Fotografering av kyrkböcker i Minnesota påbörjad

Många av de svenskar som emigrerade till USA slog sig ned i Minnesota. Det är därför med glädje som vi nu kan meddela att vi i måndags inledde fotografering av kyrkböcker från de svenskamerikanska församlingarna i denna delstat. Den första platsen för oss att besöka blev en ort med det svenskklingande namnet Dalbo, där vi fick möjlighet att fotografera kyrkböcker från flera olika församlingar. Ännu är inga av volymerna som vi har fotograferat tillgängliga online, men vi kommer inom kort att påbörja publiceringen.

20170501_134104_Burst01Anna Björkman och Janet Carlson på plats i Dalbo, Minnesota.

Fotografering av kyrkböcker i Minnesota är vårt andra USA-projekt. Under 2015 fotograferade vi över 1100 kyrkböcker ifrån Kansas. Om detta projekt har vi berättat i ett flertal inlägg här på bloggen (skriv Kansas i sökrutan om du vill ta del av inläggen).

Markus Lindström, ArkivDigital

Sophie Hagman – ett litet bidrag till hennes tidiga biografi

Sophie Hagman fascinerade både sin samtid och eftervärlden – hon var en tidig icke kändis. Alma Söderhjelm påstår mer eller mindre att hon var och är mer känd än sin kunglige älskare Fredrik Adolf [Gustaf III:s syskon, 1945].

Den biografiska forskningen kring henne under 1900-talet har gjorts av Carl Forsstrand (1854-1928): Sophie Hagman och hennes samtida (1911) och August Gynther (1875-1960): När och var föddes Sophie Hagman? i Personhistorisk tidskrift (1926).

Forsstrand kunde aldrig fastställa vare sig födelseår eller -ort för Sophie. Han kände till att hon hade en bror som var soldat vid Södermanlands regemente på 1780-talet och som hertigen ville hjälpa. Forsstrand antog att hon var dotter till en soldat. Vidare sammanfattade han observationer [s 11] från en del samtida om hennes bakgrund, nämligen att hon just hade varit huspiga hos grevinnan Manderström och barnkammarpiga hos grevinnan Piper. Hon lär också ha haft en relation med bryggare Westman [s 16]. Forsstrand citerar, med förnuftig skepsis, Crusenstolpe som menar att hertig Fredrik skulle ha upptäckt henne under en ritt vid Drottningholm då hon bar mjölk utmed vägen. Med andra ord så förekom det mycket skvaller kring hennes person – ett tecken på att hon var en s k kändis av moderna mått. Därefter ger Forsstrand oss historiska fakta om Sophie Hagmans medverkan vid baletten i april 1775.

Gynther tog sig an att svara på frågorna ”När föddes Sophie Hagman?” och ”Vilka var hennes föräldrar?” och gjorde en omfattande och nitisk forskning i arkivet. Genom att studera mantalslängder och kyrkoböcker i Stockholm lyckades han först fastställa att Sophies ursprungliga namn var Anna Stina. Gynther antog att det var hertigen som uppmuntrade henne att kalla sig Sophie. Mot detta antagande måste man ställa att vår huvudperson kallade sig Sophie när hon uppträdde vid operan innan hon träffade hertigen, då det ligger vid handen att anta detta var ett artistnamn. Därefter antog han att Sophie var född 1760 eller 1761 i Södermanland och gick igenom alla 120 socknar för detta landskap, utan att hitta henne. Han lyckades dock att hitta brevet (som var i privat ägo) från hertig Fredrik Adolf till regementschefen för Södermanlands regemente och återgav det i sin helhet i sin artikel. Genom att sedan studera Sophies syster Elisabeth, som hade korrekt födelseår i handlingarna i Stockholm (1755) lyckades han till slut hitta hennes födelseort, som var Eskilstuna. Föräldrarna var borgaren och timmermannen Peter Hagman och hans hustru Elisabeth Larsdotter Hedman. Gynther fortsatte framåt i dopboken och hittade Anna Stinas födelsenotis den 31 december 1758. I vänstermarginalen hade en präst skrivit ”NB”, nota bene.

