ville begränsa importen och lyxkonsumtionen i landet. Siden, kaffe och choklad drabbades, bland annat.

Nyfiken som man är blir nästa steg att försöka hitta målet i domboken. Vi har ju en ingång via datumet och att det var i Malmö Kämnärsrätt som Fredric dömdes. Efter lite letande hittar man målet.

Kämnärsrätten i Malmö A1A 74 Bild 370
Kämnärsrätten i Malmö A1A:74 (1796-1796) Bild 370 (AID: v436793.b370, NAD: SE/MSA/00468) Länk.

”§3. Wargjerings karlen Fremling och dess hustru Christina Gudman ärkjänna nu at the tillwärckat och druckit Caffe sedan thet blefwit förbudit och som thet under den 16 innewarande månad till i dag utstälte wittnets mphl således icke behöfdes så afstod Actor therifrån och yrckade swarandernas bestraffning efter sista öfwerflöds förordningen samt ärsätta de trenne inkallade wittnens tidspillan med åtta skilling hwarthera. Swaranderna underkasta sig Rättens utslag som afsades.

Utslag!
Emädan Wargjerings karlen Fremling och dess hustru Christina Gudman ärkjändt, at the tillwärckat och druckit Caffe sedan thet blef förbudit och K:s B: i sak af sådan beskaffenhet, som thenna ther man och hustru äro lika delagtiga i förbrytelsen icke finner någon anledning af Kongl: Maj:ts nådiga förordning till hemmande af yppoighet och öfwerflöd den 1. Jan: 1794 at anse än en af them såsom brottslig at hafwa låtit tillreda Caffe drycken, samt mannen enär båda wedkjäns lika delagtighet thermed, är närmast i kraft af sin husbonde rätt, att therföre answara, altså och med stöd af högst åberopade Kongl. förordningens 10§ sakfällas Fremling, som then ther låtit bereda Caffe till Tio Rdlr: böter och för thet han så wäl som thess hustru theraf druckit till Två Rdlr: hwarthera.

I brist af botam, hwarom undersökas bör, afstraffas Fremling med Tolf dagars fengelse wed watn och bröd, samt hustrun med fyra dagars enahanda fängelse.”

Några pengar till böter hade inte Fredric Fremling då han ju fick sitta av straffet med 12 dagars fängelse vid vatten och bröd.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

P.S. Är du intresserad av domböcker som ännu inte finns i ArkivDigital?
Besök vår tjänst Beställningsfotografering och beställ just de volymer du vill ha, för endast 195 kr per volym. Läs mer här.

Liggare över lösaktiga kvinnor i Malmö 1874-1902

Kriminalpolisen i Malmö DIV 1 (1874-1902) Bild 169 sid 166Kriminalpolisen i Malmö DIV:1 (1874-1902) Bild 169 / sid 166 (AID: v137358.b169.s166, NAD: SE/MSA/00453) Länk.

Vid en första blick på dessa förteckningar och akter kan de te sig smått humoristiska, men det är ju så klart mycket större än så. Vi träffar på kvinnor som av en eller annan anledning har valt eller blivit tvungna att försörja sig genom prostitution. Vi hittar uppgifter om deras namn och bakgrund, deras levnadsförhållanden, var de bodde och var de var verksamma. I många fall står det dessutom varför de började.

Dessa handlingar från Malmö finns för åren 1874-1902 och innehåller ett par hundra personer. Själva prostitutionen var inte olaglig vid denna tid, utan det var för att de umgicks i vissa kretsar och att de var ”lösaktiga” och drev omkring som gjorde att polisen visade intresse för dem. Lösdriveri var olagligt.

I exemplet här ovan kan vi läsa följande:
Namn jemte binamn: Annetta Sofia Andersson Frithioff.
Bostad: v. Dalgatan N:o3, S:a Promenaden 27.
Utseende: Längd 1.576, ovalt ansigte, hår: blondt, ögon: bruna.
Födelseort och tid: Malmö, 1870 d.8/2.
Föräldrarnas namn och yrke: Aflidne Husaren Hans Andersson Frithioff och hans hustru Maria.
Förutvarande sysselsättning och lefnadsomständigheter: Hon har mestadels vistats i föräldrahemmet. Hon tjenade i ett mejeri i Tyskland under ett år och har sedan sin återkomst derifrån i augusti månad förra året försörjt sig genom skörlefnad.
Anmärkningar: Ålagd besigtningskyldighet af P.K. den 12/4 89. 1890 d.16/7 ådömd åtta mån: tvångsarbete. Befriad den 3/12 1892.

