Avrättad med tärningskast?

På Stora Björkängs ägor i Tvååkers församling i Halland hittade man i april månad 1770 avskedade soldaten Jon Hultman 55 år gammal ihjälslagen. Han var från Jönköpings län och Tofteryds socken och gift.

0302 Tvååker (N) CI 1 bild 127 sid 249Tvååker (N) CI:1 (1766-1790) bild 127 / sid 249 (AID: v93596.b127.s249, NAD: SE/LLA/13424) Länk.

Prästen skriver vidare:
Soldaterne wid Sprengportska Regementet, och Capitaine Böhns Compagnie, Christian och Johan Mÿntzell, som detta Dråp utöfvat hafva sedan Höglofl: Hofrättens Dödsdom til Täringekast dem emellan på Afrättareplatsen, öfwer dem utfallit natten emellan Den 3 och 4de Febr: 1771 bortrymdt ur arresten på Warbergs Fästning, lystes efter dem d:17 Febr: 1771.

Jag vet att rubriken har syftningsfel, men bara tanken att man vid denna tiden kunde avgöra vem som skulle avrättas med hjälp av ett tärningskast. Torsten Nilsson skriver i en artikel i Kävlingebygdens Släkt- och Folklivsforskare Förenings 20-årsjubileums bok 2005 en artikel ”Tärningskast med livet som insats” om ett fall från 1806. Han skriver bl.a. om rättsläget att Civila domstolar kunde efter år 1724 i dråpmål döma till lottkastning i de fall man var osäker på den rätta gärningsmannen bland flera möjliga och misstänka. I ett Kungligt brev av den 3 juni 1752 till ”Gööta och samtel. HofRätter at döma til låttkastning, då ei utrönas kan hwilken af flere warit den dödes baneman”. Denna lag gällde fram till 1841, då man i en Kunglig Kungörelse av den 16 juni sa att bestämmelserna i 1752 års brev angående lottkostning i dråpmål upphörde att gälla.

Av texten i kyrkoboken så har ju de båda anklagade rymt från Varbergs fästning. Lite nyfiken är man ju om dessa blev tillfångatagna och vem som avrättades.

Christian hittar man i Generalmönsterrullan 1773.

0302 Generalmönsterrullor - Konungens eget värvade regemente dess föregångare och efterträdare 128 bild 1100Generalmönsterrullor – Konungens eget värvade regemente, dess föregångare och efterträdare 1281 (1773-1773) bild 1100 (AID: v438012.b1100, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Här står att nummer 10 (vid kapten Carl Gustaf von Böhnens kompani och Johan Wilhelm Sprengtportens värvade infanteriregemente) Christian Münsel, warit angifwen för mord och Rymt utur arresten den 3 Februarii 1771. Samma dato är en ny soldat på numret.

Johan Münsel hittar vi som nummer 77 vid samma kompani (bild 1290). Det står samma anteckning på honom som det gör för Christian.

Vi hittar de båda även i de fånglistor man skickade in från Halland till Justitiekanslern.

0302 Justitiekanslern -1974 Huvudarkivet EIIIcc 73 bild 590Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:73 (1770-1770) bild 590 (AID: v567673.b590, NAD: SE/RA/1340101) Länk.

FångeLista för Aprilis och Maji Månader 1770 från Halland.

Soldaterna Christian Myntzel och Johan Myntzel, d:22 sistl: april hächtade för föröfwat dråp, undergådt ransakning wid urtimma Ting i Faurås härad, och åter insatta i arrest till dess ytterligare undersökning om deras brott kan blifwa anställd.

Dessa fånglistor är en bra ingång till domböckerna. Här får vi reda på att man har kallat till ett urtima (extra) ting vid Faurås häradsrätt. Vi bläddrar vidare i fånglistorna för vi vill ju veta vad det står när de rymmer.

På bild 620 hittar vi samma uppgifter för juni och juli månader. Därefter hittar jag tyvärr inga fler listor där de finns med.

