Kyrkböcker från Kansas i ArkivDigital

Kansas, USAArkivDigital bedriver för tillfället inte bara fotografering i Sverige, utan även i USA. En av våra fotografer är på rundresa i Kansas för att fotografera kyrkböckerna från de olika svenskförsamlingarna som fanns, och i många fall fortfarande finns, där.

v812973.b28.s4

McPherson New Gottland Covenant Church Vol:1 (1893-1940) Bild 28 / sid 4 (AID: v812973.b28.s4) Länk.

Bilden ovan är hämtad ur en församlingsbok för New Gottland Covenant Church i McPherson. På uppslaget ser vi Charles och Bettie Gustafson samt deras barn. Charles var född i Karlskoga och Bettie i Leksand, medan alla barnen var födda i New Gottland. Vi får också bland annat veta när paret dels anlänt till församlingen, dels till Amerika.

Förutom grundläggande material som församlingsböcker, födelse-, vigsel- och dödböcker samt längder över nyintagna och utträdda församlingsmedlemmar har vi även fotograferat många andra typer av material, exempelvis protokoll och räkenskaper av olika slag. Till en början är böckerna vanligen skrivna på svenska, men i början av 1900-talet blir det allt vanligare att de istället är skrivna på engelska.

För många församlingar finns även små tryckta skrifter där man kan läsa om församlingens historia. I den skrift som gavs ut till New Gottlands hundraårsjubileum 1993 framgår bland annat bakgrunden till församlingens namn, som alltså inte är en felstavning av ön Gotland.

v812999.b2.s1
McPherson New Gottland Covenant Church Vol:26 (1893-1993) Bild 2 / sid 1 (AID: v812999.b2.s1) Länk.

In January, 1872, a post office was established in the community, and at the suggestion of a group of settlers it was named ”New Gottland”. The immigrants spoke among themselves of the new good land (nytt gott land) that they were so fortunate to have acquired upon their arrival here.

Vår fotografering i Kansas pågår fortfarande och än så länge är bara en mindre del av materialet tillgängligt online. Mycket mer kommer att tillkomma under hösten.

För att hitta till dokumenten från Kansas i ArkivDigital, välj Avancerade alternativ och välj sedan ”Kansas (USA)” i rullistan för län.

Markus Lindström, ArkivDigital

Lilla Tull- eller Accisrätten

Accisrätten i Malmö A1 4 Bild 1440Accisrätten i Malmö A1:4 (1743-1751) Bild 1440 (AID: v442713.b1440, NAD: SE/MSA/00005) Länk.

Domböcker ger många nya och spännande ingångar till vår släktforskning. De vanliga domstolshandlingarna hittar man i rådhusrätten och kämnärsrätten inne i städerna. På landsbygden heter arkivbildaren häradsrätt. När man närmar sig nutiden byter de namn till domsaga och tingsrätt och sedan finns alla de domstolar man kan överklaga till. Det är inte alltid helt enkelt att veta hur och var man skall leta.

Det finns även något man skulle kunna kalla för ”specialdomstolar”. Bland dessa finns t.ex. Accisrätten i Malmö, som har domböcker bevarade 1691-1811. Accisen, eller Lilla Tullen som den även kallades, var den landtull som man var tvungen att passera och betala till när man förde in varor till en stad.

1622 års svenska riksdag beslutade att alla inhemska ”ätliga, slitliga och förnötliga” varor som fördes till torg eller marknad skulle beläggas med tull. Senare utökade man detta så att alla varor som fördes in från landsbygden till en stad skulle betala denna avgift. I Accisrättens domböcker hittar man alltså händelser och mål som rör detta. Vad man stöter på kan variera mycket, men något som förekommer mycket är brott mot brännvinsförbuden (bild ovan).

Renskrift:
[Åhr 1750 d:23 Nowembr:…]
§1. På ansökning af Besökarna Thomas Ohlsson och Nills Brock war till i dag instämt gjästgifwaren Staffan Albrect, att sig förklara huru wida han kan hafwa frihet att distillera Brännewin eller ej.

Parterna inställte sig, då Staffan Albrect förklarade, att han icke kan neka det han i sitt hus låter distillera Brännewin för främmande och resande Personer, hwartill han förmenar sig så mycket mera wara berättigad som han erlägger till kronan behörig Accis för minuteringen efter skiedd taxation. Och som han kjöper sitt Brännewin hos Bryggarna i Staden, hwilket han sedermera igenom distillering nobiliterar och minutwid till gjäster försälljer, så tilltror Staffan Albrect sig icke hafwa begådt någon fehlacktighet i detta måhl.

Hur det slutar avslöjar jag inte, utan det kan man läsa i domboken.