Ett annat exempel med ännu mer information hittar man t.ex. på Lisa Maria Jacobina Hansson.

Kriminalpolisen i Malmö DIV 1 (1874-1902) Bild 123 sid 121


Kriminalpolisen i Malmö DIV:1 (1874-1902) Bild 123 / sid 121 (AID: v137358.b123.s121, NAD: SE/MSA/00453)
Länk.

Namn jemte binamn: Lisa Maria Jacobina Hansson /Posetivhalerskan/.
Bostad: Södra Promenaden N:o 45, Rönneholmsvägen 84.
Utseende: 5.7 fot, stark kroppsbyggnad, långlagt fylligt ansigte, rak näsa, ordinär mun, blåa ögon, mörkblondt hår, tunna bruna ögonbryn samt ett s.k. födelsemärke vid högra knäveckets insida.
Födelseort och tid: 1861 21/6 i Ystad.
Föräldrarnas namn och yrke: Aflidne Korporalen Mårten Hansson och h.h. Ingrid Lundgren.
Förutvarande sysselsättning och lefnadsomständigheter: Konfirmerades vid 16 års ålder och wistades i föräldrahemmet tills fyllta 20 år, 1881 kom hon hit till staden och sedan drifvit omkring med Posetivhalarens Sidsli tills sistl: Febr: då hon började sin nuvarande yrke; hon blef, enl. eget erkännande förförd vid 17 års ålder af Löjt: Elestin i Ystad.
Anmärkningar: Besigtigas hos läkaren 1883, rest till Ystad utan att hafva gjort anmälan deröfver. 1888 13/9 ånyo besigtning å byrån.

Det här med att Lisa Maria Jacobina Hansson kallas Posetivhalerskan är något man ser på en del av kvinnorna. Polisen har skrivit ut deras binamn i handlingarna. Vi vet så klart inte hur de såg ut eller hur de var som personer, men om man blundar och låter fantasin sätta igång, så får man med dessa namn små bilder av dem.

I handlingarna hittar vi namn som:
Johanna Hansson – Stickerskan
Bengta Nilsson – Lilla Danskan
Mathilda Nilsson – Mathilda 50 öre
Carolina Larsdotter – Slagne Hjelten
Emma Charlotta Carlsson – Pattetummen
Carolina Andersson – Skita Pecka
Augusta Maria Larsson – Klar i särken
Johanna Persson – Det gungande skeppet
Gerda Henrietta Zickerman – Warma franskbröd
Augusta Johansson – Fy för satan

Ett register över Malmös glädjekvinnor under 1874-1902 finner ni här.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Bytinget i Malmö

Bytinget i Malmö A1 1 Bild 1050Bytinget i Malmö A1:1 (1577-1590) Bild 1050 (AID: v442697.b1050, NAD: SE/MSA/00114) Länk.

1658 underskrevs freden mellan Sverige och Danmark i Roskilde. Bland punkterna i fredstraktatet fanns att den tidigare danska befolkningen under en övergångsperiod skulle få behålla bland annat sina tidigare rättegångsordningar. Ända fram till 1683 användes den danska rättegångsordningen och lagen i de nya svenska landskapen.

I de svenska städerna finns två olika domstolar, dels är det den som kallas rådhusrätt och dels den som kallas kämnärsrätt. I Malmö under dansk tid fanns rådhusrätten, men kämnärsrätten kallades då Bytinget. Exakt vilka mål som avgjordes i de olika är svårt att säga, men bytinget/kämnärsrätten var till en viss del underställd rådhusrätten.

Bytinget i Malmö nämns första gången i Valdemar Atterdags privilegiebrev från 1360, Ingen av Malmös ”borghere elles bymen” fick ställas inför rätta någon annan stans än vid ”Malmøe byting”. Bytinget i Malmö har bevarade domböcker 1577-1677.

Renskrift till bilden ovan:
Røde Christiern Jude wor greben vdi ferske gierning, adt hand ihiel stack lille Christiern Wognmand her i Malmø, siden the war adtskild for thed slag, Christiern Wognmand slog hannom wid øygit, och siden stael sig thil och slog hannom ihiel, som Aage Wognmand och Per Gerickssen her inden tinge nu winnedt. Och Christiern Wognmands hustruf loed her wid Aage Wognmand klage ofuer hannom. Thi sagde tingmend, som een part war Suend Nielssen, Per Speger, Olof Slacter och Niels, sagde fornefnde Røde Christiern fra hans hals.

