Fångregister, en intressant källa

I tidigare inlägg har jag berättat om ett utomäktenskapligt barn utan namngivna föräldrar. (Se inlägg ett och inlägg två). Barnet togs först om hand av en kvinna som i dopnotisen kallas ”gesäll Wilhelm Fredric Björklunds fråndömda hustru Johanna Björklund, född Mörk”. Denna beteckning, tillsammans med det faktum att hon inte fick ta hand om det barn som kanske var hennes barnbarn, gör att man vill syna henne närmare.

Wilhelm Fredric Björklund och Johanna Mörk var alltså skilda. Det framgår tydligt då Wilhelm Fredric gifte om sig 1858. I vigselnotisen står: ”Har varit gift med Johanna Mörk, från hvilken han blifvit skiljd, sedan hon genom horsbrott sig förbrutit. Företedde Strengnäs DomCapitels skiljobref af den 14 april detta år”.

Eskilstuna Kloster och ForsEskilstuna Kloster och Fors (D) C:10 (1848-1858) bild 84 / sid 155 (AID: v54898.b84.s155, NAD: SE/ULA/102226)

Vid denna tid var utomäktenskapliga förbindelser ett brott som renderade fängelsestraff. Man förde register över de straffade. Dessa register innehåller många intressanta uppgifter för släktforskare, bland annat födelse- och bostadsort och föräldrar. I vissa fall kan fadern till en person som fötts som ”oäkta” nämnas, vilket jag sett några exempel på. Johanna står införd som nr 136 i fånglängden.

Kronohäktet 2

Kronohäktet i Eskilstuna (D) DIII:1 (1852-1855) bild 490 / sid 46 (AID: v218577a.b490.s46, NAD: SE/ULA/10652)

Man får veta att Johanna Mörk varit gift två gånger och att hon läser bra innantill. Man får också veta vem hon varit otrogen med! Han blev nämligen också straffad och står införd i fånglängden som nr 137. Han häktades samma dag som Johanna ”för horsbrott med förestående hustru”. Hans straff blev dock lindrigare eftersom han var ogift; 12 dagar på vatten och bröd, jämfört med Johannas 20.

Johanna dog redan 28/12 1864 av livmoderkräfta. Hon var då fortfarande skriven hos sin före detta man och hans nya familj.

Johanna MörkEskilstuna Kloster och Fors (D) AIc:21a (1864-1868) bild 35 / sid 32 (AID: v54815.b35.s32, NAD: SE/ULA/10226)

Jag tvivlar dock på att hon verkligen bodde där. Noteringen ”På staden” i anmärkningskolumnen antyder att hon fanns i stadens fattighus. Men med detta lämnar jag familjen och dess levnadsöden.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Medelmåttig till wexten med blackigd hår och blå ögon

Så beskrivs min farfars farmors mor Johanna Elisabeth Stede (1818-1883). Vi släktforskare vill man ju hitta så mycket som möjligt om våra förfäder och släktingar. Hittar man ett fotografi eller målning så blir personen mycket mer ”levande” fast han eller hon varit död länge. Om det inte finns ett fotografi kanske man har turen att någon förfader varit på kant med rättvisan. Märk att jag skriver turen för det är det ju om man hittar en släkting i någon dombok eller fängelsehandling. Vi kan ju i dag inte rå för vad de sysslade med förr i tiden, men tack vare att de gjorde vad de gjorde kan jag idag som släktforskare lära mig lite mer om personen.
Johanna Elisabeth Stede föddes 1818-08-13 i Raskarum, Sankt Olof på Österlen i Skåne. Hon var dotter till trumpetaren Jonas Stede och Margareta Christina Sjöstedt.

Sankt Olof AI 8 Bild 211 sid 231Sankt Olof AI:8 (1854-1861) Bild 211 / sid 231 (AID: v101046.b211.s231, NAD: SE/LLA/13328) Länk

Här ser vi Johanna tillsammans med sin oäkta dotter Greta, född 1856. Ute till höger står det lite svårläst ”1853 11/6 dömd för 1:a resan snatteri”. Johanna har alltså blivit dömd för snatteri första gången. Hur hittar jag nu mer om detta?
Första steget borde vara att leta upp målet i en dombok, men frågan är ju vilken dombok. Det borde vara i Albo häradsrätt där Sankt Olof ligger, men säker kan man inte vara då det heter att man skall bli dömd där brottet begicks och det kan ju i princip ha skett var som helst. Men det finns faktiskt andra vägar ett leta som i vissa fall ger snabbare ingång i materialet. Snatteri är ett så pass allvarligt brott att Johanna bör ha blivit häktad. Eftersom vi har ett datum när hon döms så har vi en ingång. I vissa delar av landet har ArkivDigital fotograferat av häradshäktenas förteckningar över fångar. I de månadsvisa förteckningarna är det ganska enkelt att hitta till rätt månad.

