Befolkningen i Sverige 1880–1920, växer och blir nu 1860-1920.

ArkivDigitals största och mest populära personregister, Befolkningen i Sverige 1880–1920, växer. Nu har det utökats med tjugo år så att det istället omfattar 1860–1920.

– Registret var redan tidigare Sveriges i särklass största personregister med 47 miljoner poster, nu tillkommer ytterligare 26 miljoner poster och har tagits fram i samarbete med MyHeritage säger Mikael Karlsson, VD för ArkivDigital. Det gör registret förstås ännu mer användbart för släktforskare. Också personer som försvunnit på 1860- och 1870-talet kan nu enkelt spåras.

Registret omfattar alla personer som nämns i Sveriges samtliga husförhörslängder upprättade under de aktuella åren. Det betyder att en person som flyttat många gånger i sitt liv, kan finnas med många gånger, vilket förklarar att registret är många gånger större än vad Sveriges befolkning var vid denna tid.

Registret är inte bara det största som finns i Sverige, det är förmodligen också det mest lätta att använda. Från alla sökträffar finns en länk direkt till originalkällan. Du klickar på länken och vips hittar du din släkting i den aktuella volymen! Smidigare kan det knappast bli!

Registret Sveriges befolkning 1860–1920 ingår i ArkivDigitals abonnemang Allt-i-ett. I ArkivDigitals webbklient klickar du på ”Ny registersökning” (blå knapp) och väljer Sveriges befolkning 1860–1920 under ”Registerkälla”. Sedan är det bara att börja söka genom att skriva in önskat namn i rutan ”Registersök”.

Om namnet är ovanligt räcker det ofta att bara skriva för- och efternamnet, men vid vanligare namn behöver också exempelvis födelsetid eller födelseförsamling anges. Knepet är att skriva så lite som möjligt. Blir sökresultatet för stort, komplettera med ytterligare uppgifter tills sökresultatet blir hanterligt. Klicka sedan på önskad post och alla uppgifter visas. Under rubriken ”Länkar” finns en direktlänk till den aktuella sidan i husförhörslängden.

Husförhörslängden var under 1800-talet folkbokföringens viktigaste pusselbit, ett vanligtvis geografiskt uppställt generalregister över invånarna i församlingen där uppgifter från andra kyrkböckerna (födelse-, vigsel- och dödböcker samt in och utflyttningslängder) sammanställdes. Husförhörslängder fördes över allt utom ett i antal stora församlingar i Stockholms stad. Där användes åren 1878–1926 istället ett annat system för att bokföra befolkningen, den så kallade rotemansinstitutionen. Därför saknas många stockholmare i Sveriges befolkning 1860–1920. De kan istället sökas i Rotemansarkivet 1878–1926, som finns tillgängligt på Stockholms stadsarkivs hemsida.

ArkivDigital

Fotografering av kyrkböcker i Minnesota påbörjad

Många av de svenskar som emigrerade till USA slog sig ned i Minnesota. Det är därför med glädje som vi nu kan meddela att vi i måndags inledde fotografering av kyrkböcker från de svenskamerikanska församlingarna i denna delstat. Den första platsen för oss att besöka blev en ort med det svenskklingande namnet Dalbo, där vi fick möjlighet att fotografera kyrkböcker från flera olika församlingar. Ännu är inga av volymerna som vi har fotograferat tillgängliga online, men vi kommer inom kort att påbörja publiceringen.

20170501_134104_Burst01Anna Björkman och Janet Carlson på plats i Dalbo, Minnesota.

Fotografering av kyrkböcker i Minnesota är vårt andra USA-projekt. Under 2015 fotograferade vi över 1100 kyrkböcker ifrån Kansas. Om detta projekt har vi berättat i ett flertal inlägg här på bloggen (skriv Kansas i sökrutan om du vill ta del av inläggen).

Markus Lindström, ArkivDigital

Sophie Hagman – ett litet bidrag till hennes tidiga biografi

Sophie Hagman fascinerade både sin samtid och eftervärlden – hon var en tidig icke kändis. Alma Söderhjelm påstår mer eller mindre att hon var och är mer känd än sin kunglige älskare Fredrik Adolf [Gustaf III:s syskon, 1945].

