Skånska handlingar från dansk tid

Skånes Genealogiska Förbund (förkortat SGF) bildades 1937 och i början var det mest adliga, präst- och borgarsläkter man forskade på. I takt med att kyrkböckerna blev mikrofilmade på 1950- och 1960-talen ökade intresset för släktforskning. På 1970- och 1980-talet kunde man fjärrlåna mikrofilmer från andra delar av landet. Men i Skåne finns det ju en tid innan 1658 också, då Skåne blev svenskt. För att forska på tiden innan 1658 var man tvungen att åka över till Köpenhamn där en del handlingar fanns på Rigsarkivet. Under 1980-talet diskuterade styrelsen i SGF flera gånger möjligheten att inrätta ett föreningsarkiv. Till detta skulle man förvärva kopior av viktiga, men svåråtkomligt skånskt arkivmaterial. Dessa tankegångar blev verklighet då man fick en pengadonation 1980 för att kunna göra fotostatkopior av handlingar rörande Skåne som förvaras på det danska Rigsarkivet. Även en del handlingar som förvaras på de svenska Riksarkivet kopierades.

Mandtall och Registerforklaring paa Korn Skatten aff LandzCrona Lehns Anno 1643. AID:v880322.b10

Ungefär 20.000 papperskopior kopierades upp och man fyllde även på med material som fanns i Stockholm och som inte var tillgängligt i Skåne. Detta material bildade SGF-arkivet. Detta är så klart innan digitaliserings tid. Man har via en katalog i bokform kunnat beställa papperskopior av dessa handlingar för ”sina” församlingar och byar.

Skånes Genealogiska Förbund bytte för ett par år sedan namn till Skånes Släktforskarförbund (förkortat SkSF) och därmed bytte även arkivet namn till SkSF-arkivet. På Skånes Släktforskarförbunds stämma 2016 kom en motion om att göra detta material digitalt tillgängligt och ArkivDigital fick frågan om att skanna in dessa papperskopior och göra dessa tillgängliga.

1604 års Jordebok från Asmundtorp. AID:v880266.b270.s27

Materialet består mest av mantalslängder och jordeböcker från 1500- och 1600-talet, men även en del andra handlingar finns. 1676 besatte Danmark delar av Skåne och man upprättar snabbt egna mantalslängder över de delar man återtagit från svenskarna. Man upprättade även rullor över de friskyttar som stred för den danska kungen.

Mönsterrulla överkapten Eskils Nielsens kompani friskyttar, mönstrade i Helsingborg den 10 juli 1679. AID:v880383.b630.s63

För att ta del av materialet (observera att det alltså är avskannade papperskopior och inte direkt från originalhandlingarna) sök på arkivbildaren Skånes Släktforskarförbunds arkiv. Tänk på att länsindelningen var annorlunda under den danska tiden. T.ex. fanns både Helsingborgs och Landskrona län, samt en del mindre län. De olika volymernas nummer och sortering följer arkivets katalog. Ett register på församlingar och orter håller på att tas fram för att underlätta sökningen i handlingarna.

ArkivDigital

Detta har vi fotograferat år 2015!

Uppslagna böckerBouppteckningar
Under året har det stora projektet att fotografera hela Sveriges bouppteckningar från perioden 1901-1960 fortgått. Vi har hunnit fotografera olika långt i olika län. För uppgifter om hur långt vi kommit i de län som just du är intresserad av, se vår produktkatalog.

Domböcker
Alldeles i början av året lanserades vår tjänst för beställningsfotografering av domböcker. För 195 kronor per volym är det, via denna sida, möjligt att beställa fotografering av domböcker, vilka inom 45 dagar blir tillgängliga online i ArkivDigital. Tjänsten har blivit populär och har medfört att vi under året har fotograferat domböcker från många olika härads- och rådhusrätter.

Under 2015 har också fotograferingen av Högsta domstolens protokoll 1694-1800 samt Justitiekanslerns fånglistor 1750-1825 slutförts. I En sista bön från en barnamörderska ges ett konkret exempel på hur dessa material kan användas.

Handlingar rörande andra världskriget
Ett flertal material som berör Sverige under andra världskriget har tillkommit:

  • Spionhandlingar, från ”Stockholms rådhusrätt 1850-1947, Avdelning 5, Avdelningen för spionmål”.
  • Haveriärenden, från ”Flygstaben: Centralexpeditionen”
  • Beredskapsverket, vilket utgör den svenska militära försvarsberedskapens officiella militärhistoriska verk. Huvudmaterialet återfinns i ”Beredskapsverket, Avdelning 1”. I ”Beredskapsverket, Avdelning 13” finns handlingar rörande operationerna Rädda Danmark och Rädda Norge.
  • Handlingar från C-byrån, som bedrev hemlig underrättelsetjänst utanför Sveriges gränser.

Äldre militärt material
Det har tillkommit militära pensionshandlingar från flera olika arkivbildare, vilket vi berättat om i två olika blogginlägg:

Innan generalmönsterrullorna börjar på 1680-talet utgör samligen ”Rullor 1620-1723” grundmaterialet för soldatforskning. Vi har under 2015 hunnit med att göra volymerna från åren 1620-1647 tillgängliga online.