Eller på lite mer modernt tungomål:
Röde Christiern Jude (troligen från Jylland) greps efter en färsk gärning, han hade stuckit ihjäl lille Christiern Vagnman här i Malmö efter att de blev åtskilda efter det slag som Christiern Vagnman slog honom vid ögat. Detta vittnade Åke Vagnman och Per Gerickssen om nu här vid tinget. Christiern Vagnmans hustru lät Åke Vagnman stämma in och klaga på honom. Tingsmännen Sven Nilsson, Per Speger, Olof Slaktare och Nils dömde Röde Christiern från sin hals (d.v.s. att bli halshuggen).

Den äldsta av Malmö bytings domböcker finns renskriven och utgiven:
Malmø Tingbøger 1577-83 og 1588-90. Udgivet ved Leif Ljungberg og Einar Bager i samarbejde med Erik Kroman af Selskabet for udgivelse af kilder til Dansk historie i serien Ældre danske Rådstueprotokoller og Bytingbøger, København 1968.

I ArkivDigital återfinns även handlingar från byting i Laholm, Landskrona, Simrishamns och Ystad. Sökord i ArkivDigital: ”byting”.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Lilla Tull- eller Accisrätten

Accisrätten i Malmö A1 4 Bild 1440Accisrätten i Malmö A1:4 (1743-1751) Bild 1440 (AID: v442713.b1440, NAD: SE/MSA/00005) Länk.

Domböcker ger många nya och spännande ingångar till vår släktforskning. De vanliga domstolshandlingarna hittar man i rådhusrätten och kämnärsrätten inne i städerna. På landsbygden heter arkivbildaren häradsrätt. När man närmar sig nutiden byter de namn till domsaga och tingsrätt och sedan finns alla de domstolar man kan överklaga till. Det är inte alltid helt enkelt att veta hur och var man skall leta.

Det finns även något man skulle kunna kalla för ”specialdomstolar”. Bland dessa finns t.ex. Accisrätten i Malmö, som har domböcker bevarade 1691-1811. Accisen, eller Lilla Tullen som den även kallades, var den landtull som man var tvungen att passera och betala till när man förde in varor till en stad.

1622 års svenska riksdag beslutade att alla inhemska ”ätliga, slitliga och förnötliga” varor som fördes till torg eller marknad skulle beläggas med tull. Senare utökade man detta så att alla varor som fördes in från landsbygden till en stad skulle betala denna avgift. I Accisrättens domböcker hittar man alltså händelser och mål som rör detta. Vad man stöter på kan variera mycket, men något som förekommer mycket är brott mot brännvinsförbuden (bild ovan).

Renskrift:
[Åhr 1750 d:23 Nowembr:…]
§1. På ansökning af Besökarna Thomas Ohlsson och Nills Brock war till i dag instämt gjästgifwaren Staffan Albrect, att sig förklara huru wida han kan hafwa frihet att distillera Brännewin eller ej.

Parterna inställte sig, då Staffan Albrect förklarade, att han icke kan neka det han i sitt hus låter distillera Brännewin för främmande och resande Personer, hwartill han förmenar sig så mycket mera wara berättigad som han erlägger till kronan behörig Accis för minuteringen efter skiedd taxation. Och som han kjöper sitt Brännewin hos Bryggarna i Staden, hwilket han sedermera igenom distillering nobiliterar och minutwid till gjäster försälljer, så tilltror Staffan Albrect sig icke hafwa begådt någon fehlacktighet i detta måhl.

Hur det slutar avslöjar jag inte, utan det kan man läsa i domboken.

Låt oss titta på ett till exempel. Bland handlingarna i 1803 års dombok finns ett värderingsintyg på anhållna varor som hemmansbrukaren i Marks härad och Älvsborgs län, Bengt Håkansson från Byslätt och Anders Andersson från Ekarebo Öfvergård i Istorps socken, hade med sig till Lomma gästgivaregård.

Accisrätten i Malmö A1 9 Bild 1960
Accisrätten i Malmö A1:9 (1800-1811) Bild 1960 (AID: v442718.b1960, NAD: SE/MSA/00005) Länk.

Här kan vi se att bland det beslagna finns bland annat kanel, kryddpeppar, russin, oberedda gåspennor, sockertopp och 4 stycken gamla bastmattor.