Den biografiska forskningen kring henne under 1900-talet har gjorts av Carl Forsstrand (1854-1928): Sophie Hagman och hennes samtida (1911) och August Gynther (1875-1960): När och var föddes Sophie Hagman? i Personhistorisk tidskrift (1926).

Forsstrand kunde aldrig fastställa vare sig födelseår eller -ort för Sophie. Han kände till att hon hade en bror som var soldat vid Södermanlands regemente på 1780-talet och som hertigen ville hjälpa. Forsstrand antog att hon var dotter till en soldat. Vidare sammanfattade han observationer [s 11] från en del samtida om hennes bakgrund, nämligen att hon just hade varit huspiga hos grevinnan Manderström och barnkammarpiga hos grevinnan Piper. Hon lär också ha haft en relation med bryggare Westman [s 16]. Forsstrand citerar, med förnuftig skepsis, Crusenstolpe som menar att hertig Fredrik skulle ha upptäckt henne under en ritt vid Drottningholm då hon bar mjölk utmed vägen. Med andra ord så förekom det mycket skvaller kring hennes person – ett tecken på att hon var en s k kändis av moderna mått. Därefter ger Forsstrand oss historiska fakta om Sophie Hagmans medverkan vid baletten i april 1775.

Gynther tog sig an att svara på frågorna ”När föddes Sophie Hagman?” och ”Vilka var hennes föräldrar?” och gjorde en omfattande och nitisk forskning i arkivet. Genom att studera mantalslängder och kyrkoböcker i Stockholm lyckades han först fastställa att Sophies ursprungliga namn var Anna Stina. Gynther antog att det var hertigen som uppmuntrade henne att kalla sig Sophie. Mot detta antagande måste man ställa att vår huvudperson kallade sig Sophie när hon uppträdde vid operan innan hon träffade hertigen, då det ligger vid handen att anta detta var ett artistnamn. Därefter antog han att Sophie var född 1760 eller 1761 i Södermanland och gick igenom alla 120 socknar för detta landskap, utan att hitta henne. Han lyckades dock att hitta brevet (som var i privat ägo) från hertig Fredrik Adolf till regementschefen för Södermanlands regemente och återgav det i sin helhet i sin artikel. Genom att sedan studera Sophies syster Elisabeth, som hade korrekt födelseår i handlingarna i Stockholm (1755) lyckades han till slut hitta hennes födelseort, som var Eskilstuna. Föräldrarna var borgaren och timmermannen Peter Hagman och hans hustru Elisabeth Larsdotter Hedman. Gynther fortsatte framåt i dopboken och hittade Anna Stinas födelsenotis den 31 december 1758. I vänstermarginalen hade en präst skrivit ”NB”, nota bene.

Sophie Hagman 1Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:3 (1756-1786) Bild 46 / sid 80 (AID: v54891.b46.s80, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

Gynther letade sedan vidare i Eskilstunas arkiv och hittade en notis i kommunionsboken att Hagmans flyttade till Stockholm 1762. Han avslutar sin artikel med att han har funnit en del andra upplysningar rörande familjen Hagman som han planerar att presentera vid utgivningen av den utförliga levnadsteckningen av Sophie Hagman vilken han har varit sysselsatt med under fler år. Någon sådan publikation är inte känd.

En orsak till att Sophie Hagmans tidiga liv inte har utforskats ännu beror nog dels på att det inte finns någon bouppteckning efter vare sig Peter Hagman eller Elisabeth Larsdotter Hedman, och dels på att kyrkböcker för Katarina församling inte har registrerats i samma utsträckning som övriga Stockholmsförsamlingar. Dock verkar dop- och födelseboken för Katarina ha registrerats av mormonerna (FamilySearch), vilket har varit till stor hjälp i nedanstående undersökning.

Sophie Hagmans familj

Från kommunionslängderna i Eskilstuna vet vi att Sophies föräldrar, efter att de hade gift sig, tjänstgjorde hos borgaren Peter Hedman, och under denna första tiden kallades pappan Peter eller Per Larsson. Vid Sophies äldre brors dop 1748 heter han fortfarande Peter Larsson, men 1751 noteras han som Peter Hagman.

