Rullor 1620-1723

Som släktforskare brukar man förr eller senare stöta på en militär i släkten, det kan vara en förfader som står antecknad som ryttare eller soldat. Eller så härstammar man kanske från en officer. I slutet av 1600-talet började man föra de så kallade Generalmönsterrullorna och detta gör man till slutet av 1800-talet. Generalmönsterrullorna hittar man om söker efter rullor i ArkivDigital. Då ser man att det också finns tidigare rullor. Det finns en serie som kallas ”Rullor 1620-1723” som innehåller många, många hundra volymer. Hittills har vi fotograferat av handlingarna 1620-1659 och sedan några enstaka volymer efter det. Det är ett pågående arbete med att digitalisera dessa handlingar på Krigsarkivet.

Det finns ett par bra ingångar till materialet och lite tips och sökvägar är alltid bra att känna till.

Har man en vanlig ryttare eller soldat krävs det lite mer letande innan man hittar rätt. Bara att känna till att en ryttare finns vid ett kavalleriregemente och en soldat vid ett infanteriregemente är en bra start. Då behöver man inte leta i fel ”typ” av regemente. Sedan är de oftast indelade med namn efter län/landskap. Har man fler uppgifter om vad t.ex. deras befäl heter, kan man hitta in via ett namnregister. Är det en officer man letar efter går man direkt till namnregistret.

I serien ”Rullor 1620-1723” finns överst i listan med volymer 15 volymer som kallas Personregister. Om man håller musen över (i) eller klickar en gång på volymen får man upp information vilka namn som ingår i volymen. Låt oss säga att vi letar efter Lars Jakobsson som vi har uppgift om var fänrik på 1640-talet. I namnregistret hittar vi ett kort.

0303 Rullor 1620-1723 PersonReg 6 bild 3015Rullor 1620-1723 PersonReg:6 (1620-1699) bild 3015 (AID: v793063.b3015, NAD: SE/KrA/0022) Länk.

Hänvisningarna är till årtal och volym för det året. Förutom att vi får ingångar till de olika rullorna så har vi ju här även en bra sammanställning över alla som var officerare i Sverige under nästan hela 1600-talet. Uppe till höger står en 1 och det betyder att det finns fler registerkort för denna person, något att tänka på.

Vi ser alltså att Lars Jakobsson Skoo var fänrik vid Åbo läns regemente. Eftersom Finland var en del av Sverige vid denna tid finns även de finska regementena med i materialet. Han byter tjänst till fänrik vid Björneborgs regemente och tittar man på nästa kort ser man att han blir löjtnant. Översta hänvisningen är till 1641 volym 12. Denna letar vi upp i listan med volymer.

0303 Volym 1641-12Kolla i början av volymen om det finns ett register över regementen och kompanier. Efter lite letande hittar rätt regemente och kompani och även Lars Jacobsson.

0303 Rullor 1620-1723 1641 12 bild 130 sid 8Rullor 1620-1723 1641:12 (1641-1641) bild 130 / sid 8 (AID: v751076.b130.s8, NAD: SE/KrA/0022) Länk.

Ute i kanten står intressant information ”Gamble Ryttmästaren Jacob Nilssons son, hafuer tient i Tyssland för een gemen Ryttare, under Sal: Johan Muncks Comp:” Officerarna kommer alltid först och sedan kommer manskapet. I detta fall ser man till höger manskapet för Hallicko socken och har man en menig soldat så är det här man skall leta efter honom.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Avrättad med tärningskast?

På Stora Björkängs ägor i Tvååkers församling i Halland hittade man i april månad 1770 avskedade soldaten Jon Hultman 55 år gammal ihjälslagen. Han var från Jönköpings län och Tofteryds socken och gift.

0302 Tvååker (N) CI 1 bild 127 sid 249Tvååker (N) CI:1 (1766-1790) bild 127 / sid 249 (AID: v93596.b127.s249, NAD: SE/LLA/13424) Länk.