Accisrätter fanns på flera ställen i landet. I ArkivDigital finns i dagsläget följande tre arkivbildare:
– Accisrätten i Malmö
– Borås accisrätt
– Falkenbergs accisrätt
För att finna dem, skriv in ”accis” eller ”accisrätt” i sökrutan inne i ArkivDigital.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Vinnare av sommargåtan

sommargåtaVinnare av vår sommargåta är ingen mindre än Johan Berglin!

Grattis till en månads gratis abonnemang i ArkivDigital!

Det korrekta svaret var: Bilden föreställer Malmö Ste Petri kyrka (och kyrkogård).

Bildkällan visas här nedan:

Plan Malmö Ste Petri AID v673749.b1Samling av kartor och ritningar med okänd proveniens i Lunds landsarkiv A01149 (1747-1747) Bild 1 (AID: v673749.b1, NAD: SE/LLA/70001) Länk.

Bloggredaktionen, ArkivDigital

Porträtt över frigivna fångar

Frigivna fångar AID v97414.b154.s143Som släktforskare är det ofta lätt att hitta mycket skriftlig information om sina förfäder. Hur de såg ut har man däremot ofta ingen aning om, såvida man inte har sådan tur att man härstammar från en brottsling. Många av de tidigaste svenska porträttfotografierna föreställer nämligen fångar.

I arkivbildaren Kriminalpolisen i Malmö återfinns ett antal volymer med porträtt över frigivna från perioden 1876-1910. I dessa volymer återfinns porträtt över frigivna fångar från anstalter i hela landet. Ett sökbart personregister för dessa finns tillgängligt på vår hemsida: http://www.arkivdigital.se/register/frigivna

På bilden ovan ser vi arbetskarlen Carl Jakob Åström som år 1882 frisläpptes från Långholmen. Fotografiet är naturligtvis svartvitt, men av det handskrivna signalementet får vi även reda på bland annat hår-, skägg- och ögonfärg. Av sidan framgår också en mängd annan information om Carl Jakob samt om brottet han begått.

Bildkälla: Kriminalpolisen i Malmö FIa:7 (1882-1882) Bild 154 / sid 143 (AID: v97414.b154.s143, NAD: SE/MSA/00453) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Brandförsäkringar i Malmö

Brandförsäkringskommittén i Malmö F1a 27 Bild 510Brandförsäkringskommittén i Malmö F1a:27 (1872-1872) Bild 510 (AID: v679347.b510, NAD: SE/MSA/01448) Länk.

På Malmö stadsarkiv (som har handlingar från Malmö kommun) har vi betat oss ner på djupet bland handlingar. Ju ”djupare” man kommer, desto mer okända är handlingarna, men dessa innehåller mycket spännande och intressant information. Det är i dessa handlingar man kan hitta guldkorn till sin forskning och få små pusselbitar i jakten på mer kunskap om våra förfäder och släktingar.

En av dessa arkivbildare heter Brandförsäkringskommittén i Malmö. Alla som ägde en gård i Malmö ville så klart försäkra den om det skulle hända en olycka och elden fick fäste. Det finns försäkringsbrev 1828-1942 och för att hitta in i dessa krävs att man letar lite i ett par olika register. Till att börja med måste man veta vilket kvarter gården låg i och sedan underlättar det om man även känner till vilket nummer huset hade.

Som vi ser (i bilden ovan) skriver man grundligt om varje hus, man ritar även upp en liten skiss som förklarar var den aktuella gården ligger och angränsande fastigheter.
För att hitta rätt är sökvägen följande:

  1. Öppna volymen: Brandförsäkringskommittén i Malmö Reg:1. Bläddra framåt tills du hittar rätt kvarter. I detta exempel letar vi upp kvarteret Harjager. Vi ser att det ligger i Södra Förstaden och vi får en hänvisning till en ny volym som heter DI:4 och sidan 340-341.
  2. Öppna den nya volymen: Brandförsäkringskommittén i Malmö D1:4 och bläddra fram till sidan 340. Här ser vi nu att kvarteret består av flera tomter. Tomt 1 försäkras den 17/10 1939 av Otto Andersson till ett värde av 250.000 kr. Sedan finns en hänvisning till försäkringsbrevet: 10835.
  3. Leta upp rätt volym med försäkringsbrev. Klicka en gång på volymens namn för att läsa vad som står i informationsfältet. Här ser man vilka försäkringsbrev som ingår i just den volymen. I detta exempel skall vi leta upp volymen som heter: Brandförsäkringskommittén i Malmö F1a:101. Denna innehåller 10751-10867. Bläddra fram till 10835 för att hitta det vi letar efter.