Slutar spåren efter Christian och Johan här eller finns det någon som vet mer? Hör gärna av er i så fall.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Medelmåttig till wexten med blackigd hår och blå ögon

Så beskrivs min farfars farmors mor Johanna Elisabeth Stede (1818-1883). Vi släktforskare vill man ju hitta så mycket som möjligt om våra förfäder och släktingar. Hittar man ett fotografi eller målning så blir personen mycket mer ”levande” fast han eller hon varit död länge. Om det inte finns ett fotografi kanske man har turen att någon förfader varit på kant med rättvisan. Märk att jag skriver turen för det är det ju om man hittar en släkting i någon dombok eller fängelsehandling. Vi kan ju i dag inte rå för vad de sysslade med förr i tiden, men tack vare att de gjorde vad de gjorde kan jag idag som släktforskare lära mig lite mer om personen.
Johanna Elisabeth Stede föddes 1818-08-13 i Raskarum, Sankt Olof på Österlen i Skåne. Hon var dotter till trumpetaren Jonas Stede och Margareta Christina Sjöstedt.

Sankt Olof AI 8 Bild 211 sid 231Sankt Olof AI:8 (1854-1861) Bild 211 / sid 231 (AID: v101046.b211.s231, NAD: SE/LLA/13328) Länk

Här ser vi Johanna tillsammans med sin oäkta dotter Greta, född 1856. Ute till höger står det lite svårläst ”1853 11/6 dömd för 1:a resan snatteri”. Johanna har alltså blivit dömd för snatteri första gången. Hur hittar jag nu mer om detta?
Första steget borde vara att leta upp målet i en dombok, men frågan är ju vilken dombok. Det borde vara i Albo häradsrätt där Sankt Olof ligger, men säker kan man inte vara då det heter att man skall bli dömd där brottet begicks och det kan ju i princip ha skett var som helst. Men det finns faktiskt andra vägar ett leta som i vissa fall ger snabbare ingång i materialet. Snatteri är ett så pass allvarligt brott att Johanna bör ha blivit häktad. Eftersom vi har ett datum när hon döms så har vi en ingång. I vissa delar av landet har ArkivDigital fotograferat av häradshäktenas förteckningar över fångar. I de månadsvisa förteckningarna är det ganska enkelt att hitta till rätt månad.

Albo häradshäkte Ö 1 Bild 3660Albo häradshäkte Ö:1 (1840-1853) Bild 3660 (AID: v480113.b3660, NAD: SE/LLA/10236) Länk

Förteckning öfwer Fångar uti Albo Häradshäkte, uti Brösarp för April månad år 1853.
1853 april 10 ankom pigan Jeanna Städe.
Jeanne Städe förr i S:t Olof Socken år 1820, är medelmåttig till wexten med blackigt hår och blå ögon.
Jeanna Städe är af KronoLänsman Montan häktad för det hon från Qwinspersonen Bengta Högstedt i Rörum stulit En del klädespersedlar.
1853 den 21 april war Jeanna Städe till förhör då ransakningen blef uppskjuten till den 5 påföljande Maj.
1853 den 21 april insändes Jeanna Städe till Länshäktet.
Till att börja med får vi reda på när Johanna kommer till häktet och sedan kommer information om henne. Man kallar henne Jeanna och födelseåret har blivit 1820 istället för 1818. Men vi får ett signalement på henne. Därefter en kort sammanfattning vad hon är anklagad för och i nästa kolumn finns uppgifter om när det är tänkt att vara rättegång mot henne. Efter som den blir uppskjuten skickas hon från häktet i Brösarp till Länsfängelset i Kristianstad i väntan på rättegång.

I nästa månads häkteslista hitta vi henne igen, Albo häradshäkte Ö:1 (1840-1853) Bild 3690 (AID: v480113.b3690, NAD: SE/LLA/10236) Länk

Här hänvisar man till föregående månads lista och gör lite tillägg vad som händer under maj månad. Det har varit en rättegång, men den är uppskjuten ytterligare för man måste skaffa fram ett frejdebetyg för henne.
Ett frejdebetyg är ett intyg som prästen skriver där han intygar vem personen är och även kan göra anteckningar om tidigare brott och straff.

I juni månad hittar vi henne igen, Albo häradshäkte Ö:1 (1840-1853) Bild 3730 (AID: v480113.b3730, NAD: SE/LLA/10236) Länk

Förutnämde dag [11/6] undergick Städe ransakning och dömdes att för tillgreppet i Rörum böta 26 skilling eller i brist af tillgång att straffas med Tre dagars fängelse, med hwilket utslag hon förklarades sig nöjd och hon skickades till Länshäktet igen.

