Diplomatica Muscovitica, Kommisionssekreteraren Thomas Knipercrona (d.y.)

Åter igen ett arkiv med ett konstigt namn. För ett tag sedan tittade vi lite närmare på Acta ecclesiastica, (se inlägg) och bland de handlingarna fanns det uppgifter om krigsfångarna under Stora Nordiska krigets dagar i Ryssland i början av 1700-talet. Även dessa handlingar kan knytas till Stora Nordiska kriget och är verkligt spännande om man har släktingar som varit i Rysk fångenskap.

Thomas Knipercrona (d.y.) föddes 1682 och son till Thomas Kniper (adlad Knipercrona) (1650-1715) och Barbara Hassenia. Thomas d.y. står i adelskalendern antecknad som Kommissionssekreterare i Ryssland 1721-11-07 och Agent i Moskva 1722-12-03. Han var alltså diplomat och en av kontakterna mellan de svenskar som fanns i Ryssland och Sverige.

Det finns åtskilliga listor med både befäl och manskap som suttit i rysk fångenskap. Framför allt i de tre sista volymerna som kallas Beskickningshandlingar 1721-1723.

Diplomatica Muscovitica, Kommisionssekreteraren Thomas Knipercrona (d.y.) (o) 143 (1721-1723) Bild 520 (AID: v323656.b520, NAD: SE/RA/2113153) Länk

Specification uppå dhe Officerare, underofficerare och gemena som ankomna äro hit till Moschow, och finnas antechnade uthi den medgifna Pdrohna eller Resepasset dat: Tobol: d.26 Januarii A:o 1722, för hwilka tienstl. anhållas det täckas H:r Commissions Secreteraren Wählborne Thomas KniperCrona wara behielpelig om dheras Passporters ehrhållande.

[Den översta notisen]
Ryttare Peter Lye född i Småland och Ekesiö fången wid Pultava. Dess hustru Magdalena Hansdotter född i Finland och Tawasthus fången i Wiborg. 2ne Barn Maria och Helena födde i Sibirien och Werchaturia.

Tänk vilka historier dessa skulle kunna berätta och säkert berättade för släktingar, vänner och bekanta när de kom hem till stugan igen efter många års bortavaro.

Diplomatica Muscovitica, Kommisionssekreteraren Thomas Knipercrona (d.y.) (o) 143 (1721-1723) Bild 3150 (AID: v323656.b3150, NAD: SE/RA/2113153) Länk

Jagh undertecknader har bekommit Kongl: Maj:ts fullmacht på Min Cornets beställning wijd Södra Skånska Cavallerie, Daterat Alt Ranstedt uthi Saxen d:2 Nowember 1706.
Christopher Emanuelsson

Jagh undertecknader, har undfått Kongl. Maij:ts fullmacht på Min Auditeurs beställning wijd Södra Skånska Cavallerie, Daterat Heilsbergh i Curlandh? d:19 Januarij 1704.
Hans Georg Nembzon

Detta ser alltså ut att vara bekräftelser på deras troligen förlorade fullmakter. Tänk att kunna hitta sina förfaders namnteckning.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Acta ecclesiastica

Som släktforskare måste man vara nyfiken. Nyfiken på den egna släkten i så klart kyrkböcker, bouppteckningar, mantalslängder och domböcker. Men också nyfiken på nytt och lite annorlunda källor. Som nybörjare är ju allt utom de vanliga kyrkböckerna nytt och kanske konstigt material. Men ju mer man forskar, desto mer nyfiken blir man och vill veta mer. Bara sitta och klicka runt, bläddra i en arkivförteckning och fundera på hur materialet kan vara till nytta för mig.

Ett arkiv med detta konstiga namn Acta ecclesiastica kräver så klart en förklaring. Allt är latin. Acta betyder handlingar och ecclesiastica betyder kyrkliga. Alltså kyrkliga handlingar. Så långt allt väl, kyrkliga handlingar finns det ju mycket av. Men då vi ser att materialet i denna serie förvaras på Riksarkivet i Stockholm så bör det handla om hela landet.

ArkivDigital har fotograferat av 7 volymer från denna arkivbildare. 4 volymer med Fältkonsistoriets akter och 3 volymer med Främmande trosbekännare.