Nu kan vi läsa att det är ett bostadshus av sten och 4 våningar högt. Vidare att husets fasad är kalkputsad och hava 5 burspråk samt 18 balkonger med kopparinklädnad. Invid huvudtrapporna finnas sopnedkast. Köken hava erforderliga inredningar och emaljerade gasspisar samt kylskåp. Diskborden med lådor äro av rostfritt material o.s.v.

Brandförsäkringskommittén i Malmö F1a 101 Bild 4090 sid 10835
Brandförsäkringskommittén i Malmö F1a:101 (1939-1939) Bild 4090 / sid 10835 (AID: v679421.b4090.s10835, NAD: SE/MSA/01448) Länk.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Nytt material i ArkivDigital

Nytt material i ArkivDigital
Under februari månad har mycket nytt spännande material blivit tillgänglig i ArkivDigital. Vi kommer här att redogöra för några av de viktigaste nyheterna.

Huvudfokuset för vår fotografering ligger fortsatt på bouppteckningarna från perioden 1901-1940. Under februari har volymer tillkommit från så gott som samtliga län. Vi vill särskilt nämna att Göteborgs och Bohus län nu är helt klart till och med år 1910 samt att Älvsborgs och Skaraborgs län är klara till och med år 1920.

För den krigshistoriskt intresserade vill vi tipsa om att samlingen ”Krigshandlingar Stora nordiska kriget: Krigsfångar” nu finns online (observera att det finns två arkivbildare med detta namn, men att de innehåller olika volymer). Här finns många uppgifter om de soldater som blev fångna i samband med Karl XII:s krig.

För den som är intresserad av Malmö stad kan vi nämna att vi nu är klara med vår fotografering av utvalda delar av Fattigvårdsstyrelsen i Malmös arkiv. I materialet som vi fotograferat finns inte enbart uppgifter angående understödstagare, utan även angående fosterbarn och intagna på arbetsinrättningen med mera.

Vi vill slutligen omnämna att vi har börjat lägga ut material från Allmänna barnhusets arkiv. Barnhusets arkiv är mycket omfattande, så även här kommer vi att fotografera ett urval av handlingar.

Läs mer om bildarkivet.

ArkivDigital

Malmö stadsarkiv har flyttat

MSA-invigning-20141108

I lördags invigde Malmö stadsarkiv sina nya lokaler på Bergsgatan 20 med Öppet Hus, föredrag, rundvisning, mingel och så klart fick besökarna hjälp att släktforska och knäcka gåtor. Ett par personer från ArkivDigital och ett antal från Malmö Släktforskarförening hjälpte de nyfikna.

Över 1000 besökare kom och hälsade på i Stadsarkivets nya fina lokaler och många var nyfikna på släktforskning. Det fanns 16 datorer och alla var upptagna hela dagen. Vi löste ett par mångåriga problem och nya släktforskare såg hur prästerna skrivit om deras föräldrar.

En epok går i graven och en ny påbörjas, så är det ju alltid vid en flytt. Malmö stadsarkiv har gamla anor. Från början var det de styrande som behövde tillgång till handlingarna och första instans var nere i rådhusets källare, inte långt från verksamheten där handlingarna behövdes.

Runt sekelskiftet 1900 inrättar man i Sverige ett antal Landsarkiv som får ansvar för var sitt geografiskt område. Malmös handlingar var tänkta att hamna på Landsarkivet i Lund, men de styrande i Malmö protesterade och ville ha kvar sina handlingar i Malmö och så blev det också. 1903 inrättades arkivmyndigheten Stadsarkivet i Malmö. 1956 var det dags för den första stora flytten då man flyttade till det gamla Riksbankshuset på Adelgatan. 1991 blev det på nytt en flytt och denna gång gick flytten till det nya området i Västra Hamnen och Dockan-området. Kockumsarbetarnas gamla personalutrymme och lite nybyggda magasin rymde stadsarkivet under drygt 20 år.

Under sommaren och hösten i år har det varit en intensiv trafik med arkivhandlingar till det nya arkivet på Bergsgatan. Nu är det tidningen Arbetets gamla lokaler som är omgjorda till forskarsal, magasin och hörsal. Tillsammans med ett nybyggt hus är det alltså här det nya stadsarkivet skall vara.

Vi gratulerar och gläds åt det fortsatta goda samarbetet.

Niklas Hertzman, ArkivDigital