Prästen skriver vidare:
Soldaterne wid Sprengportska Regementet, och Capitaine Böhns Compagnie, Christian och Johan Mÿntzell, som detta Dråp utöfvat hafva sedan Höglofl: Hofrättens Dödsdom til Täringekast dem emellan på Afrättareplatsen, öfwer dem utfallit natten emellan Den 3 och 4de Febr: 1771 bortrymdt ur arresten på Warbergs Fästning, lystes efter dem d:17 Febr: 1771.

Jag vet att rubriken har syftningsfel, men bara tanken att man vid denna tiden kunde avgöra vem som skulle avrättas med hjälp av ett tärningskast. Torsten Nilsson skriver i en artikel i Kävlingebygdens Släkt- och Folklivsforskare Förenings 20-årsjubileums bok 2005 en artikel ”Tärningskast med livet som insats” om ett fall från 1806. Han skriver bl.a. om rättsläget att Civila domstolar kunde efter år 1724 i dråpmål döma till lottkastning i de fall man var osäker på den rätta gärningsmannen bland flera möjliga och misstänka. I ett Kungligt brev av den 3 juni 1752 till ”Gööta och samtel. HofRätter at döma til låttkastning, då ei utrönas kan hwilken af flere warit den dödes baneman”. Denna lag gällde fram till 1841, då man i en Kunglig Kungörelse av den 16 juni sa att bestämmelserna i 1752 års brev angående lottkostning i dråpmål upphörde att gälla.

Av texten i kyrkoboken så har ju de båda anklagade rymt från Varbergs fästning. Lite nyfiken är man ju om dessa blev tillfångatagna och vem som avrättades.

Christian hittar man i Generalmönsterrullan 1773.

0302 Generalmönsterrullor - Konungens eget värvade regemente dess föregångare och efterträdare 128 bild 1100Generalmönsterrullor – Konungens eget värvade regemente, dess föregångare och efterträdare 1281 (1773-1773) bild 1100 (AID: v438012.b1100, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Här står att nummer 10 (vid kapten Carl Gustaf von Böhnens kompani och Johan Wilhelm Sprengtportens värvade infanteriregemente) Christian Münsel, warit angifwen för mord och Rymt utur arresten den 3 Februarii 1771. Samma dato är en ny soldat på numret.

Johan Münsel hittar vi som nummer 77 vid samma kompani (bild 1290). Det står samma anteckning på honom som det gör för Christian.

Vi hittar de båda även i de fånglistor man skickade in från Halland till Justitiekanslern.

0302 Justitiekanslern -1974 Huvudarkivet EIIIcc 73 bild 590Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:73 (1770-1770) bild 590 (AID: v567673.b590, NAD: SE/RA/1340101) Länk.

FångeLista för Aprilis och Maji Månader 1770 från Halland.

Soldaterna Christian Myntzel och Johan Myntzel, d:22 sistl: april hächtade för föröfwat dråp, undergådt ransakning wid urtimma Ting i Faurås härad, och åter insatta i arrest till dess ytterligare undersökning om deras brott kan blifwa anställd.

Dessa fånglistor är en bra ingång till domböckerna. Här får vi reda på att man har kallat till ett urtima (extra) ting vid Faurås häradsrätt. Vi bläddrar vidare i fånglistorna för vi vill ju veta vad det står när de rymmer.

På bild 620 hittar vi samma uppgifter för juni och juli månader. Därefter hittar jag tyvärr inga fler listor där de finns med.

Slutar spåren efter Christian och Johan här eller finns det någon som vet mer? Hör gärna av er i så fall.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Detta har vi fotograferat år 2015!

Uppslagna böckerBouppteckningar
Under året har det stora projektet att fotografera hela Sveriges bouppteckningar från perioden 1901-1960 fortgått. Vi har hunnit fotografera olika långt i olika län. För uppgifter om hur långt vi kommit i de län som just du är intresserad av, se vår produktkatalog.

Domböcker
Alldeles i början av året lanserades vår tjänst för beställningsfotografering av domböcker. För 195 kronor per volym är det, via denna sida, möjligt att beställa fotografering av domböcker, vilka inom 45 dagar blir tillgängliga online i ArkivDigital. Tjänsten har blivit populär och har medfört att vi under året har fotograferat domböcker från många olika härads- och rådhusrätter.

