Påfyllning i bouppteckningsregistret

I somras lanserade ArkivDigital ett digitalt sökbart bouppteckningsregister, vilket vi berättar om i ett tidigare blogginlägg: Gå till sida.
Registret har successivt fyllts på med mer material, och för någon vecka sedan var det dags för ytterligare en påfyllning. I denna senare omgång har bouppteckningar från ett stort antal härads- och rådhusrätter i Värmlands, Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus län gjorts sökbara.

Bildmontage: sökning i bouppteckningsregistret
Registret omfattar sedan tidigare även bouppteckningar från Gotlands, Gävleborgs, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Norrbottens, Stockholms, Uppsala, Västerbottens, Västernorrlands och Östergötlands län. Inget län är dock helt komplett, utan mängden sökbart material varierar. På denna sidan, https://www.arkivdigital.se/online/register/bouppteckningar finns en förteckning över vilka härads- och rådhusrätter samt vilka tidsperioder som är sökbara. Mer sökbart material kommer att tillkomma efterhand.

För att kunna ta del av bouppteckningsregistret krävs Allt-i-ett abonnemang. Registret är enbart tillgängligt i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://www.arkivdigital.se/online/installation

Markus Lindström, ArkivDigital

Äldre fastighetsaffärer i Stockholm

För den som är intresserad av gårdars och fastigheters historia är uppbuds- och lagfartsprotokollen av högsta intresse. De förvaras i härads- och rådhusrätternas arkiv och innehåller uppgifter om köp och försäljning av fast egendom.

Nyligen har ArkivDigital digitaliserat uppbuds- och lagfartsprotokollen för Stockholms stad från äldsta tid (1679) till och med 1809, inalles 52 volymer. Det är ett arkivmaterial som ger värdefull information om alla fastigheter och inte så sällan också pusselbitar som kan vara värdefulla i släktforskningen. Men framför allt hjälper protokollen till att ge en bättre bild av våra förfäders liv, i detta fall bättre uppgifter om var och hur de bodde.

Uppbuds- och lagfartsprotokollen är inte helt enkla att hitta i eftersom de är förda i kronologisk ordning. Man måste alltså veta när en fastighet bytte ägare för att någorlunda enkelt återfinna den i protokollet. Och inte ens det hjälper alltid eftersom det kunde dröja många år innan en fastighetsaffär anmäldes till tingsrätten för uppbud.


Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB, A) A6a:35 (1756-1758) Bild 2920 (AID: v678886.b2920, NAD: SE/SSA/0138) Länk

Men just för Stockholm är det mycket enklare. Stockholms stadsarkiv har registrerat protokollen och lagt ut registerkorten på sin hemsida under namnet »Fastighetsregister 1675–1875» (i registret finns dessutom hänvisningar till en del andra källor som mantalslängder och bouppteckningar).

Registret är inte uppställt efter personnamn utan efter kvarter och gårdar. För att kunna hitta sina släktingars fastighetsaffärer behöver man alltså veta var i Stockholm de ägde gårdar eller stenhus. Den källa som avslöjar detta är bouppteckningarna, som också finns tillgängliga i ArkivDigital (med personregister).

Första steget är alltså att kolla släktingarnas bouppteckningar där deras fastigheter bör nämnas (vanligtvis med kvarter och ibland också gårdsnummer). Gå sedan till Stockholms stadsarkivs register och leta upp kvarteret. Förhoppningsvis finns där registerkort som berättar när släktingarna köpte och sålde den aktuella fastigheten med en hänvisning typ »U.P. 1758:40, 59, 74» (år och sida). Leta sedan upp sidan i uppbuds- och lagfartsprotokollen hos ArkivDigital som finns under arkivbildaren Stockholms magistrat och rådhusrätt.

Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB, A) A6a:35 (1756-1758) Bild 3260 / sid 41 (AID: v678886.b3260.s41, NAD: SE/SSA/0138) Länk

Det finns sedan goda möjligheter att hitta mer på internet om fastigheten och området där den låg, exempelvis på Stockholms stads webbplats Stockholmskällan. Där finns bland annat gamla kartor och mängder med fotografier som är till hjälp för den som vill få en bättre bild av ett svunnet Stockholm.

ArkivDigital

Länskungörelser från Malmöhus län

ArkivDigital har fått tillgång till ett par flyttkartonger med kungörelser från Malmöhus län. Dessa är nu avfotograferade och finns tillgängliga för att läsa om du har ett abonnemang på ArkivDigital.

