Avrättad med tärningskast?

På Stora Björkängs ägor i Tvååkers församling i Halland hittade man i april månad 1770 avskedade soldaten Jon Hultman 55 år gammal ihjälslagen. Han var från Jönköpings län och Tofteryds socken och gift.

0302 Tvååker (N) CI 1 bild 127 sid 249Tvååker (N) CI:1 (1766-1790) bild 127 / sid 249 (AID: v93596.b127.s249, NAD: SE/LLA/13424) Länk.

Prästen skriver vidare:
Soldaterne wid Sprengportska Regementet, och Capitaine Böhns Compagnie, Christian och Johan Mÿntzell, som detta Dråp utöfvat hafva sedan Höglofl: Hofrättens Dödsdom til Täringekast dem emellan på Afrättareplatsen, öfwer dem utfallit natten emellan Den 3 och 4de Febr: 1771 bortrymdt ur arresten på Warbergs Fästning, lystes efter dem d:17 Febr: 1771.

Jag vet att rubriken har syftningsfel, men bara tanken att man vid denna tiden kunde avgöra vem som skulle avrättas med hjälp av ett tärningskast. Torsten Nilsson skriver i en artikel i Kävlingebygdens Släkt- och Folklivsforskare Förenings 20-årsjubileums bok 2005 en artikel ”Tärningskast med livet som insats” om ett fall från 1806. Han skriver bl.a. om rättsläget att Civila domstolar kunde efter år 1724 i dråpmål döma till lottkastning i de fall man var osäker på den rätta gärningsmannen bland flera möjliga och misstänka. I ett Kungligt brev av den 3 juni 1752 till ”Gööta och samtel. HofRätter at döma til låttkastning, då ei utrönas kan hwilken af flere warit den dödes baneman”. Denna lag gällde fram till 1841, då man i en Kunglig Kungörelse av den 16 juni sa att bestämmelserna i 1752 års brev angående lottkostning i dråpmål upphörde att gälla.

Av texten i kyrkoboken så har ju de båda anklagade rymt från Varbergs fästning. Lite nyfiken är man ju om dessa blev tillfångatagna och vem som avrättades.

Christian hittar man i Generalmönsterrullan 1773.

0302 Generalmönsterrullor - Konungens eget värvade regemente dess föregångare och efterträdare 128 bild 1100Generalmönsterrullor – Konungens eget värvade regemente, dess föregångare och efterträdare 1281 (1773-1773) bild 1100 (AID: v438012.b1100, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Här står att nummer 10 (vid kapten Carl Gustaf von Böhnens kompani och Johan Wilhelm Sprengtportens värvade infanteriregemente) Christian Münsel, warit angifwen för mord och Rymt utur arresten den 3 Februarii 1771. Samma dato är en ny soldat på numret.

Johan Münsel hittar vi som nummer 77 vid samma kompani (bild 1290). Det står samma anteckning på honom som det gör för Christian.

Vi hittar de båda även i de fånglistor man skickade in från Halland till Justitiekanslern.

0302 Justitiekanslern -1974 Huvudarkivet EIIIcc 73 bild 590Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:73 (1770-1770) bild 590 (AID: v567673.b590, NAD: SE/RA/1340101) Länk.

FångeLista för Aprilis och Maji Månader 1770 från Halland.

Soldaterna Christian Myntzel och Johan Myntzel, d:22 sistl: april hächtade för föröfwat dråp, undergådt ransakning wid urtimma Ting i Faurås härad, och åter insatta i arrest till dess ytterligare undersökning om deras brott kan blifwa anställd.

Dessa fånglistor är en bra ingång till domböckerna. Här får vi reda på att man har kallat till ett urtima (extra) ting vid Faurås häradsrätt. Vi bläddrar vidare i fånglistorna för vi vill ju veta vad det står när de rymmer.

På bild 620 hittar vi samma uppgifter för juni och juli månader. Därefter hittar jag tyvärr inga fler listor där de finns med.