Under 2015 har också fotograferingen av Högsta domstolens protokoll 1694-1800 samt Justitiekanslerns fånglistor 1750-1825 slutförts. I En sista bön från en barnamörderska ges ett konkret exempel på hur dessa material kan användas.

Handlingar rörande andra världskriget
Ett flertal material som berör Sverige under andra världskriget har tillkommit:

  • Spionhandlingar, från ”Stockholms rådhusrätt 1850-1947, Avdelning 5, Avdelningen för spionmål”.
  • Haveriärenden, från ”Flygstaben: Centralexpeditionen”
  • Beredskapsverket, vilket utgör den svenska militära försvarsberedskapens officiella militärhistoriska verk. Huvudmaterialet återfinns i ”Beredskapsverket, Avdelning 1”. I ”Beredskapsverket, Avdelning 13” finns handlingar rörande operationerna Rädda Danmark och Rädda Norge.
  • Handlingar från C-byrån, som bedrev hemlig underrättelsetjänst utanför Sveriges gränser.

Äldre militärt material
Det har tillkommit militära pensionshandlingar från flera olika arkivbildare, vilket vi berättat om i två olika blogginlägg:

Innan generalmönsterrullorna börjar på 1680-talet utgör samligen ”Rullor 1620-1723” grundmaterialet för soldatforskning. Vi har under 2015 hunnit med att göra volymerna från åren 1620-1647 tillgängliga online.

Utländskt material
Det största utlandsprojektet under året har varit fotograferingen av kyrkböckerna för de svenskamerikanska församlingarna i Kansas. Merparten av volymerna finns nu tillgängliga i ArkivDigital, men det kommer dröja till början av nästa år innan materialet är helt komplett. Vi har skrivit om Kansasmaterialet vid ett flertal tillfällen under hösten; en översiktlig presentation finns i detta blogginlägg.

Under våren blev kyrkböcker från ett flertal svenska utlandsförsamlingar tillgängliga i ArkivDigital:

När det gäller utländskt material vill vi slutligen nämna att vi har börjat att lägga ut handlingar från de åländska sjömanshusen; Mariehamns sjömanshus och Vårdö sjömanshus. Materialet kommer bli komplett under början av 2016.

Markus Lindström, ArkivDigital 

Idag fyller ArkivDigital 10 år!

10 ar pressrelease

 

Nu har vi levererat färgbilder till forskare i ett helt decennium!

Idag för exakt 10 år sedan startade vi ArkivDigital med målet att underlätta och förgylla vardagen för alla Sveriges släktforskare. Sedan dess har mer än hundratusen släkt- och historieforskare gjort fascinerande upptäckter bland våra färgbilder.


Tio år av utveckling

Under de tio år som gått har ArkivDigital vuxit till ett företag med 37 anställda, och det digitala bildarkivet med avfotograferat gammalt källmaterial är redan uppe i enorma 57 miljoner bilder.

Från början såldes våra bilder på CD-skivor, men redan efter två år lanserade vi den första programvaran som möjliggjorde en abonnemangstjänst över internet. Från och med 2007 finns alla våra bilder tillgängliga i en och samma tjänst – ArkivDigital.

Ute på arkiven pågår ett ständigt fotograferingsarbete och varje månad tillkommer ca 600 000 nya bilder.

Som ett resultat av verksamhetens snabba tillväxt har ArkivDigital, som ett av få företag i Sverige, utnämnts till Gasellföretag av Dagens Industri – två år i rad; 2013 och 2014.

Läs vår pressrelease här.


ny programvaraNy programvara med sökbara databaser!

Snart lanserar vi vår nya programvara, som innehåller en sökbar databas med uppgifter om hela befolkningen i Sverige år 1950!