I häkteslistorna hittar vi alltså både ingångar till domboken och till vilket fängelse personen blir transporterad till. Så tipset är att om det finns häkteslistor, börja titta i dessa för det kan spara mycket letande i andra handlingar.
Sök på häradshäkte i ArkivDigital för att se vilka som finns tillgängliga. För hela landet har vi även fotograferat av fånglistor 1750-1825. Dessa hittar man om man söker efter Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet. Dessa är uppdelade år för år, län för län och sedan månad för månad.
Historien om Johanna slutar inte här, men fortsättningen får vi ta en annan gång.

Om man inte hittar den aktuella domboken digitalt, finns det möjlighet att beställa den via tjänsten Beställningsfotografering. Läs mer om det här.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Från en kopp kaffe till vatten och bröd

Justitiekanslern Huvudarkivet EIIIcc 234 Bild 360

Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:234 Bild 360 (AID: v567834.b360, NAD: SE/RA/1340101) Länk.

När jag letade efter annat så föll min blick på ordet kaffe (eller Caffe som det står i handlingen). Det är en förteckning som slottsvaktmästaren på Malmö slott skickar den 30 juni 1796 till Stockholm och Justitiekanslern. Man ville ha koll på hur mycket folk som satt häktade och 1750 började man skicka in månadsvisa listor från landets alla häkten. I dessa listor hittar man uppgifter om personerna, brottet de är anklagade för, samt när och var de blivit dömda. Dessa handlingar fungerar som en bra ingång till domböcker och andra handlingar.

På den sista raden skriver man att den 27 juni 1796 får man in reserven (borde vara en reservkarl i det militära) Fredric Fremling. Brottet är att han ”Låtit tillreda och druckit Caffe”. Ute till kanten står ”1796 d:23 Februari Malmö Kämnärs Rätts Utslag till 12 Dagars fängelse vid vattn och bröd”.

Under 1600- och 1700-talet inför man i Sverige en hel del förbud mot överflödsvaror och lyx. Man ville begränsa importen och lyxkonsumtionen i landet. Siden, kaffe och choklad drabbades, bland annat.

Nyfiken som man är blir nästa steg att försöka hitta målet i domboken. Vi har ju en ingång via datumet och att det var i Malmö Kämnärsrätt som Fredric dömdes. Efter lite letande hittar man målet.

Kämnärsrätten i Malmö A1A 74 Bild 370
Kämnärsrätten i Malmö A1A:74 (1796-1796) Bild 370 (AID: v436793.b370, NAD: SE/MSA/00468) Länk.

”§3. Wargjerings karlen Fremling och dess hustru Christina Gudman ärkjänna nu at the tillwärckat och druckit Caffe sedan thet blefwit förbudit och som thet under den 16 innewarande månad till i dag utstälte wittnets mphl således icke behöfdes så afstod Actor therifrån och yrckade swarandernas bestraffning efter sista öfwerflöds förordningen samt ärsätta de trenne inkallade wittnens tidspillan med åtta skilling hwarthera. Swaranderna underkasta sig Rättens utslag som afsades.

Utslag!
Emädan Wargjerings karlen Fremling och dess hustru Christina Gudman ärkjändt, at the tillwärckat och druckit Caffe sedan thet blef förbudit och K:s B: i sak af sådan beskaffenhet, som thenna ther man och hustru äro lika delagtiga i förbrytelsen icke finner någon anledning af Kongl: Maj:ts nådiga förordning till hemmande af yppoighet och öfwerflöd den 1. Jan: 1794 at anse än en af them såsom brottslig at hafwa låtit tillreda Caffe drycken, samt mannen enär båda wedkjäns lika delagtighet thermed, är närmast i kraft af sin husbonde rätt, att therföre answara, altså och med stöd af högst åberopade Kongl. förordningens 10§ sakfällas Fremling, som then ther låtit bereda Caffe till Tio Rdlr: böter och för thet han så wäl som thess hustru theraf druckit till Två Rdlr: hwarthera.

I brist af botam, hwarom undersökas bör, afstraffas Fremling med Tolf dagars fengelse wed watn och bröd, samt hustrun med fyra dagars enahanda fängelse.”