Slutar spåren efter Christian och Johan här eller finns det någon som vet mer? Hör gärna av er i så fall.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Fångregister, en intressant källa

I tidigare inlägg har jag berättat om ett utomäktenskapligt barn utan namngivna föräldrar. (Se inlägg ett och inlägg två). Barnet togs först om hand av en kvinna som i dopnotisen kallas ”gesäll Wilhelm Fredric Björklunds fråndömda hustru Johanna Björklund, född Mörk”. Denna beteckning, tillsammans med det faktum att hon inte fick ta hand om det barn som kanske var hennes barnbarn, gör att man vill syna henne närmare.

Wilhelm Fredric Björklund och Johanna Mörk var alltså skilda. Det framgår tydligt då Wilhelm Fredric gifte om sig 1858. I vigselnotisen står: ”Har varit gift med Johanna Mörk, från hvilken han blifvit skiljd, sedan hon genom horsbrott sig förbrutit. Företedde Strengnäs DomCapitels skiljobref af den 14 april detta år”.

Eskilstuna Kloster och ForsEskilstuna Kloster och Fors (D) C:10 (1848-1858) bild 84 / sid 155 (AID: v54898.b84.s155, NAD: SE/ULA/102226)

Vid denna tid var utomäktenskapliga förbindelser ett brott som renderade fängelsestraff. Man förde register över de straffade. Dessa register innehåller många intressanta uppgifter för släktforskare, bland annat födelse- och bostadsort och föräldrar. I vissa fall kan fadern till en person som fötts som ”oäkta” nämnas, vilket jag sett några exempel på. Johanna står införd som nr 136 i fånglängden.

Kronohäktet 2

Kronohäktet i Eskilstuna (D) DIII:1 (1852-1855) bild 490 / sid 46 (AID: v218577a.b490.s46, NAD: SE/ULA/10652)

Man får veta att Johanna Mörk varit gift två gånger och att hon läser bra innantill. Man får också veta vem hon varit otrogen med! Han blev nämligen också straffad och står införd i fånglängden som nr 137. Han häktades samma dag som Johanna ”för horsbrott med förestående hustru”. Hans straff blev dock lindrigare eftersom han var ogift; 12 dagar på vatten och bröd, jämfört med Johannas 20.

Johanna dog redan 28/12 1864 av livmoderkräfta. Hon var då fortfarande skriven hos sin före detta man och hans nya familj.

Johanna MörkEskilstuna Kloster och Fors (D) AIc:21a (1864-1868) bild 35 / sid 32 (AID: v54815.b35.s32, NAD: SE/ULA/10226)

Jag tvivlar dock på att hon verkligen bodde där. Noteringen ”På staden” i anmärkningskolumnen antyder att hon fanns i stadens fattighus. Men med detta lämnar jag familjen och dess levnadsöden.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Medelmåttig till wexten med blackigd hår och blå ögon

Så beskrivs min farfars farmors mor Johanna Elisabeth Stede (1818-1883). Vi släktforskare vill man ju hitta så mycket som möjligt om våra förfäder och släktingar. Hittar man ett fotografi eller målning så blir personen mycket mer ”levande” fast han eller hon varit död länge. Om det inte finns ett fotografi kanske man har turen att någon förfader varit på kant med rättvisan. Märk att jag skriver turen för det är det ju om man hittar en släkting i någon dombok eller fängelsehandling. Vi kan ju i dag inte rå för vad de sysslade med förr i tiden, men tack vare att de gjorde vad de gjorde kan jag idag som släktforskare lära mig lite mer om personen.
Johanna Elisabeth Stede föddes 1818-08-13 i Raskarum, Sankt Olof på Österlen i Skåne. Hon var dotter till trumpetaren Jonas Stede och Margareta Christina Sjöstedt.

Sankt Olof AI 8 Bild 211 sid 231Sankt Olof AI:8 (1854-1861) Bild 211 / sid 231 (AID: v101046.b211.s231, NAD: SE/LLA/13328) Länk

Här ser vi Johanna tillsammans med sin oäkta dotter Greta, född 1856. Ute till höger står det lite svårläst ”1853 11/6 dömd för 1:a resan snatteri”. Johanna har alltså blivit dömd för snatteri första gången. Hur hittar jag nu mer om detta?
Första steget borde vara att leta upp målet i en dombok, men frågan är ju vilken dombok. Det borde vara i Albo häradsrätt där Sankt Olof ligger, men säker kan man inte vara då det heter att man skall bli dömd där brottet begicks och det kan ju i princip ha skett var som helst. Men det finns faktiskt andra vägar ett leta som i vissa fall ger snabbare ingång i materialet. Snatteri är ett så pass allvarligt brott att Johanna bör ha blivit häktad. Eftersom vi har ett datum när hon döms så har vi en ingång. I vissa delar av landet har ArkivDigital fotograferat av häradshäktenas förteckningar över fångar. I de månadsvisa förteckningarna är det ganska enkelt att hitta till rätt månad.