Sophie Hagman 1Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:3 (1756-1786) Bild 46 / sid 80 (AID: v54891.b46.s80, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

Gynther letade sedan vidare i Eskilstunas arkiv och hittade en notis i kommunionsboken att Hagmans flyttade till Stockholm 1762. Han avslutar sin artikel med att han har funnit en del andra upplysningar rörande familjen Hagman som han planerar att presentera vid utgivningen av den utförliga levnadsteckningen av Sophie Hagman vilken han har varit sysselsatt med under fler år. Någon sådan publikation är inte känd.

En orsak till att Sophie Hagmans tidiga liv inte har utforskats ännu beror nog dels på att det inte finns någon bouppteckning efter vare sig Peter Hagman eller Elisabeth Larsdotter Hedman, och dels på att kyrkböcker för Katarina församling inte har registrerats i samma utsträckning som övriga Stockholmsförsamlingar. Dock verkar dop- och födelseboken för Katarina ha registrerats av mormonerna (FamilySearch), vilket har varit till stor hjälp i nedanstående undersökning.

Sophie Hagmans familj

Från kommunionslängderna i Eskilstuna vet vi att Sophies föräldrar, efter att de hade gift sig, tjänstgjorde hos borgaren Peter Hedman, och under denna första tiden kallades pappan Peter eller Per Larsson. Vid Sophies äldre brors dop 1748 heter han fortfarande Peter Larsson, men 1751 noteras han som Peter Hagman.

I vigsellängden hittar vi den 6 januari 1747 vigseln mellan drängen i Hälltorp Per Larsson och pigan hos Peter Hedman, Elisabeth Larsdotter. Brudgummens föräldrar uppges ”hafva varit” Lars Persson och Katarina Nilsdotter i Hagby, Ärla socken ”bägge döda äro”. Brudens far ”har varit Lars Persson i Österby, Råby socken som död är, och mor är Kerstin Andersdotter”.

Soophie Hagman 2Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:2 (1731-1756) Bild 27 / sid 46 (AID: v54890.b27.s46, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

För familjen Hagmans vidare öden är det relevant att studera Peters bakgrund och familjerelationer. Han föddes den 6 augusti 1721 i Hagby (därav namnet Hagman) som är en by i Ärla socken strax söder om Eskilstuna. Fadern Lars Persson dog redan i maj 1722 varpå modern Katarina gifte om sig redan samma år eller under 1723, dock ej i Ärla, med Jöns Andersson som därmed tog över gården. I moderns andra äktenskap fick Peter systern Kerstin Jönsdotter, född den 19 november 1723. Deras mor dog 1730 och det bidrog antagligen, som vi kommer att se, till att relationen mellan syskonen var stark.

Peters halvsyster Kerstin Jönsdotter bodde kvar hos sin pappa i Hagby och gifte sig 1750 med drängen Anders Jönsson. De stannade kvar i Hagby och fick sönerna Anders och Jonas. Peter Larsson Hagman och hans fru var dopvittnen vid varsitt dop. Likaså var Anders och Kerstin vittnen vid Hagmans äldsta barns dop i Eskilstuna. 1755 flyttade de till Stockholm. I bouppteckningen efter Kerstins pappa 1771, får vi upplysning om att hon fortfarande bor i Stockholm och att hennes man Anders är timmerman där, nu med namnet Erling.

Sophie Hagman 3Österrekarne häradsrätt (D) FII:5 (1770-1775) Bild 164 / sid 162 (AID: v147965.b164.s162, NAD: SE/ULA/11822) Länk.

I Stockholmsarkiven hittar vi Anders Erling och Kerstin Jönsdotter i Katarina. Anders är verksam där som skeppstimmerman. Vidare får vi veta att flera av Anders äldre syskon finns i Stockholm och är relativt väletablerade där. Hans äldsta syster Catharina Erling, var gift med kammartjänaren och språkmästaren Johan Anton Richard. Hon bodde vid sin död hos brukspatronen Gjörke vid Södermalmstorg. Brodern Olof var verkmästare vid Hermannis tobaksfabrik på Söder. En av hans söner, Jonas blev sedermera kyrkoherde i Husby-Rekarne. En annan bror, Nils var gipsmakare och systern Brita var gift med skomakaren Magnus Qvarnström.

Som Gynther skriver, flyttade Peter Hagman mycket riktigt med sin familj till Stockholm 1762.