Framöver kommer motsvarande uppgifter för befolkningen år 1960 att tillkomma. Även ett fullständigt personregister till Sveriges husförhörslängder och församlingsböcker för år 1880-1920 (ca) är på väg på sikt. För att inte tala om flera nya funktioner i programmet!


usaFotografering i USA och på Åland

Vi har inte enbart bedrivit fotograferingsverksamhet i Sverige, utan har även fotograferat material på Åland och i Kansas, USA.

Materialet från USA fokuserar på svenskförsamlingarnas kyrkböcker, men även andra material har fotograferats, såsom protokoll och räkenskaper av olika slag. Handlingar från ett trettiotal församlingar finns tillgängliga i ArkivDigital redan nu. Mängder av fler volymer kommer publiceras inom kort.
Läs mer om USA-materialet här.

Vad gäller Åland fotograferar vi just nu sjömanshushandlingar, men massvis med handlingar från Åland finns redan tillgängliga i ArkivDigital. Du hittar kyrkböckerna för Ålands sexton församlingar, bouppteckningarna till 1916, domböckerna till 1900, mantalslängder till 1933 och bykartor från framför allt 1700- och 1800-talen. Och mycket mer… Läs mer om vårt Ålands-material här.

Vi tillhandahåller även handlingar från ett antal utlandsförsamlingar, bland andra:


milstolpe2Milstolpar år för år

2005:

  • Aktiebolaget Arkiv Digital AD AB bildas.
  • Fotografier säljs på CD-skiva.
2006:
  • 1 miljon bilder i bildarkivet.
2007:
  • Programvara för abonnemangstjänst via internet lanseras.
  • 5 miljoner bilder i bildarkivet.
2008: 
  • Sammanslagning mellan ArkivDigital och DigiArkiv.
  • Göta kanalbolags arkivs mest använda handlingar fotograferas.
  • 10 miljoner bilder i bildarkivet.
2009: 
  • Huvudsponsor för Släktforskardagarna i Falköping.
  • ArkivDigital köper IT-företaget KITE AB.
2010:
  • Ålands kyrkböcker blir tillgängliga i ArkivDigital.
  • 20 miljoner bilder i bildarkivet – 100 000 böcker avfotograferade.
  • Huvudsponsor för Släktforskardagarna i Örebro.
2011:
  • Första året företaget går med vinst.
  • 30 miljoner bilder i bildarkivet.
2012:
  • Sveriges äldre kyrkböcker (t.o.m. 1894) finns tillgängliga i ArkivDigital; husförhörslängder, flyttlängder, födelse-, vigsel-, och dödböcker.
  • Ny logotyp lanseras: Den röda skölden.
2013: 
  • Utnämnt till Gasellföretag 2013 av Dagens Industri.
  • App för iPad lanseras.
  • Ökar närvaron i USA genom ett samarbete med släktforskningsexperten Kathy Meade.
  • Generalmönsterrullor färdigfotograferade.
  • Bouppteckningar färdigfotograferade till och med år 1900.
  • Huvudsponsor för Släktforskardagarna i Köping.
  • 40 miljoner bilder i bildarkivet.
2014: 
  • Ingår ett forskningssamarbete med Blekinge Tekniska Högskola.
  • Sveriges moderna kyrkböcker finns tillgängliga i ArkivDigital t.o.m. 1935 (om inte boken sträcker sig längre).
  • Blogg på svenska och engelska lanseras.
  • Utnämnt till Gasellföretag 2014 av Dagens Industri; får utmärkelsen för andra året i rad.
  • Huvudsponsor för Släktforskardagarna i Karlstad.
  • 50 miljoner bilder i bildarkivet.
2015:
  • Ny tjänst lanseras: Beställningsfotografering domböcker.
  • Fotografering av svenskförsamlingar i Kansas, USA.
  • Mängder av handlingar som rör andra världskriget fotograferas; Beredskapsverket, spionhandlingar, flyghaverier, C-byrån, m.m.
  • Ny logotyp lanseras: Den blå nyckeln.
  • Huvudsponsor för Släktforskardagarna i Nyköping.

Mikael Karlsson VD

VD Mikael Karlsson har ordet

Sedan starten den 26 oktober 2005 har vi haft tio mycket händelserika år, där vi har gått från nystartat litet företag till ett av Sveriges främsta alternativ för släktforskare och andra historiker.