Fältkonsistoriet
Fältkonsistoriet var historiskt sett den kyrkliga organisationen inom den svenska krigsmakten. Fältkonsistoriet inrättades 1621 och medlemmar var regementenas präster. Tre av dessa fyra volymer kommer från Stora Nordiska krigets dagar (början av 1700-talet). En hel del är skrivna under den ryska fångenskapen. Man kan hitta alla möjliga uppgifter som prästerna var inblandade i. Det kan t.ex. vara äktenskapsmål som i exemplet nedan från 1712.

Riksarkivets ämnessamlingar. Acta ecclesiastica (o) Vol:162 (1710-1814) Bild 220 (AID: v817430a.b220, NAD: SE/RA/752) Länk

Avskrift:
[1712] d. 1 Septemb. Sedan Lif Dragoun Johan Gullhall warit hos sin Regements Pastor M:r Odeen, och angifwit sitt förehafwande gifftermål med Pigan Annika Andersdotter, af Narfweska Fångarna, upwisandes för henne ett attestatum, att hon tient hos en Rysk Bojar; blef han derifrån sänd till M:r Nordberg, med försäkran att alt war riktigt, och feck altså effter sin begäran lysnings sedel till Tyska Slabodden.

Dragoun Gullhall

[1712] d. 6 Septembris, när M:r Nordberg wid närmare effterfrågan fått weta, att näst förenämde Dragouns Johan Gullhalls brud, war den kohnan, som födt dett Oäkta barnet, hwarföre Öfwerste Ramsverd war beskyldter och angifwen. Vid Sup ad d 25 Junii, gaf han 1. M:r Odeen sådant wid handen, hwilken begärte att lysningen skulle igen förbiudas. Och sedan 2. skref han till Pastoren i Slabodden Hr Alexader Jung, och förböd lysningen. Copien ligger ad acta.

Målet fortsätter på flera ytterligare ställen i volymerna. Johan Gullhall härstammar från Härlatorp i Slätthögs församling i Småland och son till fänriken Anders Holgersson, men det är som det heter en annan historia.

Främmande trosbekännare
I de tre volymerna om främmande trosbekännare finns en volym med katoliker och reformerta och två volymer med judar och omvända judar.

Riksarkivets ämnessamlingar. Acta ecclesiastica (o) Vol:139 Bild 1520 (AID: v817431.b1520, NAD: SE/RA/752) Länk

Avskrift:
Kongl. Majt:s Utslag uppå Petter Waninos underdåniga ansökning, thet han, som i sin barndom icke blifwit i någon religion underrättad, utan under sitt wistande utomlands tå han warit på tolfte året, antagit then Romerska-Catholska läran, then hans fader, En Italienare och Borgare i Malmö, altid bekiändt sig till, må i nåder tillåtas, at till något för honom anständigt näringsmedels idkande få här i Riket, såsom sitt fädernesland inkomma och at …

Petters Vaninos pappa hette Antonio Vanino och var borgare i Malmö. Om honom har det diskuterats en del på Anbytarforum, och där finns också en PDF med en artikel skriven av Janne Agri och publicerad i Arbetet 1932.

Det finns också en del listor över dessa främmande trosbekännare som här nedan en Förteckning uppå Folkhopens af Judiska Nationen i Götheborgs Stad Antal och Näringar för År 1807.

Riksarkivets ämnessamlingar. Acta ecclesiastica (o) Vol:140 Bild 4380 (AID: v817432.b4380, NAD: SE/RA/752) Länk

Var nyfiken och klicka runt. Du kommer att bli överraskad vad mycket nytt och spännande du hittar som du inte ens trodde fanns. Om du hittar något kul, skriv en rad till oss så att vi får tips.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Produktkatalogen

ArkivDigital har i dagsläget fotograferat cirka 76 miljoner bilder. För den som vill skapa sig en överblick över vårt omfattande bildarkiv vill vi tipsa om vår produktkatalog.

I produktkatalogen anges län för län vilka typer av handlingar som är fotograferade samt för vilka tidsperioder. Det finns även angivet vilka material vi håller på att fotografera för närvarande.