Låt oss titta på ett till exempel. Bland handlingarna i 1803 års dombok finns ett värderingsintyg på anhållna varor som hemmansbrukaren i Marks härad och Älvsborgs län, Bengt Håkansson från Byslätt och Anders Andersson från Ekarebo Öfvergård i Istorps socken, hade med sig till Lomma gästgivaregård.

Accisrätten i Malmö A1 9 Bild 1960
Accisrätten i Malmö A1:9 (1800-1811) Bild 1960 (AID: v442718.b1960, NAD: SE/MSA/00005) Länk.

Här kan vi se att bland det beslagna finns bland annat kanel, kryddpeppar, russin, oberedda gåspennor, sockertopp och 4 stycken gamla bastmattor.

Accisrätter fanns på flera ställen i landet. I ArkivDigital finns i dagsläget följande tre arkivbildare:
– Accisrätten i Malmö
– Borås accisrätt
– Falkenbergs accisrätt
För att finna dem, skriv in ”accis” eller ”accisrätt” i sökrutan inne i ArkivDigital.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

305 sidor lång bouppteckning

Åkerbo och Skinnskattebergs tingslags häradsrätt FII 5 Bild 220 sid 8Åkerbo och Skinnskattebergs tingslags häradsrätt FII:5 (1912-1912) Bild 220 / sid 8 (AID: v748972.b220.s8, NAD: SE/ULA/12685) Länk.

En bouppteckning upprättas när en person har dött och i den hittar man först i ingressen en förteckning på arvingarna och därefter kommer vad som fanns i dödsboet. Ibland kan de vara mycket summariskt förda och ibland mycket välskrivna och innehållsrika. Vi som släktforskare vill ju dels få släktskapen i början av bouppteckningarna, men även genom att läsa igenom vad de efterlämnade sakerna var, kan vi få en bild av hur man hade det förr i tiden.

Ett exempel på en mycket omfattande bouppteckning är från 1909 och gjordes efter grosshandlaren Adolf Ferdinand Hagström från Svarthäll i Kung Karls socken. Den är på hela 305 sidor.

I Kung Karls dödbok ser vi att Adolf Ferdinand Hagström dog 55 år gammal på Sofiahemmet i Stockholm. Bara en dryg månad tidigare dör hans hustru. En månad efter hans död börjar man det omfattande arbetet med att upprätta hans bouppteckning (bilden ovan). Detta håller man på med i två veckor. Det finns inga barn i äktenskapet och de som ärver är hans mamma och syskon.

Man kan rum för rum se vad som fanns i husen. Det är nästan som att man beger sig drygt 100 år tillbaka i tiden och besöker honom. Eftersom han var grosshandlare går man även igenom varulagret och det är imponerade läsning. Framför allt har han mycket sprit i lager.

Åkerbo och Skinnskattebergs tingslags häradsrätt FII 5 Bild 690
Åkerbo och Skinnskattebergs tingslags häradsrätt FII:5 (1912-1912) Bild 690 (AID: v748972.b690, NAD: SE/ULA/12685) Länk.

Efter 300 sidors läsning ser man att tillgångarna i dödsboet var 1.135.609:69 kr och skulderna 536.301:61 kr. Behållningen i boet var 599.308:08.

Övriga källor:
Kung Karl F:3 (1895-1909) Bild 790 / sid 73 (AID: v72960.b790.s73, NAD: SE/ULA/10669) Länk.
Kung Karl AIIa:6 (1907-1920) Bild 1250 / sid 570 (AID: v261754.b1250.s570, NAD: SE/ULA/10669) Länk.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Via Handelsaffär i Hackvad

Vi har tidigare efterlyst handlingar som finns kvar ute i stugorna (länk till blogginlägget). När vi hade öppet hus senast i Lyrestad, lördag 27 september, fick vi besök av en man som undrade om vi var intresserade av att fotografera av en handelsjournal från Via Handelsaffär i Hackvad i Örebro län. Så klart var vi det, och medan besökaren fick en rundvisning av våra lokaler och lite kaffe fotograferade vi av kassaboken.

Karl Johan Nilsson har fört kassaboken 1882-1886 och i den antecknat vem som har handlar, vad de köpt och vad det kostar. Så har man släkt i närheten av Hackvad vid denna tid kanske man kan hitta vad släktingarna köpte i affären.

Via-Handelsaffär-Hackvad-Journal-1-(1882-1886)-Bild-900-sid-180Via Handelsaffär, Hackvad Journal:1 (1882-1886) Bild 900 / sid 180 (AID: v785801.b900.s180) Länk.

I september månad 1884 ser vi att mjölnaren Joh. Nordström i Via kvarn köper sill, gazolja, öl, kaffe, socker och sedan några dagar senare sill och öl igen.

Niklas Hertzman, ArkivDigital