I vigsellängden hittar vi den 6 januari 1747 vigseln mellan drängen i Hälltorp Per Larsson och pigan hos Peter Hedman, Elisabeth Larsdotter. Brudgummens föräldrar uppges ”hafva varit” Lars Persson och Katarina Nilsdotter i Hagby, Ärla socken ”bägge döda äro”. Brudens far ”har varit Lars Persson i Österby, Råby socken som död är, och mor är Kerstin Andersdotter”.

Soophie Hagman 2Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:2 (1731-1756) Bild 27 / sid 46 (AID: v54890.b27.s46, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

För familjen Hagmans vidare öden är det relevant att studera Peters bakgrund och familjerelationer. Han föddes den 6 augusti 1721 i Hagby (därav namnet Hagman) som är en by i Ärla socken strax söder om Eskilstuna. Fadern Lars Persson dog redan i maj 1722 varpå modern Katarina gifte om sig redan samma år eller under 1723, dock ej i Ärla, med Jöns Andersson som därmed tog över gården. I moderns andra äktenskap fick Peter systern Kerstin Jönsdotter, född den 19 november 1723. Deras mor dog 1730 och det bidrog antagligen, som vi kommer att se, till att relationen mellan syskonen var stark.

Peters halvsyster Kerstin Jönsdotter bodde kvar hos sin pappa i Hagby och gifte sig 1750 med drängen Anders Jönsson. De stannade kvar i Hagby och fick sönerna Anders och Jonas. Peter Larsson Hagman och hans fru var dopvittnen vid varsitt dop. Likaså var Anders och Kerstin vittnen vid Hagmans äldsta barns dop i Eskilstuna. 1755 flyttade de till Stockholm. I bouppteckningen efter Kerstins pappa 1771, får vi upplysning om att hon fortfarande bor i Stockholm och att hennes man Anders är timmerman där, nu med namnet Erling.

Sophie Hagman 3Österrekarne häradsrätt (D) FII:5 (1770-1775) Bild 164 / sid 162 (AID: v147965.b164.s162, NAD: SE/ULA/11822) Länk.

I Stockholmsarkiven hittar vi Anders Erling och Kerstin Jönsdotter i Katarina. Anders är verksam där som skeppstimmerman. Vidare får vi veta att flera av Anders äldre syskon finns i Stockholm och är relativt väletablerade där. Hans äldsta syster Catharina Erling, var gift med kammartjänaren och språkmästaren Johan Anton Richard. Hon bodde vid sin död hos brukspatronen Gjörke vid Södermalmstorg. Brodern Olof var verkmästare vid Hermannis tobaksfabrik på Söder. En av hans söner, Jonas blev sedermera kyrkoherde i Husby-Rekarne. En annan bror, Nils var gipsmakare och systern Brita var gift med skomakaren Magnus Qvarnström.

Som Gynther skriver, flyttade Peter Hagman mycket riktigt med sin familj till Stockholm 1762.

Sophie Hagman 4Eskilstuna Kloster och Fors (D) DII:2 (1761-1769) Bild 28 / sid 47 (AID: v185725.b28.s47, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

Om han inte började arbeta direkt med sin svåger, så måste det ha skett ganska snart. Den 24 februari 1766 hittar vi nämligen i Katarina en dopnotis för sonen Carl Peter.

Sophie Hagman 5Katarina (AB, A) CII:5 (1763-1778) Bild 620 (AID: v220792a.b620, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Sedan dör Elisabeth Larsdotter i kräfta den 4 maj 1767.

Sophie Hagman 6Katarina (AB, A) FI:5 (1763-1784) Bild 51 (AID: v87040.b51, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Redan i oktober gifter Peter om sig i Klara församling med pigan Christina Wigren. Denna Sophies styvmor dör i april 1772 och i juni samma år 1772 går pappan bort, ”skeppstimmermannen Peter Hagman änkling, hos Anders Erling”.

Sophie Hagman 7Katarina (AB, A) FI:5 (1763-1784) Bild 95 (AID: v87040.b95, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Sommaren 1772 var Sophie Hagman som 13-åring föräldralös och bodde till en början hos sin ingifte farbror Anders Erling. För tillfället är nästa kända historiska notis från april 1775 då hon dansar vid en operapremiär. Någon gång fram till dess fick hon tjänst hos balettmästaren Gallodier som barnflicka och det var i detta hushållet som hon upptäcktes som ballerina.