Albo häradshäkte Ö 1 Bild 3660Albo häradshäkte Ö:1 (1840-1853) Bild 3660 (AID: v480113.b3660, NAD: SE/LLA/10236) Länk

Förteckning öfwer Fångar uti Albo Häradshäkte, uti Brösarp för April månad år 1853.
1853 april 10 ankom pigan Jeanna Städe.
Jeanne Städe förr i S:t Olof Socken år 1820, är medelmåttig till wexten med blackigt hår och blå ögon.
Jeanna Städe är af KronoLänsman Montan häktad för det hon från Qwinspersonen Bengta Högstedt i Rörum stulit En del klädespersedlar.
1853 den 21 april war Jeanna Städe till förhör då ransakningen blef uppskjuten till den 5 påföljande Maj.
1853 den 21 april insändes Jeanna Städe till Länshäktet.
Till att börja med får vi reda på när Johanna kommer till häktet och sedan kommer information om henne. Man kallar henne Jeanna och födelseåret har blivit 1820 istället för 1818. Men vi får ett signalement på henne. Därefter en kort sammanfattning vad hon är anklagad för och i nästa kolumn finns uppgifter om när det är tänkt att vara rättegång mot henne. Efter som den blir uppskjuten skickas hon från häktet i Brösarp till Länsfängelset i Kristianstad i väntan på rättegång.

I nästa månads häkteslista hitta vi henne igen, Albo häradshäkte Ö:1 (1840-1853) Bild 3690 (AID: v480113.b3690, NAD: SE/LLA/10236) Länk

Här hänvisar man till föregående månads lista och gör lite tillägg vad som händer under maj månad. Det har varit en rättegång, men den är uppskjuten ytterligare för man måste skaffa fram ett frejdebetyg för henne.
Ett frejdebetyg är ett intyg som prästen skriver där han intygar vem personen är och även kan göra anteckningar om tidigare brott och straff.

I juni månad hittar vi henne igen, Albo häradshäkte Ö:1 (1840-1853) Bild 3730 (AID: v480113.b3730, NAD: SE/LLA/10236) Länk

Förutnämde dag [11/6] undergick Städe ransakning och dömdes att för tillgreppet i Rörum böta 26 skilling eller i brist af tillgång att straffas med Tre dagars fängelse, med hwilket utslag hon förklarades sig nöjd och hon skickades till Länshäktet igen.

I häkteslistorna hittar vi alltså både ingångar till domboken och till vilket fängelse personen blir transporterad till. Så tipset är att om det finns häkteslistor, börja titta i dessa för det kan spara mycket letande i andra handlingar.
Sök på häradshäkte i ArkivDigital för att se vilka som finns tillgängliga. För hela landet har vi även fotograferat av fånglistor 1750-1825. Dessa hittar man om man söker efter Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet. Dessa är uppdelade år för år, län för län och sedan månad för månad.
Historien om Johanna slutar inte här, men fortsättningen får vi ta en annan gång.

Om man inte hittar den aktuella domboken digitalt, finns det möjlighet att beställa den via tjänsten Beställningsfotografering. Läs mer om det här.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Från en kopp kaffe till vatten och bröd

Justitiekanslern Huvudarkivet EIIIcc 234 Bild 360

Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:234 Bild 360 (AID: v567834.b360, NAD: SE/RA/1340101) Länk.

När jag letade efter annat så föll min blick på ordet kaffe (eller Caffe som det står i handlingen). Det är en förteckning som slottsvaktmästaren på Malmö slott skickar den 30 juni 1796 till Stockholm och Justitiekanslern. Man ville ha koll på hur mycket folk som satt häktade och 1750 började man skicka in månadsvisa listor från landets alla häkten. I dessa listor hittar man uppgifter om personerna, brottet de är anklagade för, samt när och var de blivit dömda. Dessa handlingar fungerar som en bra ingång till domböcker och andra handlingar.