Några pengar till böter hade inte Fredric Fremling då han ju fick sitta av straffet med 12 dagars fängelse vid vatten och bröd.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

P.S. Är du intresserad av domböcker som ännu inte finns i ArkivDigital?
Besök vår tjänst Beställningsfotografering och beställ just de volymer du vill ha, för endast 195 kr per volym. Läs mer här.

Liggare över lösaktiga kvinnor i Malmö 1874-1902

Kriminalpolisen i Malmö DIV 1 (1874-1902) Bild 169 sid 166Kriminalpolisen i Malmö DIV:1 (1874-1902) Bild 169 / sid 166 (AID: v137358.b169.s166, NAD: SE/MSA/00453) Länk.

Vid en första blick på dessa förteckningar och akter kan de te sig smått humoristiska, men det är ju så klart mycket större än så. Vi träffar på kvinnor som av en eller annan anledning har valt eller blivit tvungna att försörja sig genom prostitution. Vi hittar uppgifter om deras namn och bakgrund, deras levnadsförhållanden, var de bodde och var de var verksamma. I många fall står det dessutom varför de började.

Dessa handlingar från Malmö finns för åren 1874-1902 och innehåller ett par hundra personer. Själva prostitutionen var inte olaglig vid denna tid, utan det var för att de umgicks i vissa kretsar och att de var ”lösaktiga” och drev omkring som gjorde att polisen visade intresse för dem. Lösdriveri var olagligt.

I exemplet här ovan kan vi läsa följande:
Namn jemte binamn: Annetta Sofia Andersson Frithioff.
Bostad: v. Dalgatan N:o3, S:a Promenaden 27.
Utseende: Längd 1.576, ovalt ansigte, hår: blondt, ögon: bruna.
Födelseort och tid: Malmö, 1870 d.8/2.
Föräldrarnas namn och yrke: Aflidne Husaren Hans Andersson Frithioff och hans hustru Maria.
Förutvarande sysselsättning och lefnadsomständigheter: Hon har mestadels vistats i föräldrahemmet. Hon tjenade i ett mejeri i Tyskland under ett år och har sedan sin återkomst derifrån i augusti månad förra året försörjt sig genom skörlefnad.
Anmärkningar: Ålagd besigtningskyldighet af P.K. den 12/4 89. 1890 d.16/7 ådömd åtta mån: tvångsarbete. Befriad den 3/12 1892.

Ett annat exempel med ännu mer information hittar man t.ex. på Lisa Maria Jacobina Hansson.

Kriminalpolisen i Malmö DIV 1 (1874-1902) Bild 123 sid 121


Kriminalpolisen i Malmö DIV:1 (1874-1902) Bild 123 / sid 121 (AID: v137358.b123.s121, NAD: SE/MSA/00453)
Länk.

Namn jemte binamn: Lisa Maria Jacobina Hansson /Posetivhalerskan/.
Bostad: Södra Promenaden N:o 45, Rönneholmsvägen 84.
Utseende: 5.7 fot, stark kroppsbyggnad, långlagt fylligt ansigte, rak näsa, ordinär mun, blåa ögon, mörkblondt hår, tunna bruna ögonbryn samt ett s.k. födelsemärke vid högra knäveckets insida.
Födelseort och tid: 1861 21/6 i Ystad.
Föräldrarnas namn och yrke: Aflidne Korporalen Mårten Hansson och h.h. Ingrid Lundgren.
Förutvarande sysselsättning och lefnadsomständigheter: Konfirmerades vid 16 års ålder och wistades i föräldrahemmet tills fyllta 20 år, 1881 kom hon hit till staden och sedan drifvit omkring med Posetivhalarens Sidsli tills sistl: Febr: då hon började sin nuvarande yrke; hon blef, enl. eget erkännande förförd vid 17 års ålder af Löjt: Elestin i Ystad.
Anmärkningar: Besigtigas hos läkaren 1883, rest till Ystad utan att hafva gjort anmälan deröfver. 1888 13/9 ånyo besigtning å byrån.

Det här med att Lisa Maria Jacobina Hansson kallas Posetivhalerskan är något man ser på en del av kvinnorna. Polisen har skrivit ut deras binamn i handlingarna. Vi vet så klart inte hur de såg ut eller hur de var som personer, men om man blundar och låter fantasin sätta igång, så får man med dessa namn små bilder av dem.