I Svensk Biografiskt Lexikon (publicerad 1967-1969) skriver Bengt Hildebrand (1893-1964): Uppgifterna om hennes tidigare öden är av ganska skiftande värde och ibland motstridiga. Så mycket synes vara troligt, att hon började som barnflicka hos franska balettmästaren Louise Gallodier. I hans hem har hon förmodligen lärt sig lite franska, som senare kom henne väl till pass”.

Louise Gallodier

Balettmästaren Louise Gallodier var född 1734 i Valencia, Spanien [franska Wikipedia], son till dansaren Emile Gallodier. Louise arbetade som dansare vid Opéra-Comique i Paris. Under en turné med teatersällskapet Dulondel i Sverige 1757 blev han rekryterad av Adolf Fredriks hov. Den 20 november 1762 gifte han sig i det franska legationskapellet med sångerskan vid det italienska operatsällskapet Gasparine Becheroni som dog 1784. Gallodier blev förste balettmästare för Kungliga Baletten 1773 och det är nog i samband med det som han engagerade en barnflicka.

För framtida forskning om Sophie Hagman kan det undersökas var Gallodier bodde – antagligen i Jakob och i ett boställe i närheten av Confidence vid Ulriksdal som han hade fått besittningsrätten till efter Gustaf III:s statskupp 1772. Ett barn i det första äktenskapet tycks ha uppnått vuxen ålder: Charles.

Sophie Hagman 8Nedre Borgrätten (AB, A) F6:18 (1800-1804) Bild 4190 / sid 411 (AID: v433445.b4190.s411, NAD: SE/SSA/3699) Länk.

Per Linder

Kvävda barn

En relativt vanlig dödsorsak bland späda barn är ”förqfavd af modren i sömnen”. Det förekommer som dödsorsak fram till slutet av 1800-talet. Man ser regionala skillnader, det var vanligare i västra och södra Sverige. Forskare har tolkat uppgifterna lite olika. En del menar att fattiga som hade ont om mat medvetet dödade sitt barn. Andra menar att det rör sig om det vi idag kallar plötslig spädbarnsdöd. Länk.

I Ramsåsa socken i Skåne tycks prästen ha fattat misstankar då åbon Ola Nilsson och hans hustru Hanna Mårtensdotter den 20 mars 1828 miste sitt tredje späda barn. I dödboken har han noterat:

”NB. Här torde böra anmärkas att detta ägta par icke af 3ne friska och efter utseende lyteslösa födda barn fått behålla något öfver 3 à 4 veckor. De 2ne sista buro tydliga tecken deraf att de voro qväfde _ det första blef icke synadt. Jag har anfört detta på det man må vidtaga nödiga mått och steg om en dylik cassus åter inträffar.”

RamsåsaRamsåsa (L, M) CI:2 (1762-1842) Bild 1910 / sid 383 (AID: v100837a.b1910.s383, NAD: SE/LLA/13304) Länk

Det verkar dock inte som om prästen behövde vidta några åtgärder, för paret fick efter några år en son Nils som överlevde. Detta framgår av husförhörslängden för åren 1832-1840:

Ramsåsa AI 3Ramsåsa (L, M) AI:3 (1832-1840) Bild 720 / sid 28 (AID: v100826a.b720.s28, NAD: SE/LLA/13304) Länk

Denne Nils blev så småningom åbo i Ramsåsa nr 17 och fick flera barn.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Livslång livskamrat

Med ökad livslängd ökar också den tid som par har levt samman, och numera är det inte ovanligt med diamantbröllop. Då har man varit gifta i 60 år. Men frågan är om inte det slås av ett par fall jag hittat där två personer följts åt bokstavligen från vaggan till graven.

Det ena fallet är från Säfsnäs i Dalarna. Där föddes år 1812 barnen Lena Stina Larsdotter och Eric Jansson. De står efter varandra som nr 59 respektive 60 i födelse-och dopboken.

0301 bild 1Säfsnäs (W) C:3 (1801-1844) bild 71 (AID: v132067.b71, NAD: SE/ULA/11506) Länk.