Vi är mycket nöjda över den framgångsrika tid som varit, men vi strävar hela tiden framåt. Företaget är i konstant utveckling och flera nyheter finns på agendan. Vi har många spännande år framför oss!

Vi vill tacka alla våra kunder för de fina år som gått, och ser fram emot många fler givande forskarår tillsammans!

Mikael Karlsson, VD, ArkivDigital

Soldatforskning i generalmönsterrullor – exemplet Jan Fräs

GMR DahlregementetGeneralmönsterrullor – Dalregementet 123 (1841-1845) Bild 20 (AID: v372940a.b20, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Under en 200 år lång period, från 1680-talet till 1880-talet, utgör generalmönsterrullorna grundmaterialet för forskning kring soldater och officerare. I ett tidigare blogginlägg (läs inlägget här) har vi gett lite allmän information om generalmönsterrullorna. Vi tänkte nu ge ett konkret exempel på hur man med rullornas hjälp kan följa en soldat genom dess militära karriär.

Generalmönstringarna hölls vanligen med tre till fem års mellanrum. Rullorna är alltid uppställda regements- och kompanivis. Inom varje kompani hade varje rote (= de gårdar som gemensamt skulle underhålla en soldat) ett eget nummer. Utifrån kyrkobokföringen känner man ofta bara till i vilken by och socken en viss soldat levde. För att få fram uppgifterna om regemente, kompani och nummer kan ofta Statistiskt Sammandrag af svenska Indelningsverket (”Grill”) vara till hjälp. Om detta bokverk har vi tidigare berättat här på bloggen (läs inlägget här).

v372940a.b3750

Generalmönsterrullor – Dalregementet 123 (1841-1845) Bild 3750 (AID: v372940a.b3750, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Bilden ovan är hämtad ur Dalregementets generalmönsterrulla för år 1845. Vi ska följa Jan Fräs, soldat vid rote nr 41 vid Gustafs kompani. Av bilden framgår att han blivit antagen den 21 december 1841 och att hans patronymikon (fadersnamn) var Andersson. Han antecknas vara 27 år gammal och ha tjänstgjort i 3 ½ år. Längden anges till fem fot och sju tum, vilket motsvarar ungefär 166 centimeter. Vi får också veta att han var gift samt att han var närvarande (närvara heter praesens på latin, därav förkortningen pr.) samt godkänd (approberad) vid mönstringen.

v372941a.b1580

Generalmönsterrullor – Dalregementet 124 (1849-1852) Bild 1580 (AID: v372941a.b1580, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Bilden ovan visar 1849 års generalmönsterrulla. Denna är också ett bra exempel på att uppgifterna i rullorna med tiden blev allt mer detaljerade. I 1845 års rulla uppgavs endast soldatnamnet Fräs i kolumnen för rotens namn, men nu får vi också veta var den var belägen: Fagerbackens by i Stora Tuna socken i Falu län. Det har nu dessutom tillkommit uppgifter om födelsedatum och födelseförsamling.

I 1852 års generalmönsterrulla framkommer ingen ny information, liksom vid tidigare mönstringar hade Jan varit närvarande. I generalmönsterrullan från år 1856 får vi veta att Jan inte närvarat vid mönstringen eftersom han varit ”sjuk på sjukhuset”.

Inte heller vid 1859 års mönstring närvarade Jan. Han antecknas även denna gång vara sjuk, nu var han dock hemma på roten. I generalmönsterrullan sitter ett läkarbetyg bifogat.

v372943b.b1610

Generalmönsterrullor – Dalregementet 126 (1859-1863) Bild 1610 (AID: v372943b.b1610, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Att Soldaten No 41 Fräs vid Gustafs compagnie af Kong. Dal-Regementet, hvilken genomgått en lunginflammation, ännu icke är så tillfrisknad att jag anser honom kunna inställa sig vid samlingen för Jernvägs Commenderingen, intygas. Barkgärdet den 9 Maij 1859.