I handlingarna hittar vi namn som:
Johanna Hansson – Stickerskan
Bengta Nilsson – Lilla Danskan
Mathilda Nilsson – Mathilda 50 öre
Carolina Larsdotter – Slagne Hjelten
Emma Charlotta Carlsson – Pattetummen
Carolina Andersson – Skita Pecka
Augusta Maria Larsson – Klar i särken
Johanna Persson – Det gungande skeppet
Gerda Henrietta Zickerman – Warma franskbröd
Augusta Johansson – Fy för satan

Ett register över Malmös glädjekvinnor under 1874-1902 finner ni här.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Bytinget i Malmö

Bytinget i Malmö A1 1 Bild 1050Bytinget i Malmö A1:1 (1577-1590) Bild 1050 (AID: v442697.b1050, NAD: SE/MSA/00114) Länk.

1658 underskrevs freden mellan Sverige och Danmark i Roskilde. Bland punkterna i fredstraktatet fanns att den tidigare danska befolkningen under en övergångsperiod skulle få behålla bland annat sina tidigare rättegångsordningar. Ända fram till 1683 användes den danska rättegångsordningen och lagen i de nya svenska landskapen.

I de svenska städerna finns två olika domstolar, dels är det den som kallas rådhusrätt och dels den som kallas kämnärsrätt. I Malmö under dansk tid fanns rådhusrätten, men kämnärsrätten kallades då Bytinget. Exakt vilka mål som avgjordes i de olika är svårt att säga, men bytinget/kämnärsrätten var till en viss del underställd rådhusrätten.

Bytinget i Malmö nämns första gången i Valdemar Atterdags privilegiebrev från 1360, Ingen av Malmös ”borghere elles bymen” fick ställas inför rätta någon annan stans än vid ”Malmøe byting”. Bytinget i Malmö har bevarade domböcker 1577-1677.

Renskrift till bilden ovan:
Røde Christiern Jude wor greben vdi ferske gierning, adt hand ihiel stack lille Christiern Wognmand her i Malmø, siden the war adtskild for thed slag, Christiern Wognmand slog hannom wid øygit, och siden stael sig thil och slog hannom ihiel, som Aage Wognmand och Per Gerickssen her inden tinge nu winnedt. Och Christiern Wognmands hustruf loed her wid Aage Wognmand klage ofuer hannom. Thi sagde tingmend, som een part war Suend Nielssen, Per Speger, Olof Slacter och Niels, sagde fornefnde Røde Christiern fra hans hals.

Eller på lite mer modernt tungomål:
Röde Christiern Jude (troligen från Jylland) greps efter en färsk gärning, han hade stuckit ihjäl lille Christiern Vagnman här i Malmö efter att de blev åtskilda efter det slag som Christiern Vagnman slog honom vid ögat. Detta vittnade Åke Vagnman och Per Gerickssen om nu här vid tinget. Christiern Vagnmans hustru lät Åke Vagnman stämma in och klaga på honom. Tingsmännen Sven Nilsson, Per Speger, Olof Slaktare och Nils dömde Röde Christiern från sin hals (d.v.s. att bli halshuggen).

Den äldsta av Malmö bytings domböcker finns renskriven och utgiven:
Malmø Tingbøger 1577-83 og 1588-90. Udgivet ved Leif Ljungberg og Einar Bager i samarbejde med Erik Kroman af Selskabet for udgivelse af kilder til Dansk historie i serien Ældre danske Rådstueprotokoller og Bytingbøger, København 1968.

I ArkivDigital återfinns även handlingar från byting i Laholm, Landskrona, Simrishamns och Ystad. Sökord i ArkivDigital: ”byting”.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Beställningsfotografering av domböcker

25786_385940042191_2729875_nVi har nu gått in i september och mysbelysningens tid nalkas; tiden då vi återigen finner oss framför datorn med en varm kopp te i handen. Mörkret utanför fönstren om kvällarna påminner om svunna tider. Det är släktforskningens högtid som är på väg…

För dig som är intresserad av olika typer av rättegångsprotokoll vill vi gärna tipsa om vår tjänst Beställningsfotografering Domböcker.