De två gifte sig sedan med varandra och finns med barn i följande husförhör.

0301 bild 2Säfsnäs (W) AI:12 (1845-1854) bild 93 / sid 88 (AID: v132047.b93.s88, NAD: SE/ULA/11506) Länk.

Eric tog namnet Hök efter Hökhöjden där han var född och där paret först bodde. Han dog i Mörttjärn 25 augusti 1882. Paret hade då följts åt i 70 år.

Det andra fallet är från Västland i Uppland. Där föddes 1813 barnen Maja Stina Löfgren (nr 36) och Lars Persson (nr 37).

0301 bild 3Västland (C) C:4 (1803-1837) bild 44 (AID: v127256.b44, NAD: SE/ULA/11734) Länk.

0301 bild 4Västland (C) C:4 (1803-1837) bild 45 (AID: v127256.b45, NAD: SE/ULA/11734) Länk.

Även detta par gifte sig med varandra. I detta husförhör har Maja Stina dock fått fel födelsemånad, augusti istället för september.

0301 bild 5Västland (C) AI:12 (1846-1850) bild 266 / sid 249 (AID: v127235.b266.s249, NAD: SE/ULA/11734) Länk.

Lars tog sig namnet Wesslander (efter Västland) och blev bruksarbetare vid Västlands bruk. När han dog 16 mars 1871 hade han och hustrun följts åt i 58 år.

Kanske det finns flera liknande fall att hitta.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Gammalsvenskbys kyrkoböcker nu tillgängliga i ArkivDigital

I Östersjön, väster om Estlands fastland, ligger ön Dagö. På Dagö, liksom i det nuvarande Estlands kusttrakter och på dess övriga större öar, har det åtminstone sedan 1200-talet funnits en svensktalande bondebefolkning. Åren 1563-1721 var Dagö i svensk besittning och ön var länge ett viktigt centrum för svenskarna i Estland.

Genom freden i Nystad år 1721 kom Dagö att bli en rysk besittning. År 1781 beslöt den ryska kejsarinnan Katarina II att omkring 1000 Dagösvenskar skulle deporteras till Ukraina. Många av dem dog under den långa marschen. De som kom fram grundade byn Gammalsvenskby.

Trots i det närmaste obefintliga kontakter med Sverige kom befolkningen Gammalsvenskby att bevara sina traditioner och sin lutherska tro. De behöll även sin gamla östsvenska dialekt. Mot slutet av 1800-talet återupprättades vissa band med Sverige och år 1885 invigdes en ny svensk kyrka.

Efter den ryska revolutionen år 1917, samt en omfattande hungersnöd, bad de svenska kolonisatörerna om rätt att få lämna Sovjetunionen och slå sig ned i Sverige. År 1929 anlände 881 av byborna till Sverige; bara några få valde att stanna kvar i Ukraina. Merparten av återvändarna slog sig ned på Gotland.

Med till Gotland medföljde även Gammalsvenskbys församlingsböcker. Det var pastor Kristofer Hoas som såg till att dessa kom med. Pastor Hoas fortsatte sedan att föra församlingsbok fram till sin död år 1941. År 1947 överfördes arkivet till länsarkivet (nuvarande landsarkivet) i Visby, där vi nu har fotograferat handlingarna.

GammalsvenskbyGammalsvenskby (Ukraina) (Ut) 8 (1920-1921) bild 160 / sid 64 (AID: v99903.b160.s64, NAD: SE/ViLA/23094) Länk

Markus Lindström, ArkivDigital

Fler kyrkoböcker från Älvdalen i ArkivDigital

I Dalarna hade tidigare många församlingar dispens från att leverera sina kyrkoböcker till landsarkivet i Uppsala. Så sent som kring millennieskiftet var fortfarande en stor del av Dalarnas kyrkoböcker kvar ute i respektive församling/pastorat. Under senare år har dock kyrkoarkiv efter kyrkoarkiv levererats till Uppsala, med ett undantag, Älvdalen.