Albo häradshäkte Ö 1 Bild 3660Albo häradshäkte Ö:1 (1840-1853) Bild 3660 (AID: v480113.b3660, NAD: SE/LLA/10236) Länk

Förteckning öfwer Fångar uti Albo Häradshäkte, uti Brösarp för April månad år 1853.
1853 april 10 ankom pigan Jeanna Städe.
Jeanne Städe förr i S:t Olof Socken år 1820, är medelmåttig till wexten med blackigt hår och blå ögon.
Jeanna Städe är af KronoLänsman Montan häktad för det hon från Qwinspersonen Bengta Högstedt i Rörum stulit En del klädespersedlar.
1853 den 21 april war Jeanna Städe till förhör då ransakningen blef uppskjuten till den 5 påföljande Maj.
1853 den 21 april insändes Jeanna Städe till Länshäktet.
Till att börja med får vi reda på när Johanna kommer till häktet och sedan kommer information om henne. Man kallar henne Jeanna och födelseåret har blivit 1820 istället för 1818. Men vi får ett signalement på henne. Därefter en kort sammanfattning vad hon är anklagad för och i nästa kolumn finns uppgifter om när det är tänkt att vara rättegång mot henne. Efter som den blir uppskjuten skickas hon från häktet i Brösarp till Länsfängelset i Kristianstad i väntan på rättegång.

I nästa månads häkteslista hitta vi henne igen, Albo häradshäkte Ö:1 (1840-1853) Bild 3690 (AID: v480113.b3690, NAD: SE/LLA/10236) Länk

Här hänvisar man till föregående månads lista och gör lite tillägg vad som händer under maj månad. Det har varit en rättegång, men den är uppskjuten ytterligare för man måste skaffa fram ett frejdebetyg för henne.
Ett frejdebetyg är ett intyg som prästen skriver där han intygar vem personen är och även kan göra anteckningar om tidigare brott och straff.

I juni månad hittar vi henne igen, Albo häradshäkte Ö:1 (1840-1853) Bild 3730 (AID: v480113.b3730, NAD: SE/LLA/10236) Länk

Förutnämde dag [11/6] undergick Städe ransakning och dömdes att för tillgreppet i Rörum böta 26 skilling eller i brist af tillgång att straffas med Tre dagars fängelse, med hwilket utslag hon förklarades sig nöjd och hon skickades till Länshäktet igen.

I häkteslistorna hittar vi alltså både ingångar till domboken och till vilket fängelse personen blir transporterad till. Så tipset är att om det finns häkteslistor, börja titta i dessa för det kan spara mycket letande i andra handlingar.
Sök på häradshäkte i ArkivDigital för att se vilka som finns tillgängliga. För hela landet har vi även fotograferat av fånglistor 1750-1825. Dessa hittar man om man söker efter Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet. Dessa är uppdelade år för år, län för län och sedan månad för månad.
Historien om Johanna slutar inte här, men fortsättningen får vi ta en annan gång.

Om man inte hittar den aktuella domboken digitalt, finns det möjlighet att beställa den via tjänsten Beställningsfotografering. Läs mer om det här.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

En sista bön från en barnamörderska

bild 1Den som letar efter gripande människoöden i gamla arkivhandlingar behöver inte söka länge. Särskilt inte i dokument från domstolar och fängelser. På knastertorr kanslisvenska blandas det burleska med det tragiska i aldrig sinande ström. Till den senare kategorin hör barnamörderskan Anna Bengtsdotter från Sövde i Skåne.


Bild: Anna Bengtsdotters böneskrift togs upp vid Högsta domstolens sammanträde på Stockholms slott den 11 december 1795. AID: v791192.b13440.s1107 (länk).

Den 29 september 1795 anländer ännu en fånge till Malmö slottshäkte: barnamörderskan Anna Bengtsdotter, som vid ett urtima ting vid Färs häradsrätt dömts till att mista livet. Domen har överklagats av Anna, som nu väntar på besked från kungliga hovrätten.

Ovanstående information är hämtad ur den fånglista för Malmö slottshäkte september månad 1795 (AID: v567826.b1020) som återfinns i Justitiekanslerns arkiv och finns tillgänglig hos ArkivDigital. Justitiekanslerns fånglistor är uppställda månadsvis. Månad för månad kan man därför följa de häktade, från det att de blivit intagna tills dom avkunnats och de antingen blivit frikända, skickade till något fängelse eller berövade sin rätt att leva.