Produktkatalogen ska ses som ett sätt att få en överblick över det material som finns tillgängligt i ArkivDigital. Även om ett visst material anges vara klart kan enstaka handlingar saknas, till exempel om de varit för skadade för att det ska vara möjligt att fotografera dem.Vi har dessutom fotograferat mängder av enstaka handlingar som inte finns med i katalogen, eftersom den i så fall skulle ha blivit alltför omfattande.

På vår hemsida finns produktkatalogen upplags som pdf-fil: www.arkivdigital.se/online. Klicka på länken ”Produktkatalog” till höger på sidan för att öppna katalogen.

ArkivDigital

Norrländska sjömanshus – ett pågående fotograferingsprojekt

ArkivDigital har under en längre tid fotograferat material från sjömanshusens arkiv. I södra Sverige har vi relativt länge haft en ganska bra täckning, men de norrländska sjömanshusen har varit en vit fläck på fotograferingskartan. För alla med intresse av de norrländska sjömanshusen är nu till slut förbättring i sikte.

Fotograferingen av de norrländska sjömanshusen inleddes under våren 2017. Vi har i dagsläget hunnit att beta av fyra sjömanshus från äldsta tid till 1940. De fyra klara sjömanshusen är de i Haparanda, Luleå, Piteå och Skellefteå. För närvarande pågår fotografering av sjömanshuset i Umeå. Vi fotograferar ett urval av handlingar från varje sjömanshus, i första hand olika typer av rullor, till exempel mönstringsrullor och sjömansrullor.

Nytt material från de norrländska sjömanshusen kommer att tillkomma löpande framöver. Vi kommer först att slutföra fotograferingen av sjömanshuset i Umeå, och därefter fortsätta med sjömanshusen i Härnösand, Sundsvall, Örnsköldsvik, Gävle, Hudiksvall och Söderhamn.

Ett uppslag ur Skellefteå sjömanshus mönstringsliggare för år 1935, avseende ångfartyget Sirius. Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Äldre fastighetsaffärer i Stockholm

För den som är intresserad av gårdars och fastigheters historia är uppbuds- och lagfartsprotokollen av högsta intresse. De förvaras i härads- och rådhusrätternas arkiv och innehåller uppgifter om köp och försäljning av fast egendom.

Nyligen har ArkivDigital digitaliserat uppbuds- och lagfartsprotokollen för Stockholms stad från äldsta tid (1679) till och med 1809, inalles 52 volymer. Det är ett arkivmaterial som ger värdefull information om alla fastigheter och inte så sällan också pusselbitar som kan vara värdefulla i släktforskningen. Men framför allt hjälper protokollen till att ge en bättre bild av våra förfäders liv, i detta fall bättre uppgifter om var och hur de bodde.

Uppbuds- och lagfartsprotokollen är inte helt enkla att hitta i eftersom de är förda i kronologisk ordning. Man måste alltså veta när en fastighet bytte ägare för att någorlunda enkelt återfinna den i protokollet. Och inte ens det hjälper alltid eftersom det kunde dröja många år innan en fastighetsaffär anmäldes till tingsrätten för uppbud.


Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB, A) A6a:35 (1756-1758) Bild 2920 (AID: v678886.b2920, NAD: SE/SSA/0138) Länk

Men just för Stockholm är det mycket enklare. Stockholms stadsarkiv har registrerat protokollen och lagt ut registerkorten på sin hemsida under namnet »Fastighetsregister 1675–1875» (i registret finns dessutom hänvisningar till en del andra källor som mantalslängder och bouppteckningar).

Registret är inte uppställt efter personnamn utan efter kvarter och gårdar. För att kunna hitta sina släktingars fastighetsaffärer behöver man alltså veta var i Stockholm de ägde gårdar eller stenhus. Den källa som avslöjar detta är bouppteckningarna, som också finns tillgängliga i ArkivDigital (med personregister).

Första steget är alltså att kolla släktingarnas bouppteckningar där deras fastigheter bör nämnas (vanligtvis med kvarter och ibland också gårdsnummer). Gå sedan till Stockholms stadsarkivs register och leta upp kvarteret. Förhoppningsvis finns där registerkort som berättar när släktingarna köpte och sålde den aktuella fastigheten med en hänvisning typ »U.P. 1758:40, 59, 74» (år och sida). Leta sedan upp sidan i uppbuds- och lagfartsprotokollen hos ArkivDigital som finns under arkivbildaren Stockholms magistrat och rådhusrätt.

Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB, A) A6a:35 (1756-1758) Bild 3260 / sid 41 (AID: v678886.b3260.s41, NAD: SE/SSA/0138) Länk

Det finns sedan goda möjligheter att hitta mer på internet om fastigheten och området där den låg, exempelvis på Stockholms stads webbplats Stockholmskällan. Där finns bland annat gamla kartor och mängder med fotografier som är till hjälp för den som vill få en bättre bild av ett svunnet Stockholm.

ArkivDigital

Regna hembygdsförenings arkiv

För alla släkt-och hembygdsforskare med intresse i Regna socken i norra Östergötland vill vi tipsa om ett verkligt intressant material – Regna hembygdsförenings arkiv. Sedan en kortare tid tillbaka finns nämligen utvalda delar av föreningens arkiv tillgängligt hos ArkivDigital.

Materialet omfattar många olika typer av handlingar, exempelvis utdrag ur domstolsprotokoll, laga skifteshandlingar, privata brev, köpehandlingar och examenskataloger. Delar av materialet är sorterat efter gårdar/byar, vilket gör det enkelt att hitta handlingar från en viss gård eller by. Många av handlingarna samlades ihop under 1930-, 40- och 50-talen då tre män, Adolf Guditz, Herbert Larsson och Axel E. Ericsson gick runt i gårdarna och samlade in material.

Bland handlingarna som vi har fotograferat återfinns även en riktig bildskatt i form av 17 stycken fotoalbum. Albumen innehåller fotografier av Regnabor, tagna från mitten av 1800-talet och framåt. Många av personerna på bilderna är identifierade, med uppgift om såväl bostadsort som födelse-och dödsår.

Ett uppslag ur ett av fotoalbumen. På vänster sidan ser vi hemmansägaren Anders Eriksson (1823-1909) i Gåsnäs och på den högra sidan ser vi hemmansägaren Erik Eriksson (f. 1828) i Börstorp. Länk

För att ta del av hembygdsföreningens material, välj Ny arkivsökning i programmet och sök på Regna hembygdsförening. Materialet är uppdelat på sex stycken olika arkivbildare.

Markus Lindström, ArkivDigital

Mängder av kyrkoböcker från Nebraska nu online

I somras publicerade vi ett blogginlägg om att vi inlett fotografering av kyrkoböcker från de svenskamerikanska församlingarna i Nebraska. Se tidigare inlägg. Vi har sedan dess arbetat vidare för fullt, såväl med fotografering som publicering av materialet.

Vi har fotograferat många olika typer av material, allt från församlingsböcker, födelse-, vigsel- och dödböcker till protokoll, räkenskaper och mycket annat. Vi har sammanlagt publicerat över 110 000 bilder, från 110 olika församlingar. Ännu mera material kommer att tillkomma så småningom.

Ett uppslag ur Bertrand Immanuel Lutheran Churchs ”Church Register” (församlingsbok) för perioden 1883-1907. För de personer som är födda i Sverige anges både födelseförsamling och län. Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Länskungörelser från Malmöhus län

ArkivDigital har fått tillgång till ett par flyttkartonger med kungörelser från Malmöhus län. Dessa är nu avfotograferade och finns tillgängliga för att läsa om du har ett abonnemang på ArkivDigital.

I början av året skrev vi ett blogginlägg om motsvarande från Skaraborgs län. Se tidigare inlägg.

För att hitta dessa skriver du Kungörelser i Ny arkivsökning.

Länskungörelser, Malmöhus län I (M) 1765-1798 (1765-1798) Bild 150 (AID: v884446.b150, NAD: ) Länk

På vänstersidan.
Allmän Kundgjörelse!
Från Bonden Jon Mattison i Sörby Giönga härad och Christianstads lähn är någon tid sedan bortstulne 2:ne stl. bruna Ston, ena en föllja med stor stjern i pannan och det andra utan tecken. Dessa kreatur blifwa altså härmed uppå anhållan här igenom allmenneligen efterlyste, hafwandes ägaren utlåfwat Sex D:lr S:mts. belöning till den som samma häste-kreatur till rätta skaffar.
Malmö Lands-Cancellie d.19 Februarii 1765.
Uti h:herr Bar:s Gen:s M:js Lh:d:s öfr. Comd:s och Ridd:s frånwaro. J. Adlerbielke.