I 1863 års generalmönsterrulla ser vi så slutet på Jans karriär som soldat. De sista anteckningarna om honom lyder: ”Begär och får afsked för intygad sjuklighet. Tjent väl.”

v372943b.b5930
Generalmönsterrullor – Dalregementet 126 (1859-1863) Bild 5930 (AID: v372943b.b5930, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket (”Grill”)

0172 v792654.b240.s39, OBS! Roterad och beskurenTryckt litteratur Grill:2 (1856-1856) Bild 240 / sid 39 (AID: v792654.b240.s39, NAD: SE/AD/00001) Länk.

De flesta som släktforskar upptäcker förr eller senare att det funnits soldater i släkten. När man hittat en soldat i kyrkobokföringen vill man ofta ta reda på vad de militära källorna, i första hand generalmönsterrullorna, har att berätta om personen ifråga. Problemet blir då ofta att veta var man ska leta i generalmönsterrullorna, i kyrkböckerna saknas till exempel ofta uppgifter om till vilket regemente samt kompani en viss soldat hört.

För att få de ingångsuppgifter som krävs för att hitta i generalmönsterrullorna kan ofta Claes Lorentz Grills (1817-1907) verk ”Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket” vara till stor hjälp. Bland släkt- och soldatforskare används ofta den kortare och smidigare beteckningen ”Grill” när man refererar till detta verk.

Grills statistiska sammandrag utkom i fyra delar under åren 1855-1858: ”Rusthålls-regementene” (1855), ”Rothålls-regementene” (1856), ”Båtsmans-kompanierne” (1858) samt ”Extra roteringen” (1857). Som framgår av titeln på den tredje delen är Grill alltså även till hjälp för den som söker efter båtsmän.

I ArkivDigital återfinns de fyra delarna i arkivbildaren ”Tryckt litteratur”, där de har beteckningarna Grill:1-4. Det finns även ett sockenregister till volymerna, vi har gett detta beteckningen ”GrillReg:1”. Vi har även från arkivbildarna ”Generalmönsterrullor: XX regemente” gjort länkar till aktuell del av Grill. Av texten i informationsrutan framgår på vilka sidor det aktuella regementet kan återfinnas.

Exempel på hur Grill kan användas

Låt oss anta att vi är på jakt efter en soldat som vi utifrån kyrkobokföringen vet levde i Hinnäs i Stora Malms socken. Om man i sockenregistret slår upp Stora Malm, hänvisas det (bland annat) till ”II 38”, det vill säga sid 38 i volymen ”Grill:2”. Om man sedan slår upp denna sida, får man veta att Hinnäs hörde till Södermanlands regemente, Livkompaniet och hade rotenummer 3. Vi har nu de ingångsuppgifter som krävs för att kunna hitta soldaten ifråga i generalmönsterrullan. (Se exempelbilden ovan.)

Markus Lindström, ArkivDigital

Generalmönsterrullor

v374522.b490Från 1680-talet till och med 1880-talet är generalmönsterrullorna grundmaterialet för den som forskar om soldater. Generalmönsterrullorna upprättades normalt med tre till fem års mellanrum. I dessa återfinns uppgifter om alla soldater och officerare, regemente för regemente och kompani för kompani.

I generalmönsterrullorna kan man följa soldater och officerare från det att de antogs till att de avskedades. Exempel på information som ofta framgår av rullorna är soldatens namn, både dess soldatnamn och dess tidigare efternamn, födelsedatum eller ålder, tjänsteår, längd och civilstånd. Man får veta om soldaten blivit befordrad och ibland finns även uppgifter om kommenderingar. När den militära karriären är över är det vanligt att det framgår varför soldaten blivit avskedad.

I ArkivDigital online finns generalmönsterrullorna från både de indelta och de värvade svenska regementena tillgängliga. Man hittar dem enklast genom att skriva generalmönsterrullor i rutan ”Sök Arkiv”. Det finns sedan en arkivbildare för respektive regemente.

Markus Lindström

sökning generalmönsterrullor

Bildkällor: AID v374522.b490 samt sökning ”generalmönsterrullor”.