ArkivDigital fotograferade för ett antal år sedan de mest grundläggande serierna i Älvdalens kyrkoarkiv (husförhörslängder/församlingsböcker, flyttlängder, födelse-, vigsel- och dödböcker) från äldsta tid till omkring år 1939, vilket var så långt vi kunde fotografera enligt dåvarande sekretessregler. Vid det besöket fotograferades även ett urval av övriga handlingar, bland annat konfirmationslängder, kommunionlängder och sockenstämmoprotokoll.

För någon vecka sedan besökte ArkivDigital Älvdalen på nytt. Vid detta besök kompletterades fotograferingen av de grundläggande kyrkoboksserierna fram till den nuvarande sekretessgränsen, 1945. För flyttlängder och vigselböcker, som inte omfattas av sekretess, har vi dessutom fortsatt fotograferingen en bit ytterligare framåt i tiden. Vi fotograferade dessutom flertalet räkenskapsvolymer som är påbörjade senast år 1800.

Samtliga fotograferade handlingar från vårt besök i Älvdalen är nu tillgängliga online. Handlingarna återfinns huvudsakligen i arkivbildaren Älvdalen (som även innefattar Evertsberg), men för tiden från och med år 1918 finns även en separat arkivbildare för Åsens kbfd.

ArkivDigital

0294 ÄlvdalenArkivDigital på plats i Älvdalens arkiv.

Barn trots makens frånvaro

Innan jag lämnar ämnet utomäktenskapliga barn för denna gång är det en notis jag inte vill undanhålla läsarna. Prästernas kommentarer kan nämligen många gånger få oss nutida läsare att dra på smilbanden.

I Hässjö födelsebok kan man för den 26 oktober 1823 läsa (se bilden): ”Eric Höglunds Hustru Maria Sjöman från Gökböle har fått denne son utan sin ägta mans tillhjelp.”

Hässjö c 3Hässjö (Y) C:3 (1816-1850) bild 19 / sid 29 (AID: v121694.b19.s29, NAD: SE/HLA/1010083) Länk.

Hur kunde prästen veta detta? Förklaringen får man i husförhörslängden, där man kan läsa att ”Eric Höglund seglar ut-Rikes. återkommen men vistas utom församl.”

Hässjö ai 2Hässjö (Y) AI:2 (1824-1834) bild 102 / sid 185 (AID: v121671.b102.s185, NAD: SE/HLA/1010083) Länk.

Hustrun fick ytterligare en utomäktenskaplig son 13 december 1828. Hässjö (Y) C:3 (1816-1850) bild 33 / sid 57 (AID: v121694.b33.s57, NAD: SE/HLA/1010083) Länk.

Därefter tycks den frånvarande maken Erik Höglund ha avlidit, för 27 maj 1833 gifte sjömansänkan Maria Sjöman om sig med torparen och änklingen Erik Nilsson i Söråker och återfinns med honom i husförhörslängden.

Hässjö ai 2 nr 2Hässjö (Y) AI:2 (1824-1834) bild 32 / sid 46 (AID: v121671.b32.s46, NAD: SE/HLA/1010083) Länk.

Vem som var far till barnen överlåter jag åt någon annan att lista ut. Kanske var det den torpare Maria gifte om sig med.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Fångregister, en intressant källa

I tidigare inlägg har jag berättat om ett utomäktenskapligt barn utan namngivna föräldrar. (Se inlägg ett och inlägg två). Barnet togs först om hand av en kvinna som i dopnotisen kallas ”gesäll Wilhelm Fredric Björklunds fråndömda hustru Johanna Björklund, född Mörk”. Denna beteckning, tillsammans med det faktum att hon inte fick ta hand om det barn som kanske var hennes barnbarn, gör att man vill syna henne närmare.

Wilhelm Fredric Björklund och Johanna Mörk var alltså skilda. Det framgår tydligt då Wilhelm Fredric gifte om sig 1858. I vigselnotisen står: ”Har varit gift med Johanna Mörk, från hvilken han blifvit skiljd, sedan hon genom horsbrott sig förbrutit. Företedde Strengnäs DomCapitels skiljobref af den 14 april detta år”.

