Kyrkböcker från Kansas i ArkivDigital

Kansas, USAArkivDigital bedriver för tillfället inte bara fotografering i Sverige, utan även i USA. En av våra fotografer är på rundresa i Kansas för att fotografera kyrkböckerna från de olika svenskförsamlingarna som fanns, och i många fall fortfarande finns, där.

v812973.b28.s4

McPherson New Gottland Covenant Church Vol:1 (1893-1940) Bild 28 / sid 4 (AID: v812973.b28.s4) Länk.

Bilden ovan är hämtad ur en församlingsbok för New Gottland Covenant Church i McPherson. På uppslaget ser vi Charles och Bettie Gustafson samt deras barn. Charles var född i Karlskoga och Bettie i Leksand, medan alla barnen var födda i New Gottland. Vi får också bland annat veta när paret dels anlänt till församlingen, dels till Amerika.

Förutom grundläggande material som församlingsböcker, födelse-, vigsel- och dödböcker samt längder över nyintagna och utträdda församlingsmedlemmar har vi även fotograferat många andra typer av material, exempelvis protokoll och räkenskaper av olika slag. Till en början är böckerna vanligen skrivna på svenska, men i början av 1900-talet blir det allt vanligare att de istället är skrivna på engelska.

För många församlingar finns även små tryckta skrifter där man kan läsa om församlingens historia. I den skrift som gavs ut till New Gottlands hundraårsjubileum 1993 framgår bland annat bakgrunden till församlingens namn, som alltså inte är en felstavning av ön Gotland.

v812999.b2.s1
McPherson New Gottland Covenant Church Vol:26 (1893-1993) Bild 2 / sid 1 (AID: v812999.b2.s1) Länk.

In January, 1872, a post office was established in the community, and at the suggestion of a group of settlers it was named ”New Gottland”. The immigrants spoke among themselves of the new good land (nytt gott land) that they were so fortunate to have acquired upon their arrival here.

Vår fotografering i Kansas pågår fortfarande och än så länge är bara en mindre del av materialet tillgängligt online. Mycket mer kommer att tillkomma under hösten.

För att hitta till dokumenten från Kansas i ArkivDigital, välj Avancerade alternativ och välj sedan ”Kansas (USA)” i rullistan för län.

Markus Lindström, ArkivDigital

Passagerarlistor från Helsingborg

v800539.b580.s56Polisen i Helsingborg DXII:2 (1907-1908) Bild 580 / sid 56 (AID: v800539.b580.s56, NAD: SE/LLA/10560) Länk.

För cirka ett år sedan berättade vi i ett blogginlägg att passagerarlistor från Göteborg (1869-1935), Malmö (1874-1939) och Stockholm (1869-1940) finns tillgängliga i ArkivDigital. Vi har nu även lagt till passagerarlistor från Helsingborg.

Ovan visas ett exempel på en passagerarlista för ett skepp som avgått från Helsingborg. Listan visar att nedanstående passagerare avreste från Helsingborg den 4 april 1907 med ångfartyget United States. Skeppets destination var New York.

  1. Arbetaren Otto H. Jönsson, 19 år, från Kvidinge, Kristianstads län, med bestämmelseort New York.
  2. Änkan Anna Timansson, 58 år, från Kvistofta, med bestämmelseort Boone, Iowa.
  3. Änkan Sigrid Kristensson, 34 år, från Kvistofta, med bestämmelsort Boone, Iowa. Med sig hade hon sin son Nils T.B., 1 år.

De flesta av polisarkiven i ArkivDigital innehåller denna eller liknande typer av passagerarlistor., Det enklaste sättet att hitta polisarkiven är att klicka på avancerade sökalternativ och under arkivtyp välja polisarkiv, eller att skriva in ordet ”polis” i sökrutan högst upp.

Markus Lindström, ArkivDigital

Släktforskningstips: Även prästen kan fela

Södra Finnskoga CI 1 (1831-1857) Bild 41 sid 75
Södra Finnskoga CI:1 (1831-1857) Bild 41 / sid 75 (AID: v8373.b41.s75, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Släktforskningstips, praktiskt exempel:
”Har aldrig haft någon dotter med det namnet”

För ett tag sedan kom en fråga till oss på ArkivDigital om vi kunde hjälpa till att leta upp en svensk anmoder som flyttat till Norge. Frågan löd:

Hei! Kan du hjelpe meg å finne slekten til min oldemor. Min oldemors navn var: Britta Karlsdtr Mikkelson født 29 april 1844 Djekneliden Bograngen Wermland. Hun ble gift i Norge. Navnet til Brittas far var Karl Mikkelson. Det er alt jeg vet.