På den sista raden skriver man att den 27 juni 1796 får man in reserven (borde vara en reservkarl i det militära) Fredric Fremling. Brottet är att han ”Låtit tillreda och druckit Caffe”. Ute till kanten står ”1796 d:23 Februari Malmö Kämnärs Rätts Utslag till 12 Dagars fängelse vid vattn och bröd”.

Under 1600- och 1700-talet inför man i Sverige en hel del förbud mot överflödsvaror och lyx. Man ville begränsa importen och lyxkonsumtionen i landet. Siden, kaffe och choklad drabbades, bland annat.

Nyfiken som man är blir nästa steg att försöka hitta målet i domboken. Vi har ju en ingång via datumet och att det var i Malmö Kämnärsrätt som Fredric dömdes. Efter lite letande hittar man målet.

Kämnärsrätten i Malmö A1A 74 Bild 370
Kämnärsrätten i Malmö A1A:74 (1796-1796) Bild 370 (AID: v436793.b370, NAD: SE/MSA/00468) Länk.

”§3. Wargjerings karlen Fremling och dess hustru Christina Gudman ärkjänna nu at the tillwärckat och druckit Caffe sedan thet blefwit förbudit och som thet under den 16 innewarande månad till i dag utstälte wittnets mphl således icke behöfdes så afstod Actor therifrån och yrckade swarandernas bestraffning efter sista öfwerflöds förordningen samt ärsätta de trenne inkallade wittnens tidspillan med åtta skilling hwarthera. Swaranderna underkasta sig Rättens utslag som afsades.

Utslag!
Emädan Wargjerings karlen Fremling och dess hustru Christina Gudman ärkjändt, at the tillwärckat och druckit Caffe sedan thet blef förbudit och K:s B: i sak af sådan beskaffenhet, som thenna ther man och hustru äro lika delagtiga i förbrytelsen icke finner någon anledning af Kongl: Maj:ts nådiga förordning till hemmande af yppoighet och öfwerflöd den 1. Jan: 1794 at anse än en af them såsom brottslig at hafwa låtit tillreda Caffe drycken, samt mannen enär båda wedkjäns lika delagtighet thermed, är närmast i kraft af sin husbonde rätt, att therföre answara, altså och med stöd af högst åberopade Kongl. förordningens 10§ sakfällas Fremling, som then ther låtit bereda Caffe till Tio Rdlr: böter och för thet han så wäl som thess hustru theraf druckit till Två Rdlr: hwarthera.

I brist af botam, hwarom undersökas bör, afstraffas Fremling med Tolf dagars fengelse wed watn och bröd, samt hustrun med fyra dagars enahanda fängelse.”

Några pengar till böter hade inte Fredric Fremling då han ju fick sitta av straffet med 12 dagars fängelse vid vatten och bröd.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

P.S. Är du intresserad av domböcker som ännu inte finns i ArkivDigital?
Besök vår tjänst Beställningsfotografering och beställ just de volymer du vill ha, för endast 195 kr per volym. Läs mer här.

En sista bön från en barnamörderska

bild 1Den som letar efter gripande människoöden i gamla arkivhandlingar behöver inte söka länge. Särskilt inte i dokument från domstolar och fängelser. På knastertorr kanslisvenska blandas det burleska med det tragiska i aldrig sinande ström. Till den senare kategorin hör barnamörderskan Anna Bengtsdotter från Sövde i Skåne.


Bild: Anna Bengtsdotters böneskrift togs upp vid Högsta domstolens sammanträde på Stockholms slott den 11 december 1795. AID: v791192.b13440.s1107 (länk).

Den 29 september 1795 anländer ännu en fånge till Malmö slottshäkte: barnamörderskan Anna Bengtsdotter, som vid ett urtima ting vid Färs häradsrätt dömts till att mista livet. Domen har överklagats av Anna, som nu väntar på besked från kungliga hovrätten.