Domböcker, gamla rättegångsprotokoll, är ett mångsidigt och spännande källmaterial. Du hittar släktingar som varit trätgiriga eller i slagsmål, men också värdefull information om byarnas historia och om hur samhället fungerade i äldre tider. Tinget var inte bara domstol utan också i vissa avseenden dåtidens kommunfullmäktige. Och letar du fäder till utomäktenskapliga barn, avslöjas de många gånger i domböckerna.

Acr1992687029672-14689

Du beställer, vi fotograferar

ArkivDigital fotograferar kontinuerligt olika typer av rättegångsprotokoll. Men det är ett gigantiskt källmaterial, och det kommer att ta många år innan arbetet är klart. Du vill förstås läsa de domböcker som intresserar dig nu, inte i en avlägsen framtid.

Tjänsten Beställningsfotografering ger dig chansen att bestämma ArkivDigitals prioriteringsordning. Nu kan du få just de domböcker som du är intresserad av tillgängliga i ArkivDigital. Priset är 195 kronor per volym.

Gå till tjänsten beställningsfotografering domböcker.
(www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering)

ArkivDigital

En sista bön från en barnamörderska

bild 1Den som letar efter gripande människoöden i gamla arkivhandlingar behöver inte söka länge. Särskilt inte i dokument från domstolar och fängelser. På knastertorr kanslisvenska blandas det burleska med det tragiska i aldrig sinande ström. Till den senare kategorin hör barnamörderskan Anna Bengtsdotter från Sövde i Skåne.


Bild: Anna Bengtsdotters böneskrift togs upp vid Högsta domstolens sammanträde på Stockholms slott den 11 december 1795. AID: v791192.b13440.s1107 (länk).

Den 29 september 1795 anländer ännu en fånge till Malmö slottshäkte: barnamörderskan Anna Bengtsdotter, som vid ett urtima ting vid Färs häradsrätt dömts till att mista livet. Domen har överklagats av Anna, som nu väntar på besked från kungliga hovrätten.

Ovanstående information är hämtad ur den fånglista för Malmö slottshäkte september månad 1795 (AID: v567826.b1020) som återfinns i Justitiekanslerns arkiv och finns tillgänglig hos ArkivDigital. Justitiekanslerns fånglistor är uppställda månadsvis. Månad för månad kan man därför följa de häktade, från det att de blivit intagna tills dom avkunnats och de antingen blivit frikända, skickade till något fängelse eller berövade sin rätt att leva.

Anna dyker alltså upp för första gången i september månads lista. I oktobers månads lista (AID: v567826.b1070) får vi veta att hovrättens utslag inte utfallit till hennes fördel, enligt domen ska hon halshuggas och brännas. Det framgår också att Anna gått med böneskrift till Kunglig Majestät, som hon nu ställde sitt sista hopp till.

Det dröjer sedan till fånglistan från januari 1796 (AID: v567834. b40) innan det framkommer någon ny information om Anna. Vi får nu veta att hon den 11 december 1795 har dömts av Kunglig Majestät att ”halshuggas och i Båle Brännas”. Att Anna dömts av Kunglig Majestät innebär i praktiken att domen finns med bland Högsta domstolens protokoll, också de tillgängliga hos ArkivDigital. När vi finner protokollet från den 11 december 1795 står följande att läsa om Anna, här återgivet i något moderniserad språkdräkt.

Den från landshövdingen greve Rosen i Malmö insände underdåniga böneskrift av Anna Bengtsdotter från Sövde, 28 år gammal, däruti hon, som genom Göta hovrätts utfärdade utslag av den 16 sistlidne september blivit dömd att liv sitt mista, halshuggas och i bål brännas för det hon sitt med liv framfödda foster förkvävt och dödat, nu underdånigast bönfallit att från dödsstraffet njuta förskoning. 

Som Anna Bengtsdotter med fullt uppsåt att sitt foster livet avhända därå lagt så våldsam hand att det därav döden ljutit har högsta domstolen avstyrkt bifall till denna underdåniga ansökning.