I början av året skrev vi ett blogginlägg om motsvarande från Skaraborgs län. Se tidigare inlägg.

För att hitta dessa skriver du Kungörelser i Ny arkivsökning.

Länskungörelser, Malmöhus län I (M) 1765-1798 (1765-1798) Bild 150 (AID: v884446.b150, NAD: ) Länk

På vänstersidan.
Allmän Kundgjörelse!
Från Bonden Jon Mattison i Sörby Giönga härad och Christianstads lähn är någon tid sedan bortstulne 2:ne stl. bruna Ston, ena en föllja med stor stjern i pannan och det andra utan tecken. Dessa kreatur blifwa altså härmed uppå anhållan här igenom allmenneligen efterlyste, hafwandes ägaren utlåfwat Sex D:lr S:mts. belöning till den som samma häste-kreatur till rätta skaffar.
Malmö Lands-Cancellie d.19 Februarii 1765.
Uti h:herr Bar:s Gen:s M:js Lh:d:s öfr. Comd:s och Ridd:s frånwaro. J. Adlerbielke.

På högersidan.
Allmän Efterlysning!
Pigan Malena Pehrs Doter, som för begången hustjufnad på Öfwits Closters Gård, är dömd at, utom böters ärläggande, undergå en Söndags uppenbar kyrkio-pligt, blifwer härigenom allmenneligen efterlyst, ock bör wid ärtappandet till närmaste Fästning försändas.
Warandes hon beskrefwen medelmåttig Lång till wäxten, litet koppärrig, trindlagd i ansigtet med swart hår och ögonbryn.
Malmö Lands-Cancellie den 28 Februarii 1765. Adlerfelt.

Elisabeth Reuterswärd har i sin doktorsavhandling ”Ett massmedium för folket – studier i de allmänna kungörelsernas funktion i 1700-talets samhälle”, Lund 2001, undersökt kungörelsernas roll i samhället. Prästerna förmedlade dessa från predikstolen i samband med gudstjänsterna. Han läste då upp allt vad Kungl. Maj:t och hans befallningshavande önskade tillkännagiva. Detta fungerade som ett massmedium för folket.

Enligt Reuterswärd s.39 påbjöds kungörelseläsningen 1686 enligt kyrkolagen och 1942 slutade uppläsningen av statliga kungörelser enligt lag.

Man kan hitta alla möjliga olika typer av uppgifter i dessa kungörelser. Det kan vara efterlysning av förrymda personer, något som ju är ganska spännande för oss släktforskare. Att man oftast beskriver den rymde med signalement är ju också ett plus.

Länskungörelser, Malmöhus län I (M) 1800-1808 (1800-1808) Bild 1250 (AID: v884455.b1250, NAD: ) Länk

Allmän kungjörelse.
Efter afledne Prosten och kyrkoherden herr Magister Lars Laurén uti Hårslöfs Prästegård, kommer genom auktion Tisdagen den 4 och påföljande uti nästkommande Oktober månad, klockan 9 föremiddagorne, till den mästbjudande att försäljas, silfwer, koppar, tenn, möbler, järn- och träwaror, åker- och kjör-redskap, säckar och remtyg, säng och lin-kläder, afledne Prostens biblioteque, samt omkring 500 lass säd uti strået, bestående af råg, korn och hafra, deraf tionden får från bohle föras, men deremot Prästegårdens gröda skatt på stället uttröskas och upfordras; wid samma tillfälle försäljes får, lam och gäss, samt någre kreatur. Säkre köpare få anstånd med betalningen till den 11 Januari nästkommande år, då den på stället erlägges, men osäkre böra betala sine gjorde inrop innan waran får afhämtas; hwilket alt till hågade köpares underrättelse kungöres.
Malmö Lands-Cantzlie den 5 September 1808.
G.F. von Rosen, J.N. Hoffman.

Nyfiken som man är så letar man upp bouppteckningen efter prosten Lauren.

Skytts häradsrätt (M) FIIa:32 (1806-1808) Bild 7840 / sid 1515 (AID: v159839.b7840.s1515, NAD: SE/LLA/10057) Länk

Auctions Protocoll, hållit i Södra Hårslöfs Prostegård den 12te Julii 1808. Med förteckning på allt som auktionerades ut och vem som köpte sakerna.