Sophie Hagman 4Eskilstuna Kloster och Fors (D) DII:2 (1761-1769) Bild 28 / sid 47 (AID: v185725.b28.s47, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

Om han inte började arbeta direkt med sin svåger, så måste det ha skett ganska snart. Den 24 februari 1766 hittar vi nämligen i Katarina en dopnotis för sonen Carl Peter.

Sophie Hagman 5Katarina (AB, A) CII:5 (1763-1778) Bild 620 (AID: v220792a.b620, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Sedan dör Elisabeth Larsdotter i kräfta den 4 maj 1767.

Sophie Hagman 6Katarina (AB, A) FI:5 (1763-1784) Bild 51 (AID: v87040.b51, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Redan i oktober gifter Peter om sig i Klara församling med pigan Christina Wigren. Denna Sophies styvmor dör i april 1772 och i juni samma år 1772 går pappan bort, ”skeppstimmermannen Peter Hagman änkling, hos Anders Erling”.

Sophie Hagman 7Katarina (AB, A) FI:5 (1763-1784) Bild 95 (AID: v87040.b95, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Sommaren 1772 var Sophie Hagman som 13-åring föräldralös och bodde till en början hos sin ingifte farbror Anders Erling. För tillfället är nästa kända historiska notis från april 1775 då hon dansar vid en operapremiär. Någon gång fram till dess fick hon tjänst hos balettmästaren Gallodier som barnflicka och det var i detta hushållet som hon upptäcktes som ballerina.

I Svensk Biografiskt Lexikon (publicerad 1967-1969) skriver Bengt Hildebrand (1893-1964): Uppgifterna om hennes tidigare öden är av ganska skiftande värde och ibland motstridiga. Så mycket synes vara troligt, att hon började som barnflicka hos franska balettmästaren Louise Gallodier. I hans hem har hon förmodligen lärt sig lite franska, som senare kom henne väl till pass”.

Louise Gallodier

Balettmästaren Louise Gallodier var född 1734 i Valencia, Spanien [franska Wikipedia], son till dansaren Emile Gallodier. Louise arbetade som dansare vid Opéra-Comique i Paris. Under en turné med teatersällskapet Dulondel i Sverige 1757 blev han rekryterad av Adolf Fredriks hov. Den 20 november 1762 gifte han sig i det franska legationskapellet med sångerskan vid det italienska operatsällskapet Gasparine Becheroni som dog 1784. Gallodier blev förste balettmästare för Kungliga Baletten 1773 och det är nog i samband med det som han engagerade en barnflicka.

För framtida forskning om Sophie Hagman kan det undersökas var Gallodier bodde – antagligen i Jakob och i ett boställe i närheten av Confidence vid Ulriksdal som han hade fått besittningsrätten till efter Gustaf III:s statskupp 1772. Ett barn i det första äktenskapet tycks ha uppnått vuxen ålder: Charles.

Sophie Hagman 8Nedre Borgrätten (AB, A) F6:18 (1800-1804) Bild 4190 / sid 411 (AID: v433445.b4190.s411, NAD: SE/SSA/3699) Länk.

Per Linder

Fotograferingen av moderna kyrkoböcker – flertalet län nu klara

I slutet av januari kunde vi meddela en glädjande nyhet här på bloggen: Riksarkivet hade upphävt det beslut som endast gett oss möjlighet att fotografera moderna kyrkoböcker till och med år 1935, (se tidigare inlägg). Därmed öppnade sig en efterlängtad möjlighet för oss, nämligen att fotografera de moderna kyrkoböckerna till och med sekretessgränsen, (för närvarande år 1945).

Vi har under senvintern, våren och sommaren fotograferat församlingsböcker, flyttlängder, födelse-, vigsel- och dödböcker för fullt. Som ett resultat av detta arbete är nu fotograferingen slutförd för 20 av 25 län.

Klara län: Blekinge, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kristianstad, Kronoberg, Malmöhus, Norrbotten, Stockholm, Södermanland, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland och Örebro.

Län under arbete: Göteborg och Bohuslän, Skaraborg, Uppsala och Östergötland.

För det återstående länet, Älvsborg, kommer fotograferingen att påbörjas inom kort.

Detaljerad information angående tillkomna volymer, såväl moderna kyrkoböcker som andra typer av volymer, finns på vår hemsida, (gå till sidan).