Utländskt material
Det största utlandsprojektet under året har varit fotograferingen av kyrkböckerna för de svenskamerikanska församlingarna i Kansas. Merparten av volymerna finns nu tillgängliga i ArkivDigital, men det kommer dröja till början av nästa år innan materialet är helt komplett. Vi har skrivit om Kansasmaterialet vid ett flertal tillfällen under hösten; en översiktlig presentation finns i detta blogginlägg.

Under våren blev kyrkböcker från ett flertal svenska utlandsförsamlingar tillgängliga i ArkivDigital:

När det gäller utländskt material vill vi slutligen nämna att vi har börjat att lägga ut handlingar från de åländska sjömanshusen; Mariehamns sjömanshus och Vårdö sjömanshus. Materialet kommer bli komplett under början av 2016.

Markus Lindström, ArkivDigital 

Idag fyller ArkivDigital 10 år!

10 ar pressrelease

 

Nu har vi levererat färgbilder till forskare i ett helt decennium!

Idag för exakt 10 år sedan startade vi ArkivDigital med målet att underlätta och förgylla vardagen för alla Sveriges släktforskare. Sedan dess har mer än hundratusen släkt- och historieforskare gjort fascinerande upptäckter bland våra färgbilder.


Tio år av utveckling

Under de tio år som gått har ArkivDigital vuxit till ett företag med 37 anställda, och det digitala bildarkivet med avfotograferat gammalt källmaterial är redan uppe i enorma 57 miljoner bilder.

Från början såldes våra bilder på CD-skivor, men redan efter två år lanserade vi den första programvaran som möjliggjorde en abonnemangstjänst över internet. Från och med 2007 finns alla våra bilder tillgängliga i en och samma tjänst – ArkivDigital.

Ute på arkiven pågår ett ständigt fotograferingsarbete och varje månad tillkommer ca 600 000 nya bilder.

Som ett resultat av verksamhetens snabba tillväxt har ArkivDigital, som ett av få företag i Sverige, utnämnts till Gasellföretag av Dagens Industri – två år i rad; 2013 och 2014.

Läs vår pressrelease här.


ny programvaraNy programvara med sökbara databaser!

Snart lanserar vi vår nya programvara, som innehåller en sökbar databas med uppgifter om hela befolkningen i Sverige år 1950!

Framöver kommer motsvarande uppgifter för befolkningen år 1960 att tillkomma. Även ett fullständigt personregister till Sveriges husförhörslängder och församlingsböcker för år 1880-1920 (ca) är på väg på sikt. För att inte tala om flera nya funktioner i programmet!


usaFotografering i USA och på Åland

Vi har inte enbart bedrivit fotograferingsverksamhet i Sverige, utan har även fotograferat material på Åland och i Kansas, USA.

Materialet från USA fokuserar på svenskförsamlingarnas kyrkböcker, men även andra material har fotograferats, såsom protokoll och räkenskaper av olika slag. Handlingar från ett trettiotal församlingar finns tillgängliga i ArkivDigital redan nu. Mängder av fler volymer kommer publiceras inom kort.
Läs mer om USA-materialet här.

Vad gäller Åland fotograferar vi just nu sjömanshushandlingar, men massvis med handlingar från Åland finns redan tillgängliga i ArkivDigital. Du hittar kyrkböckerna för Ålands sexton församlingar, bouppteckningarna till 1916, domböckerna till 1900, mantalslängder till 1933 och bykartor från framför allt 1700- och 1800-talen. Och mycket mer… Läs mer om vårt Ålands-material här.

Vi tillhandahåller även handlingar från ett antal utlandsförsamlingar, bland andra:


milstolpe2Milstolpar år för år

2005:

  • Aktiebolaget Arkiv Digital AD AB bildas.
  • Fotografier säljs på CD-skiva.
2006:
  • 1 miljon bilder i bildarkivet.
2007:
  • Programvara för abonnemangstjänst via internet lanseras.
  • 5 miljoner bilder i bildarkivet.
2008: 
  • Sammanslagning mellan ArkivDigital och DigiArkiv.
  • Göta kanalbolags arkivs mest använda handlingar fotograferas.
  • 10 miljoner bilder i bildarkivet.
2009: 
  • Huvudsponsor för Släktforskardagarna i Falköping.
  • ArkivDigital köper IT-företaget KITE AB.
2010:
  • Ålands kyrkböcker blir tillgängliga i ArkivDigital.
  • 20 miljoner bilder i bildarkivet – 100 000 böcker avfotograferade.
  • Huvudsponsor för Släktforskardagarna i Örebro.
2011:
  • Första året företaget går med vinst.
  • 30 miljoner bilder i bildarkivet.
2012:
  • Sveriges äldre kyrkböcker (t.o.m. 1894) finns tillgängliga i ArkivDigital; husförhörslängder, flyttlängder, födelse-, vigsel-, och dödböcker.
  • Ny logotyp lanseras: Den röda skölden.
2013: 
  • Utnämnt till Gasellföretag 2013 av Dagens Industri.
  • App för iPad lanseras.
  • Ökar närvaron i USA genom ett samarbete med släktforskningsexperten Kathy Meade.
  • Generalmönsterrullor färdigfotograferade.
  • Bouppteckningar färdigfotograferade till och med år 1900.
  • Huvudsponsor för Släktforskardagarna i Köping.
  • 40 miljoner bilder i bildarkivet.
2014: 
  • Ingår ett forskningssamarbete med Blekinge Tekniska Högskola.
  • Sveriges moderna kyrkböcker finns tillgängliga i ArkivDigital t.o.m. 1935 (om inte boken sträcker sig längre).
  • Blogg på svenska och engelska lanseras.
  • Utnämnt till Gasellföretag 2014 av Dagens Industri; får utmärkelsen för andra året i rad.
  • Huvudsponsor för Släktforskardagarna i Karlstad.
  • 50 miljoner bilder i bildarkivet.
2015:
  • Ny tjänst lanseras: Beställningsfotografering domböcker.
  • Fotografering av svenskförsamlingar i Kansas, USA.
  • Mängder av handlingar som rör andra världskriget fotograferas; Beredskapsverket, spionhandlingar, flyghaverier, C-byrån, m.m.
  • Ny logotyp lanseras: Den blå nyckeln.
  • Huvudsponsor för Släktforskardagarna i Nyköping.

Mikael Karlsson VD

VD Mikael Karlsson har ordet

Sedan starten den 26 oktober 2005 har vi haft tio mycket händelserika år, där vi har gått från nystartat litet företag till ett av Sveriges främsta alternativ för släktforskare och andra historiker.

Vi är mycket nöjda över den framgångsrika tid som varit, men vi strävar hela tiden framåt. Företaget är i konstant utveckling och flera nyheter finns på agendan. Vi har många spännande år framför oss!

Vi vill tacka alla våra kunder för de fina år som gått, och ser fram emot många fler givande forskarår tillsammans!

Mikael Karlsson, VD, ArkivDigital

Bytinget i Malmö

Bytinget i Malmö A1 1 Bild 1050Bytinget i Malmö A1:1 (1577-1590) Bild 1050 (AID: v442697.b1050, NAD: SE/MSA/00114) Länk.

1658 underskrevs freden mellan Sverige och Danmark i Roskilde. Bland punkterna i fredstraktatet fanns att den tidigare danska befolkningen under en övergångsperiod skulle få behålla bland annat sina tidigare rättegångsordningar. Ända fram till 1683 användes den danska rättegångsordningen och lagen i de nya svenska landskapen.

I de svenska städerna finns två olika domstolar, dels är det den som kallas rådhusrätt och dels den som kallas kämnärsrätt. I Malmö under dansk tid fanns rådhusrätten, men kämnärsrätten kallades då Bytinget. Exakt vilka mål som avgjordes i de olika är svårt att säga, men bytinget/kämnärsrätten var till en viss del underställd rådhusrätten.

Bytinget i Malmö nämns första gången i Valdemar Atterdags privilegiebrev från 1360, Ingen av Malmös ”borghere elles bymen” fick ställas inför rätta någon annan stans än vid ”Malmøe byting”. Bytinget i Malmö har bevarade domböcker 1577-1677.

Renskrift till bilden ovan:
Røde Christiern Jude wor greben vdi ferske gierning, adt hand ihiel stack lille Christiern Wognmand her i Malmø, siden the war adtskild for thed slag, Christiern Wognmand slog hannom wid øygit, och siden stael sig thil och slog hannom ihiel, som Aage Wognmand och Per Gerickssen her inden tinge nu winnedt. Och Christiern Wognmands hustruf loed her wid Aage Wognmand klage ofuer hannom. Thi sagde tingmend, som een part war Suend Nielssen, Per Speger, Olof Slacter och Niels, sagde fornefnde Røde Christiern fra hans hals.

Eller på lite mer modernt tungomål:
Röde Christiern Jude (troligen från Jylland) greps efter en färsk gärning, han hade stuckit ihjäl lille Christiern Vagnman här i Malmö efter att de blev åtskilda efter det slag som Christiern Vagnman slog honom vid ögat. Detta vittnade Åke Vagnman och Per Gerickssen om nu här vid tinget. Christiern Vagnmans hustru lät Åke Vagnman stämma in och klaga på honom. Tingsmännen Sven Nilsson, Per Speger, Olof Slaktare och Nils dömde Röde Christiern från sin hals (d.v.s. att bli halshuggen).

Den äldsta av Malmö bytings domböcker finns renskriven och utgiven:
Malmø Tingbøger 1577-83 og 1588-90. Udgivet ved Leif Ljungberg og Einar Bager i samarbejde med Erik Kroman af Selskabet for udgivelse af kilder til Dansk historie i serien Ældre danske Rådstueprotokoller og Bytingbøger, København 1968.

I ArkivDigital återfinns även handlingar från byting i Laholm, Landskrona, Simrishamns och Ystad. Sökord i ArkivDigital: ”byting”.

Niklas Hertzman, ArkivDigital