Länskungörelser, Malmöhus län II (M) Vol:36 (1901-1901) Bild 250 / sid 43 (AID: v885457.b250.s43, NAD: ) Länk

1901 kommer en efterlysning från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro län: 97-årige backstugusittaren Per Erik Persson, kallad ”Stubba Per Erik” å Gysta egor i Knista socken har anträffats liggande död i spiseln till sin bostad och man misstänker att han inte ljutit en naturlig död. Enligt ryckte hade Persson haft en strumpa där han förvarat flera 2-kronorsmynt, tillsammans omkring 200 kr som nu är borta.

Den 29/12 1900 finns torparen Per Erik Persson inskriven i Knista dödbok. Står att han blivit mördad, men inte 97 år gammal, utan född 1833 28/10 och alltså 67 år gammal.

Knista (T) F:2 (1895-1925) Bild 280 / sid 20 (AID: v146285.b280.s20, NAD: SE/ULA/10527) Länk

Trevlig jakt på mer information om släkten.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Påfyllning av bouppteckningsregistret!

I somras lanserade ArkivDigital ett digitalt sökbart bouppteckningsregister, vilket vi berättar om i ett tidigare blogginlägg: Gå till tidigare inlägg. Vi kommer successivt att fylla på registret med mer sökbart material, och nu är även många tidigare bouppteckningar från Gävleborgs, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län sökbara.

bouppteckningar 2Bouppteckning efter förre fiskaren och borgaren Pehr Nordstrand, avliden år 1842 i Härnösand. Med hjälp av ArkivDigitals digitala sökbara bouppteckningsregister kan Pehrs bouppteckning enkelt hittas.

bouppteckning 3Sammanlagt är nu över 750000 poster sökbara i bouppteckningsregistret, och mycket mer kommer att tillkomma framöver. Information om vilka härads-och rådhusrätter samt vilka tidsperioder som för närvarande är sökbara finns på följande sida: https://www.arkivdigital.se/online/register/bouppteckningar

För att kunna ta del av bouppteckningsregistret krävs Allt-i-ett abonnemang. Registret är enbart tillgängligt i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://www.arkivdigital.se/online/installation

Markus Lindström, ArkivDigital

Digitalt sökbart bouppteckningsregister – nu hos ArkivDigital

ArkivDigital lanserar nu ett digitalt sökbart bouppteckningsregister. Registret är ännu under uppbyggnad och omfattar än så länge bouppteckningar från Gotlands, Jönköpings, Kalmars, Kronobergs, Stockholms, Uppsalas och Östergötlands län. Mer sökbart material kommer att tillkomma efterhand. På denna sida https://www.arkivdigital.se/online/register/bouppteckningar finns en lista där det framgår vilka härader och rådhusrätter som är sökbara för närvarande.

SkärmklippEn av 1031 träffar för Sven Svensson. I registret redovisas förnamn, efternamn, titel/yrke, församling/stad, plats (by; gård etc), bouppteckningsår och övrig information (som ofta innehåller information om efterlevande make/maka). För varje post finns en direktlänk till den aktuella bouppteckningen.

För att kunna ta del av bouppteckningsregistret krävs Allt-i-ett abonnemang. Registret är enbart tillgängligt i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://app.arkivdigital.se

Markus Lindström, ArkivDigital

Handlingar från Slottsarkivet – nu i ArkivDigital

Under våren har ArkivDigital påbörjat fotografering av handlingar som förvaras på Slottsarkivet, som har sina lokaler på Stockholms slott. Vi har dels fotograferat slottsböcker som ingår i arkivbildaren Ståthållarämbetet på Stockholms slott, dels bouppteckningsmaterial från Nedre Borgrättens och Övre Borgrättens arkiv.

Slottshuvudböckerna som vi har fotograferat avser åren 1645-1655. I volymerna ingår, bland mycket annat, mantalslängder för Stockholms stad.

Stockholm 1Mantalslängd för Stockholms stad år 1645. Längden ingår i slottshuvudboken för detta år. Länk.

Borgrätterna avgjorde mål där hovanställda var parter. Det var även till borgrätterna, och inte till rådhusrätten, som hovanställdas bouppteckningar lämnades in. Bouppteckningar efter adliga hovanställda lämnades till övre borgrätten, medan övriga hovanställdas bouppteckningar inlämnades till nedre borgrätten.

Stockholm 2Riksmarskalken och greven Clas Flemings bouppteckning, ingiven till övre borgrätten år 1831. Bouppteckningen förvaras på Slottsarkivet. Länk.

Vi kommer att fortsätta fotograferingen på Slottsarkivet under sensommaren/hösten, och kommer då i första hand att fotografera landsböcker, innehållandes mantalslängder, från Svartsjö län. Svartsjö län existerade i drygt 20 år under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, och motsvarar det område som idag utgör Ekerö kommun.