Efter att Anna fått ta del av detta besked trodde man kanske att hon skulle ha gett upp hoppet. Bläddrar man vidare till februari månads fånglista (AID: v567834.b110) visar det sig dock att så inte var fallet. Det framgår där att hon återgått med böneskrift om ny rannsakning till Kunglig Majestät. Anteckningen om den nya böneskriften kvarstår sedan i ytterligare ett par månaders fånglistor, för att därefter försvinna. I juni månads lista (AID: v567834.b360) får vi så slutligen veta att Anna den tolfte juni lämnat häktet för att föras till Sjöbo, där dödsstraffet skulle verkställas.

bild 2

Fånglista för Malmö slottshäkte juni månad 1796, den sista fånglistan Anna finns med i innan avrättningen. Hennes namn återfinns på andra raden. AID: v567834.b360 (länk).

I Malmö slottsförsamlings äldsta kyrkobok (C:1) finns en särskild avdelning för ”aflifwade” personer åren 1752–1831. Det framgår där att avrättningen verkställts vid avrättningsplatsen i Åsum den 17 juni 1796. I dödsnotisen (AID: v104112a.b320.s28) nämns att Anna under fängelsetiden visat ”mycken hårdhet och obotferdighet” men att hon vid avrättningsplatsen slutligen ska ha visat ”ånger och beredelse”.

Berättelsen om Anna är ett exempel på hur informationen i Justitiekanslerns fånglistor samt Högsta domstolens protokoll kan användas. ArkivDigital har för en tid sedan avslutat de fotograferingsprojekt där vi fokuserat på dessa två källmaterial. Justiekanslerns fånglistor finns fotograferade för perioden 1750–1825. Materialet är riksomfattande och omfattar till och med år 1808 även Finland. Högsta domstolens protokoll finns tillgängliga för år 1694–1800.

Markus Lindström, ArkivDigital

– Denna artikel kan du även läsa i nästa nummer av Släkthistoriskt Forum.

Lilla Tull- eller Accisrätten

Accisrätten i Malmö A1 4 Bild 1440Accisrätten i Malmö A1:4 (1743-1751) Bild 1440 (AID: v442713.b1440, NAD: SE/MSA/00005) Länk.

Domböcker ger många nya och spännande ingångar till vår släktforskning. De vanliga domstolshandlingarna hittar man i rådhusrätten och kämnärsrätten inne i städerna. På landsbygden heter arkivbildaren häradsrätt. När man närmar sig nutiden byter de namn till domsaga och tingsrätt och sedan finns alla de domstolar man kan överklaga till. Det är inte alltid helt enkelt att veta hur och var man skall leta.

Det finns även något man skulle kunna kalla för ”specialdomstolar”. Bland dessa finns t.ex. Accisrätten i Malmö, som har domböcker bevarade 1691-1811. Accisen, eller Lilla Tullen som den även kallades, var den landtull som man var tvungen att passera och betala till när man förde in varor till en stad.

1622 års svenska riksdag beslutade att alla inhemska ”ätliga, slitliga och förnötliga” varor som fördes till torg eller marknad skulle beläggas med tull. Senare utökade man detta så att alla varor som fördes in från landsbygden till en stad skulle betala denna avgift. I Accisrättens domböcker hittar man alltså händelser och mål som rör detta. Vad man stöter på kan variera mycket, men något som förekommer mycket är brott mot brännvinsförbuden (bild ovan).

Renskrift:
[Åhr 1750 d:23 Nowembr:…]
§1. På ansökning af Besökarna Thomas Ohlsson och Nills Brock war till i dag instämt gjästgifwaren Staffan Albrect, att sig förklara huru wida han kan hafwa frihet att distillera Brännewin eller ej.

Parterna inställte sig, då Staffan Albrect förklarade, att han icke kan neka det han i sitt hus låter distillera Brännewin för främmande och resande Personer, hwartill han förmenar sig så mycket mera wara berättigad som han erlägger till kronan behörig Accis för minuteringen efter skiedd taxation. Och som han kjöper sitt Brännewin hos Bryggarna i Staden, hwilket han sedermera igenom distillering nobiliterar och minutwid till gjäster försälljer, så tilltror Staffan Albrect sig icke hafwa begådt någon fehlacktighet i detta måhl.

Hur det slutar avslöjar jag inte, utan det kan man läsa i domboken.

Låt oss titta på ett till exempel. Bland handlingarna i 1803 års dombok finns ett värderingsintyg på anhållna varor som hemmansbrukaren i Marks härad och Älvsborgs län, Bengt Håkansson från Byslätt och Anders Andersson från Ekarebo Öfvergård i Istorps socken, hade med sig till Lomma gästgivaregård.

Accisrätten i Malmö A1 9 Bild 1960
Accisrätten i Malmö A1:9 (1800-1811) Bild 1960 (AID: v442718.b1960, NAD: SE/MSA/00005) Länk.

Här kan vi se att bland det beslagna finns bland annat kanel, kryddpeppar, russin, oberedda gåspennor, sockertopp och 4 stycken gamla bastmattor.

Accisrätter fanns på flera ställen i landet. I ArkivDigital finns i dagsläget följande tre arkivbildare:
– Accisrätten i Malmö
– Borås accisrätt
– Falkenbergs accisrätt
För att finna dem, skriv in ”accis” eller ”accisrätt” i sökrutan inne i ArkivDigital.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Tragisk händelse i Götlunda 1754

Götlunda AI 2 Bild 84 sid 79Götlunda AI:2 (1751-1755) Bild 84 / sid 79 (AID: v72177.b84.s79, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Två små enkla noteringar i en husförhörslängd i Götlunda döljer mycket som är svårt att förstå.

Här (bilden ovan) ser vi familjen som bor i Brotorp. Gustaf Samuelsson född 1694 och hans hustru Brita född 1702. Här bor även sönerna Eric född 1736 och Gustav född 1741 samt döttrarna Caisa född 1730 och Lisbetha född 1734. Det står att Eric Gustafsson dör 1754 då är han 18 år gammal och hans syster Caisa Gustafsdotter dör 1754 då hon är 24 år gammal.

Nyfiken är man ju som släktforskare och tittar vad det står i dödboken som gör att båda syskonen dör samma år, någon sjukdom?

Götlunda EI 1 Bild 50
Götlunda EI:1 (1752-1799) Bild 50 (AID: v72226.b50, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Längst ner på sidan hittar man att båda dör samma dag den 29/4 och ute till höger står orsaken: Hallshugne på Åsen norr om kyrkjan för bedrifwen blodskam.

Några rader ovanför står att den 1/4 dog och den 5 begrovs Olof, oäkta, aflad af samsyskonen Eric Gustavsson och Caisa Gustavsdotter, 2 månader och 1 vecka gammal av okänd barnsjuka.

Den 23/1 1754 föddes Olof oäkta i Brotorp som det står i födelseboken (bilden nedan).
Götlunda C 3 Bild 12 sid 17
Götlunda C:3 (1752-1795) Bild 12 / sid 17 (AID: v72219.b12.s17, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Föräldrar står antecknade som Cajsa Gustavsdotter. Till Barnfader nämde modren Drängen ifr: Unwalla Jeremias Ohlsson. Sedan finns det tillskrivet efter Jeremias Ohlsson, Men befants sedan wara falskt angifwit och att Gud bättre. Brodren Eric Gustavsson warit rätte fadren till Barnet, hwilken med systren blodskam bedrifwit och derföre den 29 april underginga dödsstraff.

I Sveriges Rikes Lag från 1734 skriver man om blodskam i Missgärningsbalkens LIX kapitel:

Om blodskam, och lägersmål i andra förbudna leder.
1§ Lägrar någon sin ächta, eller oächta blodsfränko i rätt nedstigande eller upstigande led, såsom fader sin dotter, eller dotterdotter; och son sin moder, modermoder, eller fadermoder; tå skola the begge halshuggas, och ej i Kyrkiogård begrafvas.

2§ Samma lag vare om them, som i upstigande eller nedstigande svågerskaps led, med hvarannan sig beblandadt hafva: såsom man med sin hustrus moder, eller sin stiufmoder; eller med sin sonahustru, sonasons eller dottersons hustru; stiufdotter, stiufsons dotter, eller stiufdotters dotter: eller qvinna med sin mans fader, eller sin stiuffader; eller sin dotters man; eller med sin stiufson, eller med thes, eller sin stiufdotters, son.

3§ Lägrar någon sin samsyster, eller halfsyster, ehvad then är ächta, eller oächta; tå hafve ock the både förverkadt lifvet.

Niklas Hertzman, ArkivDigital