Ovanstående information är hämtad ur den fånglista för Malmö slottshäkte september månad 1795 (AID: v567826.b1020) som återfinns i Justitiekanslerns arkiv och finns tillgänglig hos ArkivDigital. Justitiekanslerns fånglistor är uppställda månadsvis. Månad för månad kan man därför följa de häktade, från det att de blivit intagna tills dom avkunnats och de antingen blivit frikända, skickade till något fängelse eller berövade sin rätt att leva.

Anna dyker alltså upp för första gången i september månads lista. I oktobers månads lista (AID: v567826.b1070) får vi veta att hovrättens utslag inte utfallit till hennes fördel, enligt domen ska hon halshuggas och brännas. Det framgår också att Anna gått med böneskrift till Kunglig Majestät, som hon nu ställde sitt sista hopp till.

Det dröjer sedan till fånglistan från januari 1796 (AID: v567834. b40) innan det framkommer någon ny information om Anna. Vi får nu veta att hon den 11 december 1795 har dömts av Kunglig Majestät att ”halshuggas och i Båle Brännas”. Att Anna dömts av Kunglig Majestät innebär i praktiken att domen finns med bland Högsta domstolens protokoll, också de tillgängliga hos ArkivDigital. När vi finner protokollet från den 11 december 1795 står följande att läsa om Anna, här återgivet i något moderniserad språkdräkt.

Den från landshövdingen greve Rosen i Malmö insände underdåniga böneskrift av Anna Bengtsdotter från Sövde, 28 år gammal, däruti hon, som genom Göta hovrätts utfärdade utslag av den 16 sistlidne september blivit dömd att liv sitt mista, halshuggas och i bål brännas för det hon sitt med liv framfödda foster förkvävt och dödat, nu underdånigast bönfallit att från dödsstraffet njuta förskoning. 

Som Anna Bengtsdotter med fullt uppsåt att sitt foster livet avhända därå lagt så våldsam hand att det därav döden ljutit har högsta domstolen avstyrkt bifall till denna underdåniga ansökning.

Efter att Anna fått ta del av detta besked trodde man kanske att hon skulle ha gett upp hoppet. Bläddrar man vidare till februari månads fånglista (AID: v567834.b110) visar det sig dock att så inte var fallet. Det framgår där att hon återgått med böneskrift om ny rannsakning till Kunglig Majestät. Anteckningen om den nya böneskriften kvarstår sedan i ytterligare ett par månaders fånglistor, för att därefter försvinna. I juni månads lista (AID: v567834.b360) får vi så slutligen veta att Anna den tolfte juni lämnat häktet för att föras till Sjöbo, där dödsstraffet skulle verkställas.

bild 2

Fånglista för Malmö slottshäkte juni månad 1796, den sista fånglistan Anna finns med i innan avrättningen. Hennes namn återfinns på andra raden. AID: v567834.b360 (länk).

I Malmö slottsförsamlings äldsta kyrkobok (C:1) finns en särskild avdelning för ”aflifwade” personer åren 1752–1831. Det framgår där att avrättningen verkställts vid avrättningsplatsen i Åsum den 17 juni 1796. I dödsnotisen (AID: v104112a.b320.s28) nämns att Anna under fängelsetiden visat ”mycken hårdhet och obotferdighet” men att hon vid avrättningsplatsen slutligen ska ha visat ”ånger och beredelse”.

Berättelsen om Anna är ett exempel på hur informationen i Justitiekanslerns fånglistor samt Högsta domstolens protokoll kan användas. ArkivDigital har för en tid sedan avslutat de fotograferingsprojekt där vi fokuserat på dessa två källmaterial. Justiekanslerns fånglistor finns fotograferade för perioden 1750–1825. Materialet är riksomfattande och omfattar till och med år 1808 även Finland. Högsta domstolens protokoll finns tillgängliga för år 1694–1800.

Markus Lindström, ArkivDigital

– Denna artikel kan du även läsa i nästa nummer av Släkthistoriskt Forum.

Nytt material i ArkivDigital

Under juni och juli månader har en hel del nytt spännande material tillkommit i ArkivDigital. Vi har både börjat lägga ut ett par helt nya typer av material, fortsatt fylla på volymer för sedan tidigare påbörjade projekt samt slutfört fotograferingen av ett par material.