Det kunde väl inte vara så svårt. Första uppgiften var att hitta vilken församling det handlade om. En sökning på ortnamns-skivan gav att Djäkneliden och Bograngen ligger i Södra Finnskoga församling i Värmland.

Det första steget är att kolla födelseboken i Södra Finnskoga den 29 april 1844 (bilden ovan). Längst ner på sidan hittar vi den 29 april 1844 ett barn som den 8/5 döps till Brita. Här står att hon föddes i Medskogen och föräldrar är Carl Andersson och dess hustru Brita Påhlsdotter. Datumet, barnets namn och faderns förnamn är alltså rätt med frågan. Födelseorten stämmer inte, men det kan ju ha blivit fel i den muntliga traditionen i Norge. Faderns efternamn skulle enligt frågan vara Mikkelson och man kan faktiskt se att det står inskrivet ”Mikelsson?” ovanför Andersson i födelsenotisen. Frågan är då var som är rätt? Det blir att titta på familjen i husförhörslängden.

Södra Finnskoga AI 4 (1845-1850) Bild 138 sid 133

Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 138 / sid 133 (AID: v13401.b138.s133, NAD: SE/VA/13531) Länk.

I Södra Finnskoga AI:4 sidan 133 (ovan) hittar vi Medskogen och här bor familjen:
Carl Andersson, född 1805
h. Elina Påhlsdotter, född 1802

d:r Brita 29/4 1844

Nu börjar det bli rörigt, här stämmer inte mammans namn. Enligt födelseboken skulle hon heta Brita Påhlsdotter, men i husförhörslängden heter hon Elina Påhlsdotter. Vad är rätt?
Det finns väl bara ett sätt att göra och det är att följa familjen vidare för att se vad prästen skriver om familjen.

Södra Finnskoga AI 5 (1851-1857) Bild 155 sid 146

Södra Finnskoga AI:5 (1851-1857) Bild 155 / sid 146 (AID: v13402.b155.s146, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Mammans namn är i nästa husförhörslängd fortfarande Elina Pålsdotter, men vänta nu. Vad har prästen skrivit efter dottern Britta? ”Har aldrig haft någon dotter med det namnet 18/10 54”.

1854 när Britta är 10 år gammal har prästen alltså kommit på att Carl Andersson och Elina Pålsdotter i Medskogen aldrig haft en dotter som heter Britta. Hon är ju ändå inskriven i två olika husförhörslängder och i födelseboken som dotter i familjen. Nu är ju den stora frågan vem var Brita som föddes 29/4 1844 och om hon inte är dotter i denna familj bör hon ju vara dotter i en annan familj, eller?

Tillbaka till den ursprungliga frågan. Här står att hon föddes i Djäkneliden och Bograngen och pappans namn var Karl Mikkelson. Kan det vara så att det finns en Karl Mikkelson som bor i Bograngen eller Djäkneliden? Vi får kolla.

Södra Finnskoga AI 3 (1837-1844) Bild 42 sid 35

Södra Finnskoga AI:3 (1837-1844) Bild 42 / sid 35 (AID: v13400.b42.s35, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Med hjälp av ortregistret i början av volymen hittar man snabbt till Bograngen under Djäkneliden. Här ser man att familjen består av:
Carl Mickelsson, född 1804
h. Brita Påhlsdotter, född 1804
s. Mickel, född 5/10 1835
s. Pär, född 21/5 1839
d. Märta, född 18/10 1841

Mammans namn stämmer ju här med det som står i födelseboken när Brita föds. Pappan Carl Mickelsson kan stämma med födelseboken för där fanns ju Mickelsson inskrivet ovanför. Men ingen Brita. Kanske inte så konstigt, hon föddes 1844 och denna husförhörslängd slutar 1844. Hon kanske inte hunnit bli införd. Vi kollar i nästa.

Södra Finnskoga AI 4 (1845-1850) Bild 139 sid 134

Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 139 / sid 134 (AID: v13401.b139.s134, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Här hittar vi dottern Brita född 29/4 1844 i familjen.