Vi vill understryka att olika sekretessregler tillämpas för olika serier, vilket påverkar vilka volymer vi har kunnat fotografera. I ett tidigare blogginlägg, (se tidigare inlägg) har vi redogjort för vilka regler som gäller för respektive typ av kyrkoböcker, (se tredje och fjärde stycket).

Blogginlägg 20160729Ett uppslag ur Junosuando församlingsbok för åren 1935-1945 (AIIa:4), en av de många nyare kyrkoboksvolymer som den senaste tiden blivit tillgängliga i ArkivDigital. Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Gammalsvenskbys kyrkoböcker nu tillgängliga i ArkivDigital

I Östersjön, väster om Estlands fastland, ligger ön Dagö. På Dagö, liksom i det nuvarande Estlands kusttrakter och på dess övriga större öar, har det åtminstone sedan 1200-talet funnits en svensktalande bondebefolkning. Åren 1563-1721 var Dagö i svensk besittning och ön var länge ett viktigt centrum för svenskarna i Estland.

Genom freden i Nystad år 1721 kom Dagö att bli en rysk besittning. År 1781 beslöt den ryska kejsarinnan Katarina II att omkring 1000 Dagösvenskar skulle deporteras till Ukraina. Många av dem dog under den långa marschen. De som kom fram grundade byn Gammalsvenskby.

Trots i det närmaste obefintliga kontakter med Sverige kom befolkningen Gammalsvenskby att bevara sina traditioner och sin lutherska tro. De behöll även sin gamla östsvenska dialekt. Mot slutet av 1800-talet återupprättades vissa band med Sverige och år 1885 invigdes en ny svensk kyrka.

Efter den ryska revolutionen år 1917, samt en omfattande hungersnöd, bad de svenska kolonisatörerna om rätt att få lämna Sovjetunionen och slå sig ned i Sverige. År 1929 anlände 881 av byborna till Sverige; bara några få valde att stanna kvar i Ukraina. Merparten av återvändarna slog sig ned på Gotland.

Med till Gotland medföljde även Gammalsvenskbys församlingsböcker. Det var pastor Kristofer Hoas som såg till att dessa kom med. Pastor Hoas fortsatte sedan att föra församlingsbok fram till sin död år 1941. År 1947 överfördes arkivet till länsarkivet (nuvarande landsarkivet) i Visby, där vi nu har fotograferat handlingarna.

GammalsvenskbyGammalsvenskby (Ukraina) (Ut) 8 (1920-1921) bild 160 / sid 64 (AID: v99903.b160.s64, NAD: SE/ViLA/23094) Länk

Markus Lindström, ArkivDigital

Fler kyrkoböcker från Älvdalen i ArkivDigital

I Dalarna hade tidigare många församlingar dispens från att leverera sina kyrkoböcker till landsarkivet i Uppsala. Så sent som kring millennieskiftet var fortfarande en stor del av Dalarnas kyrkoböcker kvar ute i respektive församling/pastorat. Under senare år har dock kyrkoarkiv efter kyrkoarkiv levererats till Uppsala, med ett undantag, Älvdalen.

ArkivDigital fotograferade för ett antal år sedan de mest grundläggande serierna i Älvdalens kyrkoarkiv (husförhörslängder/församlingsböcker, flyttlängder, födelse-, vigsel- och dödböcker) från äldsta tid till omkring år 1939, vilket var så långt vi kunde fotografera enligt dåvarande sekretessregler. Vid det besöket fotograferades även ett urval av övriga handlingar, bland annat konfirmationslängder, kommunionlängder och sockenstämmoprotokoll.

För någon vecka sedan besökte ArkivDigital Älvdalen på nytt. Vid detta besök kompletterades fotograferingen av de grundläggande kyrkoboksserierna fram till den nuvarande sekretessgränsen, 1945. För flyttlängder och vigselböcker, som inte omfattas av sekretess, har vi dessutom fortsatt fotograferingen en bit ytterligare framåt i tiden. Vi fotograferade dessutom flertalet räkenskapsvolymer som är påbörjade senast år 1800.

Samtliga fotograferade handlingar från vårt besök i Älvdalen är nu tillgängliga online. Handlingarna återfinns huvudsakligen i arkivbildaren Älvdalen (som även innefattar Evertsberg), men för tiden från och med år 1918 finns även en separat arkivbildare för Åsens kbfd.

ArkivDigital

0294 ÄlvdalenArkivDigital på plats i Älvdalens arkiv.

Barn trots makens frånvaro

Innan jag lämnar ämnet utomäktenskapliga barn för denna gång är det en notis jag inte vill undanhålla läsarna. Prästernas kommentarer kan nämligen många gånger få oss nutida läsare att dra på smilbanden.

I Hässjö födelsebok kan man för den 26 oktober 1823 läsa (se bilden): ”Eric Höglunds Hustru Maria Sjöman från Gökböle har fått denne son utan sin ägta mans tillhjelp.”

Hässjö c 3Hässjö (Y) C:3 (1816-1850) bild 19 / sid 29 (AID: v121694.b19.s29, NAD: SE/HLA/1010083) Länk.

Hur kunde prästen veta detta? Förklaringen får man i husförhörslängden, där man kan läsa att ”Eric Höglund seglar ut-Rikes. återkommen men vistas utom församl.”

Hässjö ai 2Hässjö (Y) AI:2 (1824-1834) bild 102 / sid 185 (AID: v121671.b102.s185, NAD: SE/HLA/1010083) Länk.

Hustrun fick ytterligare en utomäktenskaplig son 13 december 1828. Hässjö (Y) C:3 (1816-1850) bild 33 / sid 57 (AID: v121694.b33.s57, NAD: SE/HLA/1010083) Länk.

Därefter tycks den frånvarande maken Erik Höglund ha avlidit, för 27 maj 1833 gifte sjömansänkan Maria Sjöman om sig med torparen och änklingen Erik Nilsson i Söråker och återfinns med honom i husförhörslängden.

Hässjö ai 2 nr 2Hässjö (Y) AI:2 (1824-1834) bild 32 / sid 46 (AID: v121671.b32.s46, NAD: SE/HLA/1010083) Länk.

Vem som var far till barnen överlåter jag åt någon annan att lista ut. Kanske var det den torpare Maria gifte om sig med.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

SCB-utdrag 1925-1945

För dig som forskar i början av 1900-talet vill vi gärna tipsa om att Statistiska centralbyråns utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker för perioden 1925-1945 finns tillgängliga i ArkivDigital.

SCB-utdragen är upplagda läns- och årsvis. Det innebär att vi har haft möjlighet att fotografera samtliga församlingar till och med år 1945. När det gäller originalvolymerna (i kyrkoarkiven) är det vanligt att vi får avbryta fotograferingen tidigare, eftersom de flesta originalvolymer omfattar ett flertal år och det är slutåret som styr när sekretessen går ut. Om det saknas födelse-, vigsel- eller dödböcker från perioden 1925-1945 i en församling som du forskar i kan det därför vara en bra idé att titta i SCB-utdragen.

SCB-utdragen återfinns i en arkivbildare med det långa namnet Statistiska centralbyrån (SCB) – Avdelningen för befolkningsstatistik 1:a avdelningen. Enklast är att bara skriva SCB i sökrutan, så kommer man direkt till arkivbildaren.

För varje volym finns angivet vilket år och vilket län den omfattar. Om inget annat framgår av volyminformationen ingår både födda, vigda och döda från det året. I annat fall framgår typ av utdrag i den aktuella volymen av förkortningarna fbu (födelseboksutdrag), vbu (vigselboksutdrag och dbu (dödboksutdrag).

Varje volym omfattar många bilder och det kan därför ta en stund att hitta rätt församling. Vi är väl medvetna om detta problem och vi håller därför på att ta fram församlingsregister till SCB-utdragen. På sikt kommer man alltså kunna välja en församling och ett årtal och automatiskt komma till rätt bild.

Utdragen utgörs av avskrifter som respektive församling skickat in till SCB. När man använder utdragen bör man därför vara medveten om att det dels kan ha blivit fel då originalböckerna skrevs av, dels att utdragen ibland innehåller färre uppgifter än originalböckerna.

SCB-utdrag

Första sidan i SCB-utdraget av Östra Nöbbelövs (Kristianstads län) födelsebok för år 1925.