På högersidan.
Allmän Efterlysning!
Pigan Malena Pehrs Doter, som för begången hustjufnad på Öfwits Closters Gård, är dömd at, utom böters ärläggande, undergå en Söndags uppenbar kyrkio-pligt, blifwer härigenom allmenneligen efterlyst, ock bör wid ärtappandet till närmaste Fästning försändas.
Warandes hon beskrefwen medelmåttig Lång till wäxten, litet koppärrig, trindlagd i ansigtet med swart hår och ögonbryn.
Malmö Lands-Cancellie den 28 Februarii 1765. Adlerfelt.

Elisabeth Reuterswärd har i sin doktorsavhandling ”Ett massmedium för folket – studier i de allmänna kungörelsernas funktion i 1700-talets samhälle”, Lund 2001, undersökt kungörelsernas roll i samhället. Prästerna förmedlade dessa från predikstolen i samband med gudstjänsterna. Han läste då upp allt vad Kungl. Maj:t och hans befallningshavande önskade tillkännagiva. Detta fungerade som ett massmedium för folket.

Enligt Reuterswärd s.39 påbjöds kungörelseläsningen 1686 enligt kyrkolagen och 1942 slutade uppläsningen av statliga kungörelser enligt lag.

Man kan hitta alla möjliga olika typer av uppgifter i dessa kungörelser. Det kan vara efterlysning av förrymda personer, något som ju är ganska spännande för oss släktforskare. Att man oftast beskriver den rymde med signalement är ju också ett plus.

Länskungörelser, Malmöhus län I (M) 1800-1808 (1800-1808) Bild 1250 (AID: v884455.b1250, NAD: ) Länk

Allmän kungjörelse.
Efter afledne Prosten och kyrkoherden herr Magister Lars Laurén uti Hårslöfs Prästegård, kommer genom auktion Tisdagen den 4 och påföljande uti nästkommande Oktober månad, klockan 9 föremiddagorne, till den mästbjudande att försäljas, silfwer, koppar, tenn, möbler, järn- och träwaror, åker- och kjör-redskap, säckar och remtyg, säng och lin-kläder, afledne Prostens biblioteque, samt omkring 500 lass säd uti strået, bestående af råg, korn och hafra, deraf tionden får från bohle föras, men deremot Prästegårdens gröda skatt på stället uttröskas och upfordras; wid samma tillfälle försäljes får, lam och gäss, samt någre kreatur. Säkre köpare få anstånd med betalningen till den 11 Januari nästkommande år, då den på stället erlägges, men osäkre böra betala sine gjorde inrop innan waran får afhämtas; hwilket alt till hågade köpares underrättelse kungöres.
Malmö Lands-Cantzlie den 5 September 1808.
G.F. von Rosen, J.N. Hoffman.

Nyfiken som man är så letar man upp bouppteckningen efter prosten Lauren.

Skytts häradsrätt (M) FIIa:32 (1806-1808) Bild 7840 / sid 1515 (AID: v159839.b7840.s1515, NAD: SE/LLA/10057) Länk

Auctions Protocoll, hållit i Södra Hårslöfs Prostegård den 12te Julii 1808. Med förteckning på allt som auktionerades ut och vem som köpte sakerna.

Länskungörelser, Malmöhus län II (M) Vol:36 (1901-1901) Bild 250 / sid 43 (AID: v885457.b250.s43, NAD: ) Länk

1901 kommer en efterlysning från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro län: 97-årige backstugusittaren Per Erik Persson, kallad ”Stubba Per Erik” å Gysta egor i Knista socken har anträffats liggande död i spiseln till sin bostad och man misstänker att han inte ljutit en naturlig död. Enligt ryckte hade Persson haft en strumpa där han förvarat flera 2-kronorsmynt, tillsammans omkring 200 kr som nu är borta.

Den 29/12 1900 finns torparen Per Erik Persson inskriven i Knista dödbok. Står att han blivit mördad, men inte 97 år gammal, utan född 1833 28/10 och alltså 67 år gammal.