Har vi nu hittat rätt Brita och rätt familj? Ja, egentligen finns det bara ett sätt att bekräfta detta och det är att försöka följa Brita genom livet tills hon flyttar till Norge. Om man gör det ser man ett par andra spännande saker under hennes liv.

Ute till höger i anmärkningskolumnen på bilden ovan står att familjen öfwergifwit orten år 1844 i Nowember. Men även att de 1846 flyttar till sidan 177 och 1847 till sidan 38 i husförhörslängden. Vidare:

  • Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 44 / sid 38 (AID: v13401.b44.s38, NAD: SE/VA/13531) Länk.
  • Södra Finnskoga AI:5 (1851-1857) Bild 48 / sid 41 (AID: v13402.b48.s41, NAD: SE/VA/13531) Länk.
  • Södra Finnskoga AI:6 (1857-1861) Bild 60 / sid 52 (AID: v13403.b60.s52, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Carl Mikelsson står som sjuklig, utfattig och tiggare. Britta njuter upfostringshelp af Kongl. Seraphimer ordens gillet i Stockholm. Carl dör 2/2 1852.
1859 flyttar Brita till Trysild i Norge.

Vad lär vi oss av detta? Jo, att det är viktigt att verifiera att det är rätt personer man forskar på och att inte lita 100% på prästerna. Även de kan göra fel och skriva in personer med fel familj. Det bästa man kan göra (om det är möjligt) är att följa personerna i varje längd för att få en obruten kedja.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Svenska utlandsförsamlingar i Berlin och Oslo

Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin AID v793345.b4510Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin OI:3 (1926-1941) Bild 4510 (AID: v793345.b4510, NAD: AD/BERLIN/0001) Länk.

Vi har i tidigare blogginlägg berättat om Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn och Svenska Sofiaförsamlingen i Paris. Vi ska nu avslutningsvis uppmärksamma ytterligare två svenska utlandsförsamlingar som nyligen blivit tillgängliga i ArkivDigital, nämligen Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin samt Svenska Margaretaförsamlingen i Oslo.

Båda församlingarna bildades i början av 1900-talet. I Oslo börjar födelseboken år 1911 samt vigsel- och dödböckerna år 1912. I Berlin börjar motsvarande längder år 1902 samt 1903. Från Berlin finns dessutom församlingsbok samt flyttningslängder, vilket saknas för Oslo.

Utöver de mest grundläggande serierna har vi även från Berlin och Oslo fotograferat en del andra typer av handlingar. Ett exempel på en mer udda volym är Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin OI:3, som innehåller handlingar angående kyrkoskatt 1926-1941. Bland handlingarna återfinns bland annat skrivelser från församlingsmedlemmar som anser sig inte behöva betala skatt. På bilden ovan visas en skrivelse från en kvinna som gift sig med en tysk man och därmed blivit tysk medborgare. Hon behöver därmed betala tysk kyrkoskatt och vill därför inte betala skatt även till Victoriaförsamlingen.

Markus Lindström, ArkivDigital

Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn

Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn AID v793479.b30.s1Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn KVa:1 (1903-1914) Bild 30 / sid 1 (AID: v793479.b30.s1, NAD: AD/KÖPENHAMN/0001) Länk.

Sedan en kortare tid tillbaka finns handlingar från Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn tillgängliga i ArkivDigital. Vi har både fotograferat de mest grundläggande serierna, det vill säga församlingsböcker, flyttningslängder samt födelse-, vigsel- och dödböcker, och en del andra typer av handlingar.

Svenska kyrkan har haft verksamhet i Köpenhamn sedan år 1901. Gudstjänster förrättades till en början i Garnisonskirken, men antalet svenskar i Köpenhamn var stort och snart uppstod behov av en egen kyrka. År 1903 bildades Svenska Kyrkoföreningen. Som framgår av § 2, punkt 2 skulle föreningen ”arbeta för åstadkommandet af en egen svensk kyrka därstädes” (bilden ovan).

Grundstenen till kyrkan lades år 1908. 1911 stod den klar och invigdes samt namngavs efter konung Gustaf V.

Svenska Gustafskyrkan är sedan länge en populär vigselkyrka. Många svenska par, som inte varit bosatta i Köpenhamn, har rest hit för att gifta sig. Detta förhållande avspeglas naturligtvis i församlingens lysnings- och vigselböcker samt dess bilagor, som är ovanligt omfattande. På bilden nedan visas ett lysningsbevis för ett par där lysning skett i brudens hemförsamling Nödinge, men där paret sedan rest till Köpenhamn för att förrätta vigseln.

Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn AID v793477.b30.s1

Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn HV:10 (1934-1936) Bild 30 / sid 1 (AID: v793477.b30.s1, NAD: AD/KÖPENHAMN/0001) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Svenska Sofiaförsamlingen i Paris – Nu i ArkivDigital

Svenska Sofiaförsamlingen i Paris AID v793349.b40Svenska Sofiaförsamlingen i Paris AV:1 (0-9999) Bild 40 (AID: v793349.b40, NAD: AD/PARIS/0001) Länk.

Sveriges äldsta utlandsförsamling är den i Paris. Den svenska kyrkliga närvaron i staden går tillbaka ända till år 1626, då professor Jonas Hambraeus vid Paris akademi började samla svenska och tyska lutheraner till gudstjänst. Församlingen kom därför att bli tvåspråkig, och en vanlig söndag förrättades gudstjänst först på svenska och sedan på tyska. Med vetskap om detta blir det enklare att förstå varför de äldsta böckerna i kyrkoarkivet är skrivna på tyska, som ovanstående bild ur den ”Större stamboken” från 1600-talet visar.

Den svenska församlingen i Paris fungerade från slutet av 1600-talet till år 1806 som en ambassadkyrka. Församlingen saknade egna kyrkolokaler och fick flytta runt mellan de diplomatiska sändebudens olika residens. I samband med Napoleon Bonapartes kröning år 1806 fick kyrkoherden order att lämna landet. Från åren fram till 1806 finns tre volymer tillgängliga i ArkivDigital, dels de båda 1600-talsvolymerna AV:1-2, dels en vigselbok från åren 1764-1806. Den sistnämnda boken är till stora delar skriven på franska.

Hösten 1859 sändes legationspredikanten Thor Frithiof Grafström till Paris. Sverige var vid denna tid i union med Norge, och Grafströms uppgift var att bilda en svensk-norsk församling. Volym AI:1, som kallas ”Frithiof Grafströms arkiv”, innehåller olika typer av handlingar från den svensk-norska församlingen i Paris åren 1859-1863.

Under perioden 1863-1877 saknades åter svensk präst i Paris. Sedan Emil Flygare år 1877 blev präst i staden har dock svenska kyrkan utan avbrott funnits på plats. Församlingen fick sitt nuvarande namn år 1878 då dess första egna kyrkolokal, Sofiakapellet, invigdes, uppkallat efter den dåvarande svenska drottningen Sofia av Nassau. Sofiaförsamlingens nuvarande kyrka invigdes år 1913.

De allra flesta volymerna i Sofiaförsamlingens kyrkoarkiv härrör från perioden efter 1877. Vi har förutom husförhörslängder/församlingsböcker, flyttlängder, födelse- vigsel och dödböcker även fotograferat många andra typer av handlingar från denna period.

Markus Lindström, ArkivDigital

Poliskamrarnas passagerarlistor – viktig källa vid emigrantforskning

AID v479810.b1730.s343

För den som är intresserad av svenskar som emigrerat till Amerika utgör poliskamrarnas passagerarlistor ett viktigt källmaterial. I passagerarlistorna får man bland annat veta utresedatum, fartygets namn, i vilket sällskap den utvandrade rest samt vart emigranten ämnade att resa. För bestämmelseorten anges oftast både delstat och stad, vilket kan vara mycket värdefullt eftersom det i utflyttningslängderna ofta bara brukar stå ”Norra Amerika” eller liknande.

Många utvandrare köpte sina kontrakt (biljetter) av agenter. Enligt en lag från år 1869 skulle dessa agenter lämna in listor över sina passagerare till poliskammaren i den aktuella hamnstaden. Observera att första- och andraklasspassagerare inte finns med i passagerarlistorna. Tredjeklasspassagerare som själva köpt sin biljett, utan förmedling av en agent, finns inte heller med i listorna.

ArkivDigital har fotograferat passagerarlistor från poliskamrarna i Göteborg (1869-1935), Malmö (1874-1939) och Stockholm (1869-1940). Sök efter ”poliskammare” i ArkivDigital online.

Markus Lindström

sökning poliskammare
Bildkällor: AID v479810.b1730.s343 samt sökning ”poliskammare”.