Markus Lindström, ArkivDigital

Moderskapserkännanden i Maria Magdalena församling

De allra flesta släktforskare har nog vid något tillfälle med stor spänning öppnat en födelsebok, för att kort därefter besviket mötas av anteckningen ”fader: okänd”. Om dessutom modern antecknas vara okänd blir besvikelsen förstås än större. Bara för att föräldrarna anges vara okända behöver dock hoppet inte alltid vara helt ute. För den som stött på okända mödrar i Maria Magdalena församling i Stockholm vill vi tipsa om fyra stycken volymer med moderskapserkännanden, som sedan en tid tillbaka finns tillgängliga i ArkivDigital.

De fyra aktuella volymerna heter Maria Magdalena HIIIc:1-4 och omfattar perioden 1897-1917. Volymerna innehåller kuvert, som i de allra flesta fall tills nyligen varit förseglade. Stockholms stadsarkiv har nu sprättat upp de förseglade kuverten, och givit oss möjlighet att fotografera innehållet.

Maria Magdalena 1Maria Magdalena HIIIc:1 (1897-1900) bild 980 (AID: v826540.b980, NAD: SE/SSA/0012)

På bilden ovan ser vi framsidan av ett konvolut, avseende Alma Maria född den 23 juli 1897.

Maria Magdalena 2Maria Magdalena HIIIc:1 (1897-1900) bild 990 (AID: v826540.b990, NAD: SE/SSA/0012)

I det nyligen sprättade kuvertet finns ett blad med denna text:

Undertecknad boende härstädes Bellmansgatan 16, 1 tr opp. erkänner sig härmed vara moder till flickebarnet Alma Maria född den 23 Juli 1897 och döpt den 27 Julis. år. intygas Stockholm den 27 Juli 1897 Mathilda Alma Sandberg född den 20 Juli 1871.

I detta moderskapserkännande får vi som synes reda på moderns namn och födelsedatum. I andra erkännanden förekommer även uppgifter om moderns födelseförsamling. Det är heller inte helt ovanligt att även faderns namn står med i erkännandet. Det stora flertalet av de fotograferade kuverten har som sagt sprättats upp av Stockholms stadsarkiv alldeles nyligen. Vissa av dem har dock varit sprättade sedan lång tid tillbaka. I de fallen finns de ofta bifogat dokumentation kring när och på vems begäran kuvertet öppnats.

Markus Lindström, ArkivDigital

Dopvittnen kan ge ledtrådar

I mitt förra inlägg tog jag upp fallet med Anna Sofia, ett utomäktenskapligt barn utan angivna föräldrar. Födelsenotisen väckte många frågor, framför allt: vem var modern? Se tidigare inlägg.

Tittar man i gamla kyrkböcker står alltid dopvittnen tydligt angivna. Ibland är det t.o.m. så att de står noggrannare noterade än föräldrarna. I exempelvis Dunkers första födelsebok (C:1) nämns inte föräldrarna alls, bara barnets namn och patronymikon, medan dopvittnena är ordentligt uppräknade med namn och bostadsort.

Dunker C 1 Bild 6 - Sida 1

Dunker (D) C:1 (1666-1705) bild 6 / sid 1 (AID: v54734.b6.s1, NAD: SE/ULA/10184)

Ett annat exempel är Karlskogas första födelsebok, där födelsenotiserna förutom dopvittnena bara innehåller moderns namn och bostadsort och barnets patronymikon.

Anledningen till detta var att dopvittnena hade en viktig funktion. Det var inte ovanligt att barnet blev föräldralöst i unga år och då var det dopvittnenas uppgift att ta hand om barnet. Eller som Nordisk familjebok från 1907 uttrycker det: dopvittnena skulle ”å barnets vägnar aflägga trosbekännelse och ikläda sig förbindelse att i nödfall draga försorg om dess kristliga uppfostran”. Mer att läsa om dopvittnen finns i Populär Historia http://www.popularhistoria.se/artiklar/andliga-foraldrar/.

Dopvittnen valdes ofta bland släktingar, men det kunde också vara andra personer som föräldrarna hade sociala band till, exempelvis personer inom samma hantverksskrå som fadern. Låt oss alltså titta på vittnena vid Anna Sofias dop och se om de kan ge någon ledtråd till hennes mor.

I dopnotisen finns dessa dopvittnen: Gesällen Anders Lund i nr 212 och gesäll Wilhelm Fredric Björklunds fråndömda hustru Johanna Björklund, född Mörk i staden; smedslärlingen Johan Gustaf Lund i nr 176 och pigan Emilia Josefina Lindberg vid Torpunga, Torpa sn.