Markus Lindström, ArkivDigital

Tillkomna volymer i ArkivDigital

Under årets första månader har över 3000 nyfotograferade volymer tillkommit i vårt digitala bildarkiv. Vi vill här passa på att ge en sammanställning över de viktigaste nyheterna. Om du vill se vilka volymer som har tillkommit i ”dina” arkivbildare kan du gå till vår sida för senaste volymer. Där finns detaljerad information om vad som har lagts till. Ta mig till sidan.

senasteModerna kyrkoböcker: För flertalet län har vi kompletterat med de volymer vars sekretess gick ut vid årsskiftet. De volymer som berörs av detta är församlingsböcker, födelseböcker och dödböcker med slutår 1946, under förutsättning att de inte innehåller retroaktivt införda känsliga uppgifter (detta är särskilt vanligt i födelseböckerna). Utöver detta har vi även publicerat flyttningslängder och vigselböcker med startår 1946 (men med slutår senast 1980).

SCB-utdrag för 1946: På grund av sekretessreglerna är det långt ifrån alltid som vi har möjlighet att fotografera födelse-, vigsel- och dödböckerna i original ända till år 1946. Om inte originalboken finns tillgänglig kan ofta SCB-utdragen vara en bra ersättning. I början av mars publicerade vi SCB-utdragen för år 1946. Sedan tidigare finns även åren 1925-1945 tillgängliga. Du hittar SCB-utdragen i arkivbildaren Statistiska centralbyrån (SCB) – Avdelningen för befolkningsstatistik 1:a avdelningen.

Bouppteckningar: Fotografering av bouppteckningar från perioden 1931-1960 är under arbete. Hur långt vi har kommit varierar från län till län. Om du vill veta hur vi ligger till i just ditt län, gå till denna sida: https://arkivdigital.se/volymer Välj önskat län till höger på sidan. Då visas en sammanställning över vilket material som finns tillgängligt från just det länet.

ad-bouppBouppteckning från Listers och Sölvesborgs domsagas häradsrätt ,1960. Länk.

Riksarkivets exemplar av mantalslängder: Vi har sedan tidigare (med några undantag) fotograferat de två exemplar av mantalslängder som förvaras vid landsarkiven, nämligen häradsskrivarnas (städernas) exemplar och landskontorens exemplar, från äldsta tid till och med år 1820.

Det är tyvärr inte ovanligt att det saknas mantalslängder i såväl häradsskrivarnas som landskontorens arkiv. Som tur är fördes mantalslängderna även i ett tredje exemplar. Detta exemplar förvaras på Riksarkivet och ingår i en arkivbildare kallad Mantalslängder 1642-1820. Vi arbetar för närvarande med att fotografera de volymer ur arkivbildaren som täcker upp luckor i vårt nuvarande utbud.

Under början av 2017 har vi framför allt publicerat mantalslängder från Älvsborgs län. Älvsborgs län har tidigare varit något av en vit fläck på kartan hos oss när det gäller mantalslängder. Hos landskontoret saknas helt mantalslängder innan 1835, då samtliga tidigare årgångar förstördes vid Vänersborgs stadsbrand år 1834. Häradsskrivarnas exemplar är dessutom endast sporadiskt bevarade.

mantalslängdEtt uppslag från mantalslängden för Älvsborgs län 1774. Länk.

Sjömanshus: Sedan en längre tid tillbaka finns handlingar från många sjömanshus tillgängliga i ArkivDigital. De norrländska sjömanshusen har dock saknats helt, men nu har det börjat bli ändring på det. Vi har börjat lägga ut handlingar från sjömanshuset i Haparanda, och framöver kommer handlingar från fler norrländska sjömanshus att tillkomma.

Vi på ArkivDigital vill också passa på att önska er alla en härlig påskhelg med massor av god mat och trevligt umgänge med nära och kära. Glad Påsk!

easter-eggs-2107210_1920ArkivDigital

Bouppteckningar 1901-1960 – statusuppdatering

Sedan en längre tid tillbaka arbetar ArkivDigital med att fotografera bouppteckningarna från period 1901-1960. Vi har berättat om detta arbete vid flera tidigare tillfällen här på bloggen, senast för ett drygt år sedan: se tidigare inlägg. Då vi hunnit fotografera en hel del till sedan dess tyckte vi att det kan vara på tiden med en statusuppdatering.