Knista (T) F:2 (1895-1925) Bild 280 / sid 20 (AID: v146285.b280.s20, NAD: SE/ULA/10527) Länk

Trevlig jakt på mer information om släkten.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

En guldgruva för den som forskar på Tjörn och Orust

”Överläkare J.A. Nordströms samling” i Göteborgs landsarkiv innehåller mängder med intressant för den som forskar i Bohuslän i allmänhet och på öarna Tjörn och Orust i synnerhet.

Samlingens upphovsman är en av forskare av högsta klass, överläkaren John Anders Nordström (1896–1983), länsmansson från Tjörn, som vid sidan av sitt värv som läkare i Vadstena ägnade sin tid åt släkt- och lokalhistorisk forskning med fokus på främst på Tjörn och Orust i äldre tider.

Sina resultat redovisade han i många artiklar, publicerade i bland annat Personhistorisk tidskrift och Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings tidskrift, men åtskilligt blev aldrig tryckt. Istället återfinns de i hans samling, ofta sammanställda med prydlig piktur i inbundna anteckningsböcker.

Överläkare J A Nordströms samling (O) A3:8 (1667-1785) Bild 130 / sid 17 (AID: v809272.b130.s17, NAD: SE/GLA/10277) Länk

Några exempel på vad som finns:

– sju volymer ”Gårdar och släkter på Tjörn”, som bland annat innehåller Klövedalssläkter intill 1727, del I–III, och Stenkyrka sockens gårdar och bondesläkter, del 1–2,

– åtta volymer ”Övrigt rörande Tjörn och Orust” med framför allt avskrifter av olika urkunder,

– sju volymer ”Sammanställningar, avskrifter etc rörande övriga delar av Bohuslän och Bohuslän i allmänhet” med åtskilliga utredningar rörande den äldre adeln i Bohuslän och

– nio volymer med avskrifter ur domböckerna för Tjörn och Orust från 1663 till 1745.

Så den som är intresserad av dessa trakter bör absolut titta närmare på J.A. Nordströms värdefulla samling. Chansen är stor att där finns någonting som hjälper vidare i forskningen.

Du hittar samlingen genom att göra en ”Ny arkivsökning” (blå knapp) och skriva ”Nordström” i sökrutan.

Håkan Skogsjö, ArkivDigital

Svensk-norskt samarbete till gagn för släktforskare

ArkivDigital och Norsk Slektshistorisk forening har inlett ett samarbete med syfte att göra intressant källmaterial lättare tillgängligt för sina abonnenter och medlemmar genom att byta bilder.

De första bytena av bilder på källmaterial har nyligen genomförts.

Norsk Slektshistorisk forenings medlemmar kan nu ta del av överläkare J.A. Nordströms omfattande samling med släktutredningar och lokalhistoriska excerpter med mera från Bohuslän och framför allt sockarna på öarna Tjörn och Orust samt Magnells samlingar av domboksavskrifter från Gillbergs och Jösse härader i Värmland. Vidare kan medlemmarna ta del av handlingar rörande krigsfångar från Stora Nordiska kriget, några norska kyrkoböcker från Kansas och Minnesota samt en jämtländsk mantalslängd från 1645.

I gengäld har ArkivDigitals abonnenter nu tillgång till ett antal tryckta norska verk från främst 1800-talet och tidigt 1900-tal, exempelvis Politietidende 1886–1900 och 1916, som innehåller alla efterlysningar i Norge samt uppgifter om arresteringar och frisläppta fångar, vidare flera årgångar av Militaircalender och Norges statskalender samt listor över Dødsfald i Norge. Även arrestjournaler från Akershus festning, Kongsvinger kretsfengsel samt Elverum hjelpfengsel har gjorts tillgängliga för ArkivDigitals abonnenter.

Längre fram kommer bilder på ytterligare källmaterial från Norge, Sverige och USA att publiceras inom ramen för detta samarbete.

ArkivDigital och Norsk Slektshistorisk forening är glada för att samarbetet har kunnat komma till stånd och vi är övertygade om att det blir till gagn för släktforskare i bägge länderna.

ArkivDigital