Anders Lund finner man i följande husförhörslängd.

Eskilstuna Kloster och Fors AIc 19

Eskilstuna Kloster och Fors (D) AIc:19 (1855-1859) bild 207 / sid 199 (AID: v54813.b207.s199, NAD: SE/ULA/10226)

På samma sida finns gesällen Jonas Gustaf Lund. En kontroll med födelseböckerna där de uppges vara födda visar att de inte är släkt utan söner till två olika soldater Lund. Anders Lund är emellertid gift med Catharina Mörk, som är syster till Johanna Björklund, född Mörk.

Pigan Emilia Josefina Lindberg återfinns i Torpas husförhörslängd, på samma ställe där barnet Anna Sofia uppges vara fött.

Torpa AI 11

Torpa AI:11 (1853-1856) bild 180 / sid 169 (AID: v74439.b180.s169, NAD:SE/ULA/11559)

Där hittar man hennes födelsedata. Av Eskilstunas födelsebok framgår att hon är utomäktenskaplig dotter till Johanna Mörk.

Eskilstuna Kloster och Fors C 7

Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:7 (1824-1834) bild 207 / sid 403 (AID:v54895.b207.s403, NAD: SE/ULA/10226)

Dopvittnena hör alltså huvudsakligen till släkten Mörk: det är Johanna, som tar hand om barnet tills det adopteras bort, Johannas svåger Anders Lund och hennes oäkta dotter Emilia Josefina. Kan det vara så att Anna Sofia är dotter till Emilia Josefina? Jag lutar åt det. Visserligen brukade inte mödrarna vara med vid ett barns dop eftersom de inte var kyrktagna, men i detta fall ville man säkert dölja vem modern var. Att inte Johanna fick vårdnaden om sin förmodade dotterdotter kan bero på att hon inte ansågs lämplig. Jag återkommer om detta.

Efter att Anna Sofia tagits om hand av fosterföräldrar tycks ingen av de inblandade ha haft kontakt med henne. Emilia Josefina flyttade till Stockholm och gifte sig med en snickare i Ed. Ed (AB) AI:23 (1866-1869) bild 980 / sid 92 (AID: v94381.b980.s92, NAD: SE/SSA/1497) Länk

Anna Sofia dog 1905 i Stockholm Katarina. Hon dog ogift på ålderdomshemmet i Uppsala 22/4 1942 och kallades då Anna Sofia Bark.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Fotograferingen av moderna kyrkoböcker från flera län klart

senast tillagda volymerI slutet av januari drog ArkivDigital igång fotograferingen av de moderna kyrkoböckerna till och med sekretessgränsen, för närvarande år 1945 (se tidigare blogginlägg). Vi kan nu meddela att fotograferingen av Stockholms, Jämtlands och Gotlands län är klart. Sedan tidigare är vi även klara med Värmlands län.

Nya volymer av moderna kyrkoböcker tillkommer löpande. För närvarande pågår fotografering av framför allt Blekinge, Hallands, Kristianstads, Malmöhus, Västmanlands, Kopparbergs och Kronobergs län. För att se om några volymer har tillkommit från någon av de församlingar som just du är intresserad av, använd denna sida, http://www.arkivdigital.se/volymer/senaste?interval=1

När det gäller sekretessgränsen vill vi förtydliga att en bok måste vara avslutad senast år 1945 för att vi ska kunna fotografera den. Om till exempel en död- och begravningsbok innehåller åren 1895-1950 har vi alltså inte möjlighet att fotografera den, eftersom sekretessen inte har löpt ut. Ett undantag från denna regel är flyttlängderna samt lysnings- och vigselböckerna. De är i allmänhet inte sekretessbelagda, så dem kan vi ofta fotografera även om de innehåller uppgifter efter 1945.

Vi vill slutligen även nämna några ord om födelse-och dopböckerna. I dessa är det vanligt att anteckningar, till exempel rörande adoption, förts in retroaktivt, ibland flera årtionden i efterhand. Sekretessen gäller då i 70 år från den senast införda sekretessbelagda anteckningen. I praktiken innebär det att vi i nuläget inte har möjlighet att fotografera vissa födelse- och dopböcker, trots att de inte innehåller några födda efter år 1945.

Markus Lindström, ArkivDigital