Hur långt vi kommit i vårt arbete med att fotografera bouppteckningarna varierar från län till län. Nedan följer först en länsvis sammanställning över hur långt vi hunnit klart, sedan en sammanställning över vad vi fotograferar för närvarande. Vår huvudsakliga målsättning är att fotografera bouppteckningarna till och med år 1960, men från Gotlands län har vi som synes hunnit fotografera även en del nyare material. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de varit i allt för dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckningarna är klara till och med år:
1920: Jönköping, Kalmar, Östergötland
1930: Kopparberg, Kronoberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1940: Gävleborg, Jämtland*, Stockholm
1945: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1950: Värmland
1960: Blekinge, Halland, Kristianstad, Malmöhus
1980: Gotland, (Visby rådhusrätt åren 1945-1961 saknas dock)

För närvarande fotograferar vi:
1921-1930: Jönköping, Kalmar, Östergötland.
1931-1940: Kopparberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1941-1945: Stockholm
1946-1950: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1951-1955: Värmland

* Från Jämtlands län saknas dock bouppteckningar från perioden 1861-1900, men fotografering av dem är under arbete. För resten av landet är bouppteckningarna från ”äldsta tid” till och med år 1900 färdigfotograferade sedan länge.

v496946.b7050.s30Eksjö rådhusrätt och magistrat (F) FIII:9 (1921-1930) bild 7050 / sid 30 (AID: v496946.b7050.s30, NAD: SE/VALA/01662) Länk.

Under 1900-talets början blev successivt fler och fler bouppteckningar maskinskrivna. På bilden ovan, som är hämtad från Eksjö rådhusrätt och magistrats bouppteckningar från år 1926, ser vi dels slutet på en maskinskriven bouppteckning, dels början på en handskriven.

Markus Lindström, ArkivDigital

Fattigbevis i Stockholms stad

I Stockholms rådhusrätts arkiv återfinns förutom bouppteckningar även särskilda volymer som innehåller så kallade fattigbevis. I fattigbevisen slås fast att boet saknar behållning, vilket nedanstående exempel från år 1903 visar:

Boet uppgafs af den aflidnes enka under edlig förpliktelse, att detsamma vid dödstillfället befans i ett sådant skick, att begrafningsomkostnaderna och skulder öfverstego tillgångarne.

0299Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIId:31 (1903-1904) bild 150 / sid 8 (AID: v494721.b150.s8, NAD: SE/SSA/0145a) Länk.

Till skillnad från i en bouppteckning saknas i fattigbevisen en detaljerad specifikation över tillgångar och skulder, utan man brukar nöja sig med att konstatera att skulderna var större än tillgångarna. En stor tillgång för släktforskaren är dock att arvingarnas namn brukar anges i fattigbevisen, precis på samma sätt som i en bouppteckning. Om man inte kan återfinna bouppteckningen för en viss person bör man alltså undersöka om det istället finns ett fattigbevis bevarat.

Fattigbevis för Stockholms rådhusrätt återfinns i dessa arkivbildare:

  • Stockholms rådhusrätt 1:a avdelningen. Fattigbevis för åren 1756-1924 ingår i serie EIId
  • Stockholms rådhusrätt, bouppteckningsavd. Fattigbevis för åren 1925-1933 ingår i serie E3

I båda arkivbildarna finns särskilda volymer med personregister till fattigbevisen. I vissa av fattigbevisvolymerna finns det dessutom separata register för den aktuella volymen/det aktuella året.

Markus Lindström, ArkivDigital

Bouppteckningar från Gotland nu tillgängliga till och med 1979

Den senaste tiden har bouppteckningar från Gotland från 1960- och 1970-talen tillkommit i ArkivDigital. Om du söker efter släktingar eller andra på Sveriges största ö kan du nu ta del av bouppteckningar ända till år 1979 i ArkivDigital. De nytillkomna bouppteckningarna återfinns dels i arkivbildaren Gotlands domsaga (till och med år 1970), dels i arkivbildaren Gotlands tingsrätt (från och med år 1971).

Bouppteckning GotlandGotlands domsaga (I) FIIa:46 (1964-1964) bild 1130 (AID: v480865.b1130, NAD: SE/ViLA/20022) Länk

Ett uppslag ur en bouppteckning från år 1964. Många av bouppteckningarna var fortfarande vid denna tid relativt detaljerade och på detta uppslag får man en god bild av vilka möbler som fanns i det aktuella hushållet. Mest värdefull var TV-apparaten (400 kronor), följd av ”Ett köksbord i kombination med elektrisk symaskin” (150 kronor).

Markus Lindström, ArkivDigital