Anna dyker alltså upp för första gången i september månads lista. I oktobers månads lista (AID: v567826.b1070) får vi veta att hovrättens utslag inte utfallit till hennes fördel, enligt domen ska hon halshuggas och brännas. Det framgår också att Anna gått med böneskrift till Kunglig Majestät, som hon nu ställde sitt sista hopp till.

Det dröjer sedan till fånglistan från januari 1796 (AID: v567834. b40) innan det framkommer någon ny information om Anna. Vi får nu veta att hon den 11 december 1795 har dömts av Kunglig Majestät att ”halshuggas och i Båle Brännas”. Att Anna dömts av Kunglig Majestät innebär i praktiken att domen finns med bland Högsta domstolens protokoll, också de tillgängliga hos ArkivDigital. När vi finner protokollet från den 11 december 1795 står följande att läsa om Anna, här återgivet i något moderniserad språkdräkt.

Den från landshövdingen greve Rosen i Malmö insände underdåniga böneskrift av Anna Bengtsdotter från Sövde, 28 år gammal, däruti hon, som genom Göta hovrätts utfärdade utslag av den 16 sistlidne september blivit dömd att liv sitt mista, halshuggas och i bål brännas för det hon sitt med liv framfödda foster förkvävt och dödat, nu underdånigast bönfallit att från dödsstraffet njuta förskoning. 

Som Anna Bengtsdotter med fullt uppsåt att sitt foster livet avhända därå lagt så våldsam hand att det därav döden ljutit har högsta domstolen avstyrkt bifall till denna underdåniga ansökning.

Efter att Anna fått ta del av detta besked trodde man kanske att hon skulle ha gett upp hoppet. Bläddrar man vidare till februari månads fånglista (AID: v567834.b110) visar det sig dock att så inte var fallet. Det framgår där att hon återgått med böneskrift om ny rannsakning till Kunglig Majestät. Anteckningen om den nya böneskriften kvarstår sedan i ytterligare ett par månaders fånglistor, för att därefter försvinna. I juni månads lista (AID: v567834.b360) får vi så slutligen veta att Anna den tolfte juni lämnat häktet för att föras till Sjöbo, där dödsstraffet skulle verkställas.

bild 2

Fånglista för Malmö slottshäkte juni månad 1796, den sista fånglistan Anna finns med i innan avrättningen. Hennes namn återfinns på andra raden. AID: v567834.b360 (länk).

I Malmö slottsförsamlings äldsta kyrkobok (C:1) finns en särskild avdelning för ”aflifwade” personer åren 1752–1831. Det framgår där att avrättningen verkställts vid avrättningsplatsen i Åsum den 17 juni 1796. I dödsnotisen (AID: v104112a.b320.s28) nämns att Anna under fängelsetiden visat ”mycken hårdhet och obotferdighet” men att hon vid avrättningsplatsen slutligen ska ha visat ”ånger och beredelse”.

Berättelsen om Anna är ett exempel på hur informationen i Justitiekanslerns fånglistor samt Högsta domstolens protokoll kan användas. ArkivDigital har för en tid sedan avslutat de fotograferingsprojekt där vi fokuserat på dessa två källmaterial. Justiekanslerns fånglistor finns fotograferade för perioden 1750–1825. Materialet är riksomfattande och omfattar till och med år 1808 även Finland. Högsta domstolens protokoll finns tillgängliga för år 1694–1800.

Markus Lindström, ArkivDigital

– Denna artikel kan du även läsa i nästa nummer av Släkthistoriskt Forum.

Porträtt över frigivna fångar

Frigivna fångar AID v97414.b154.s143Som släktforskare är det ofta lätt att hitta mycket skriftlig information om sina förfäder. Hur de såg ut har man däremot ofta ingen aning om, såvida man inte har sådan tur att man härstammar från en brottsling. Många av de tidigaste svenska porträttfotografierna föreställer nämligen fångar.

I arkivbildaren Kriminalpolisen i Malmö återfinns ett antal volymer med porträtt över frigivna från perioden 1876-1910. I dessa volymer återfinns porträtt över frigivna fångar från anstalter i hela landet. Ett sökbart personregister för dessa finns tillgängligt på vår hemsida: http://www.arkivdigital.se/register/frigivna

På bilden ovan ser vi arbetskarlen Carl Jakob Åström som år 1882 frisläpptes från Långholmen. Fotografiet är naturligtvis svartvitt, men av det handskrivna signalementet får vi även reda på bland annat hår-, skägg- och ögonfärg. Av sidan framgår också en mängd annan information om Carl Jakob samt om brottet han begått.

Bildkälla: Kriminalpolisen i Malmö FIa:7 (1882-1882) Bild 154 / sid 143 (AID: v97414.b154.s143, NAD: SE/MSA/00453) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital