Pionjärerna som byggde Göta kanal

Göta kanalbolag AID v89674.b67.s60Göta kanalbolag EII:8 (1813-1813) Bild 67 / sid 60 (AID: v89674.b67.s60, NAD: SE/VALA/02660) Länk.

Förra året berättade vi i ett blogginlägg om Göta kanalbolags arkiv (länk till blogginlägget 16 maj 2014). I blogginlägget visas en namnrulla över ryssar vid pionjärkompaniet som anmält sig att få återvända till fäderneslandet. De ryska pionjärerna som var med och byggde kanalen har dock satt sina spår på fler ställen i källorna. Vi tänkte här fördjupa oss lite i detta.

Under de 22 år som Göta kanal byggdes deltog omkring 60 000 man i arbetet. Det absoluta flertalet av dessa var svenska soldater från 16 olika indelta regementen samt båtsmän från två båtsmanskompanier. Ryssarna som deltog i bygget var desertörer från 1809 års krig. De var organiserade i det så kallade pionjärkompaniet.

I Göta kanalbolag EII:8, sid 58-65, återfinns en besiktningsmönsterrulla över pionjärkompaniet. Rullan är upprättad vid mönstring vid Forsviks bruk den 29 maj 1813. Uppgifterna i rullan är ganska knapphändiga, men vi får åtminstone reda på pionjärernas namn, ålder och längd. Utöver detta kan även uppgifter om kommendering och sjukdom återfinnas. Ovan visas ett uppslag ur rullan.

Även i kyrkböckerna har pionjärerna gjort avtryck. På bilden nedan visas en födelsenotis från år 1814, hämtad ur Bällefors C:5. I denna bok kan ett flertal barn med ryska fäder återfinnas.

0203 Födelsenotis Bällefors C 5 AID v28848.b32

Bällefors C:5 (1807-1852) Bild 32 (AID: v28848.b32, NAD: SE/GLA/13073) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Ryssarna i Byringe

0177 karaktärsegenskaper AID v789572.b1820Beredskapsverket, Avdelning 1 A:29 (1939-1945) Bild 1820 (AID: v789572.b1820, NAD: SE/KrA/0279001Ö) Länk.

Det är måndagen den 17 augusti 1942. I Byringe, någon mil utanför Strängnäs, undertecknar kommendanten Carl Rosenblad det ”P.M. angående III. Interneringslägret” som han nu författat klart.

Rosenblad berättar i sin text att 164 ryssar under hösten 1941 internats vid lägret, som var beläget vid Rönntorp i Byringe. Förutom att ge en beskrivning av de internerades militära kvalifikationer samt deras ut- och allmänbildning ger han sig även i kast med att beskriva deras karaktärsegenskaper (se bilden ovan). Med dagens glasögon uppfattar nog de flesta denna del av texten som mycket uppseendeväckande.

”Att ge en allmän beskrivning av 164 personers karaktärsegenskaper torde höra till det omöjliga, då i detta fallet ingen är den andre lik. Ryssen verkar dock vara godhjärtad och hjälpsam. Han är som ett stort barn med barnets goda egenskaper, men han kan också, vilket många exempel givit vid handen, vara grym som ett barn. Han har även något av orientalens list och slughet.”

Den del av Rosenblads text som ur dagens perspektiv känns allra mest otidsenlig är nog ändå det sista stycket. Rosenblad kommer här bland annat in på frågor kring ”sexuell abnormitet”, till exempel ”homosexualism”. Den senaste tiden har ju de homosexuellas svåra situation i Ryssland fått mycket uppmärksamhet. Rosenblads text ger oss en påminnelse om att det inte var alltför länge sedan som den svenska synen på homosexuella liknade den som idag råder i Ryssland…

0177 lägerpsykoser AID v789572.b1820

Beredskapsverket, Avdelning 1 A:29 (1939-1945) Bild 1820 (AID: v789572.b1820, NAD: SE/KrA/0279001Ö) Länk.

0177 det andra könet AID v789572.b1830

Beredskapsverket, Avdelning 1 A:29 (1939-1945) Bild 1830 (AID: v789572.b1830, NAD: SE/KrA/0279001Ö) Länk.

Om du är intresserad av att läsa hela Rosenblads PM återfinns det på bild 1800-1830 i Beredskapsverket, Avdelning 1 A:29.

Markus Lindström, ArkivDigital

Svenskar fångna i Poltava – vad kan man hitta om dem?

krigsfångar 1 AID v787880.b791Krigshandlingar Stora nordiska kriget: Krigsfångar Reg:1 (0-9999) Bild 791 (AID: v787880.b791, NAD: SE/KrA/038814B) Länk.

Efter det för svensk del misslyckade slaget vid Poltava år 1709 hamnade en stor del av den svenska armén i långvarig rysk fångenskap. Är det verkligen möjligt att på personnivå finna någon information om de tillfångatagna?

Det glädjande svaret är ja. För den som är intresserad av krigsfångar under 1700-talets början kan vi rekommendera att ta en titt i arkivbildarna ”Krigshandlingar Stora nordiska kriget: Krigsfångar” (observera att det finns två arkivbildare med detta namn, men de innehåller olika volymer).

Vi vill särskilt tipsa om de två personregistervolymerna Reg:1 och Reg:2. Registren täcker visserligen bara in en del av volymerna som vi fotograferat, men är ändå av mycket stort värde eftersom man för de flesta personer får hänvisningar till ett flertal olika volymer och sidor.

Ovan visas registerkortet för premiärlöjtnanten Lars Gröning. Den första hänvisningen, I:39, hänvisar till volym 14B:1, sid 39. Lars återfinns här (nedan) i en rulla över alla i Ryssland varande fångar från och med slaget vid Poltava. Vi får veta att Lars hållits fången i Tobolsk, en stad i västra Sibirien. Lars återfinns i mitten på den högra sidan.

krigsfångar 2 AID v787699.b270.s39

Krigshandlingar Stora nordiska kriget: Krigsfångar 14B:1 (0-9999) Bild 270 / sid 39 (AID: v787699.b270.s39, NAD: SE/KrA/038814B) Länk.

Den 14 juli 1722 kom Lars till slut hem till Sverige igen. Det framgår av volym 14B:3, sid 20, som hänvisningen III:20 på registerkortet syftar på. Lars återfinns i den övre delen av bilden.

krigsfångar 3 AID v787701.b290.s20

Krigshandlingar Stora nordiska kriget: Krigsfångar 14B:3 (0-9999) Bild 290 / sid 20 (AID: v787701.b290.s20, NAD: SE/KrA/038814B) Länk.

Genom att följa de övriga hänvisningarna på registerkortet kan man sedan i olika räkenskaper hitta ytterligare information om den långa perioden Lars ofrivilligt tillbringade i Tobolsk.

Markus Lindström, ArkivDigital