Födda, vigda, döda – SCB:s utdrag
Det ena nya materialet som vi börjat lägga ut är SCB:s utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker. Fördelen hos SCB-utdragen är att vi har möjlighet att lägga ut dessa ända fram till år 1944 medan vi sällan har haft möjlighet att fotografera originalböckerna så långt framåt i tiden. Vi har hittills lagt ut merparten av utdragen för år 1943-1944. Vi kommer sedan att arbeta oss bakåt i tiden för att successivt försöka täppa igen luckorna där vi saknar originalböcker. SCB-utdragen är avskrifter av kyrkoarkivens originalböcker och kan innehålla färre uppgifter än dessa.

Det enklaste sättet att hitta SCB-utdragen i vår programvara är att helt enkelt skriva ”SCB” i sökrutan. Volymerna är upplagda länsvis, vilket gör att det kan krävas en hel del bläddrande för att hitta rätt församling. Vi kommer därför påbörja indexering av materialet, så att det så småningom kommer bli enkelt att hitta respektive församling.

Stamkort för värnpliktiga
Det andra nya materialet som vi börjat lägga ut är stamkort för värnpliktiga. Varje värnpliktig hade ett eget stamkort där det finns anteckningar ända från inskrivning, vid normalt 20 eller 21 års ålder, till avregistrering, vilken normalt skedde vid 47 års ålder. Hittills är bara ett mindre antal volymer tillgängliga men på längre sikt kommer vi lägga ut stamkorten för alla män som blev inskrivna åren 1902-1941. Det enklaste sättet att hitta stamkorten i ArkivDigital är att skriva ”stamkort” i sökrutan. Man kommer då till en samlingssida där det dels finns en längre informationstext om stamkorten, dels länkar till de arkivbildare där stamkort kan återfinnas.

Bouppteckningar
Bland de tidigare påbörjade projekt där vi fyllt på med nytt material vill vi framför allt framhålla bouppteckningarna från 1900-talets början. För dessa har volymer tillkommit i flertalet län.

Avslutade projekt
När det gäller avslutade projekt vill vi särskilt nämna Högsta domstolens protokoll och Justitiekanslerns fånglistor. Högsta domstolens protokoll finns tillgängliga för perioden 1694-1800 och Justitiekanslerns fånglistor för perioden 1750-1825.

ArkivDigital

Porträtt över frigivna fångar

Frigivna fångar AID v97414.b154.s143Som släktforskare är det ofta lätt att hitta mycket skriftlig information om sina förfäder. Hur de såg ut har man däremot ofta ingen aning om, såvida man inte har sådan tur att man härstammar från en brottsling. Många av de tidigaste svenska porträttfotografierna föreställer nämligen fångar.

I arkivbildaren Kriminalpolisen i Malmö återfinns ett antal volymer med porträtt över frigivna från perioden 1876-1910. I dessa volymer återfinns porträtt över frigivna fångar från anstalter i hela landet. Ett sökbart personregister för dessa finns tillgängligt på vår hemsida: http://www.arkivdigital.se/register/frigivna

På bilden ovan ser vi arbetskarlen Carl Jakob Åström som år 1882 frisläpptes från Långholmen. Fotografiet är naturligtvis svartvitt, men av det handskrivna signalementet får vi även reda på bland annat hår-, skägg- och ögonfärg. Av sidan framgår också en mängd annan information om Carl Jakob samt om brottet han begått.

Bildkälla: Kriminalpolisen i Malmö FIa:7 (1882-1882) Bild 154 / sid 143 (AID: v97414.b154.s143, NAD: SE/MSA/00453) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Nytt material i ArkivDigital

Nytt material i ArkivDigital
Under februari månad har mycket nytt spännande material blivit tillgänglig i ArkivDigital. Vi kommer här att redogöra för några av de viktigaste nyheterna.

Huvudfokuset för vår fotografering ligger fortsatt på bouppteckningarna från perioden 1901-1940. Under februari har volymer tillkommit från så gott som samtliga län. Vi vill särskilt nämna att Göteborgs och Bohus län nu är helt klart till och med år 1910 samt att Älvsborgs och Skaraborgs län är klara till och med år 1920.