Eskilstuna Kloster och ForsEskilstuna Kloster och Fors (D) C:10 (1848-1858) bild 84 / sid 155 (AID: v54898.b84.s155, NAD: SE/ULA/102226)

Vid denna tid var utomäktenskapliga förbindelser ett brott som renderade fängelsestraff. Man förde register över de straffade. Dessa register innehåller många intressanta uppgifter för släktforskare, bland annat födelse- och bostadsort och föräldrar. I vissa fall kan fadern till en person som fötts som ”oäkta” nämnas, vilket jag sett några exempel på. Johanna står införd som nr 136 i fånglängden.

Kronohäktet 2

Kronohäktet i Eskilstuna (D) DIII:1 (1852-1855) bild 490 / sid 46 (AID: v218577a.b490.s46, NAD: SE/ULA/10652)

Man får veta att Johanna Mörk varit gift två gånger och att hon läser bra innantill. Man får också veta vem hon varit otrogen med! Han blev nämligen också straffad och står införd i fånglängden som nr 137. Han häktades samma dag som Johanna ”för horsbrott med förestående hustru”. Hans straff blev dock lindrigare eftersom han var ogift; 12 dagar på vatten och bröd, jämfört med Johannas 20.

Johanna dog redan 28/12 1864 av livmoderkräfta. Hon var då fortfarande skriven hos sin före detta man och hans nya familj.

Johanna MörkEskilstuna Kloster och Fors (D) AIc:21a (1864-1868) bild 35 / sid 32 (AID: v54815.b35.s32, NAD: SE/ULA/10226)

Jag tvivlar dock på att hon verkligen bodde där. Noteringen ”På staden” i anmärkningskolumnen antyder att hon fanns i stadens fattighus. Men med detta lämnar jag familjen och dess levnadsöden.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Nya, kraftfulla hjälpmedel i ArkivDigital

ArkivDigital lanserar nu ytterligare två kraftfulla register:
Befolkningen i Sverige 1880-1920 och Sveriges befolkning 1960.

Vill du använda dem tecknar du ett Allt-i-ett abonnemang, som ger dig tillgång till allt material som finns i ArkivDigital inklusive de nya registren. För att få tillgång till registren behöver du också installera vår nya programvara, ArkivDigital 2.0 beta. Programmet laddas ned från vår hemsida: http://www.arkivdigital.se/online/beta2

Befolkningen i Sverige 1880-1920

Befolkningen i Sverige 1880-1920 är ett digitalt personregister till Sveriges samtliga husförhörslängder och församlingsböcker för tiden omkring 1880 till 1920. Med andra ord: Ett fantastiskt hjälpmedel för att lösa gåtorna i släktträdet!

Vart tog egentligen den försvunne brodern vägen? Han som finns i en husförhörslängd på 1860-talet, men sedan är spårlöst borta. Säkert flyttade han någonstans. Men vart?

Befolkningen i Sverige 1880-1920 är det självklara stället att börja söka. Skriv in uppgifterna du har (ofta räcker det med namn och födelsetid) och få upp en lista på sökträffar. Välj en träff som ser intressant ut och du får fler uppgifter.

Fortfarande intressant? Klicka på länken och sidan i kyrkboken där han finns med visas! Svårlösta släktforskningsproblem kan bli lösta på några minuter!

Registret är skapat i samarbete med MyHeritage.

1880-1920 bloggSökning i Befolkningen i Sverige 1880-1920.

Sveriges befolkning 1960

Kanske har du redan haft användning av Sveriges befolkning 1950, som finns i ArkivDigital sedan en tid tillbaka, (om du använder nya programvaran). Nu kommer också Sveriges befolkning 1960, ett likadant register men som redovisar befolkningen ett decennium senare.

Det bygger på 1961 års mantalslängd, upprättad i slutet av 1960 och omfattar alla som bodde i Sverige. Registret innehåller uppgifter om fullständigt namn och bostadsadress med fastighetsbeteckning samt födelsetid och -ort, yrke och civilstånd. Personerna är också grupperade i hushåll, dock utan att det uttryckligen framgår hur de var släkt med varandra. Men om en man och en kvinna på samma adress har samma vigseldatum, förstår man att det rör sig om ett gift par.

Vidare redovisas tidigare mantalsskrivningsorter och kvinnors namn som ogifta. En länk finns vanligtvis också till födelseboken i den församling där personens födelsenotis återfinns.

1960 bloggSökning i Sveriges befolkning 1960.

ArkivDigital