För den krigshistoriskt intresserade vill vi tipsa om att samlingen ”Krigshandlingar Stora nordiska kriget: Krigsfångar” nu finns online (observera att det finns två arkivbildare med detta namn, men att de innehåller olika volymer). Här finns många uppgifter om de soldater som blev fångna i samband med Karl XII:s krig.

För den som är intresserad av Malmö stad kan vi nämna att vi nu är klara med vår fotografering av utvalda delar av Fattigvårdsstyrelsen i Malmös arkiv. I materialet som vi fotograferat finns inte enbart uppgifter angående understödstagare, utan även angående fosterbarn och intagna på arbetsinrättningen med mera.

Vi vill slutligen omnämna att vi har börjat lägga ut material från Allmänna barnhusets arkiv. Barnhusets arkiv är mycket omfattande, så även här kommer vi att fotografera ett urval av handlingar.

Läs mer om bildarkivet.

ArkivDigital

Nytt material i januari

Under det nya årets första månad har vårt bildarkiv uppdaterats med en hel del nytt material. Många nya volymer finns nu tillgängliga online.

Bouppteckningar
Precis som under hösten ligger huvudfokuset för vår fotografering även fortsatt på bouppteckningarna från perioden 1901-1940. Vi vill bland annat nämna att Blekinge och Hallands län nu är kompletta till och med år 1930. För Malmöhus och Kristianstads län är vi klara till och med år 1920 och har även hunnit lägga ut en hel del volymer från perioden 1921-1930. När det gäller Värmlands län är vi klara till och med år 1910 och har börjat lägga ut material för åren 1911-1920. Även för de flesta övriga län har en hel del bouppteckningar tillkommit.

Fånglistor och högsta domstolens protokoll
Två andra projekt som pågått under en längre tid är fotograferingen av fånglistorna i justitiekanslerns arkiv samt fotograferingen av högsta domstolens protokoll. Fånglistorna är nu klara för perioden 1750-1814 och högsta domstolens protokoll för perioden 1694-1769.

Militärt material
När det gäller militärt material är nu de allra flesta av meritbanden till och med år 1883 online, det saknas några enstaka volymer som kommer läggas ut inom kort. Vi arbetar nu vidare med att fotografera den omfattande serien ”Rullor 1620-1723”.

Senaste volymer
För detaljerad information om vilka volymer som tillkommit: klicka här.

Läs mer om bildarkivet.

ArkivDigital

Mycket nytt material i ArkivDigital

Nyligen genomfördes en större uppdatering av vårt bildarkiv. Mycket nytt material finns nu tillgängligt online. Nedan redogörs för några av de viktigaste uppdateringarna. På vår hemsida går det även att på volymnivå få information om vad som tillkommit: klicka här.

Kyrkoarkiv
För den som har svenska släktingar som varit bosatta i London vill vi gärna tipsa om att vi nu har lagt ut material från den svenska utlandsförsamlingen Ulrika Eleonora. Förutom husförhörslängder/församlingsböcker, flyttlängder och födelse-, vigsel- och dödböcker har vi även fotograferat en del andra handlingar, bland annat bilagor till flyttningslängderna, sockenstämmoprotokoll och kyrkoräkenskaper.

Bouppteckningar
Vår fotografering av bouppteckningarna från 1900-talets början pågår för fullt och en mängd nyfotograferade volymer är nu online. Vi kommer innan jul att publicera ett blogginlägg i vilket vi berättar om hur fotograferingsstatusen ser ut för respektive län. Håll utkik här på vår blogg.

Mantalslängder
Kopparbergs och Västmanlands läns landskontors mantalslängder är nu komplett tillgängliga från äldsta tid till 1820. När det gäller häradsskrivarnas exemplar av mantalslängderna för motsvarande period är Kronobergs län nu komplett.

Övrigt material
För Gotlands län är nu konkursakterna från äldsta tid till och med år 1940 komplett tillgängliga. Från Gotlands norra häradsrätt saknas dock en del volymer eftersom de är brandskadade och i för dåligt skick för att kunna fotograferas.

Bland andra material som tillkommit vill vi även nämna Högsta domstolens protokoll för åren 1737-1751 samt fånglistor från justitiekanslerns arkiv för åren 1801-1805.

ArkivDigital