Sörmländskt personregister växer

Företaget ArkivDigital fortsätter att publicera personregister till äldre kyrkböcker till gagn för framför allt släkt- och hembygdsforskare. Det senaste tillskottet är ett antal församlingar i östra Södermanland.

Det nya registret omfattar födda, vigda och döda från äldsta tid (vanligtvis slutet av 1600-talet) till omkring 1860 och omfattar alla församlingar i Nyköpings gamla storkommun: Bergshammar, Bogsta, Bälinge, Bärbo, Dillnäs, Frustuna, Gryt, Gåsinge, Halla, Husby-Oppunda, Kattnäs, Kila, Lid, Ludgo, Lunda, Lästringe, Nykyrka, Nyköpings Västra och Sankt Nicolai, Nyköpings Östra och Helgona, Ripsa, Runtuna, Råby-Rönö, Spelvik och Stigtomta.

Registret kommer så småningom att utökas ytterligare med följande församlingar: Svärta, Sättersta, Torsåker, Trosa land, Trosa stad, Tuna, Tunaberg, Tystberga, Vagnhärad, Vrena och Västerljung.

Registret är skapat av Nyköpings-Oxelösunds släktforskarförening och kan publiceras tack vare en överenskommelse mellan föreningen och ArkivDigital.

ArkivDigital har kopplat samtliga registerposter till bilder av kyrkoböckerna. Det betyder att forskaren snabbt kan gå vidare från registret till originalurkunden genom ett enkelt  musklick.

Bildmontage: sökning i personregister Födda del av Södermanland
Sedan tidigare har ArkivDigital ett personregister till ett tjugotal församlingar i södra Södermanland, detta genom ett samarbete med Katrineholm-Flen-Vingåkers släktforskarförening. Också i detta register har ArkivDigital skapat möjligheten att via en länk gå vidare direkt till originalkyrkoboken.

ArkivDigital har ambitionen att publicera fler personregister, både sådana som företaget har tagit fram på egen hand och sådana som släktforskarföreningar runt om i Sverige har skapat genom åren.

– Vi har redan träffat avtal med ytterligare föreningar och förhoppningsvis blir det snart ännu fler, säger Mikael Karlsson, VD för ArkivDigital.

Under våren kommer ett personregister till de så kallade värnpliktskorten (stamkorten) med militära data om flera hundratusen värnpliktiga under första halvan av 1900-talet.

ArkivDigital

Tre ingångsvärden för att börja släktforska

När jag blev nyfiken på släktforskning för över 30 år sedan och ställde frågan ”Hur släktforskar man” fick jag svaret ”Det är inte alls svårt när du väl har lärt dig hur man gör…” Jo tack tänkte jag då, men ju mer jag tänker på svaret desto mer förstår jag det. Har man väl lärt sig principen så brukar man ganska snabbt komma underfund om hur man skall göra, i alla fall i de vanliga kyrkböckerna.

Jag fick också ett mer ingående svar (även om det var kortare). Du behöver tre ingångsvärden. Ett namn, ett datum och en plats.

Ett namn – vilken person letar jag efter.
Ett datum – när personen föddes, gifte sig eller dog.
En plats – var detta skedde.

Helst skall det vara en person som föddes för mer än 70 år sedan för då är det lättare att direkt komma in i kyrkböckerna. Detta med tanke på att det är 70 års sekretess på handlingarna.

Har jag dessa tre ingångsvärden kan jag hitta in i kyrkböckerna. Kyrkböckerna skrev prästerna för att ”hålla koll” på befolkningen, de som bodde i församlingen. Han skrev födelseboken kronologiskt med uppgifter om alla barnen som föddes. Här hittar jag också uppgifter om föräldrarnas namn och var de bor. Detta ger mig ledtrådar för att leta vidare i andra handlingar. På samma sätt skrev prästen vigselbok och dödbok över de som gifter sig och dör i församlingen. Sedan skriver han den bästa av alla böcker, den som kallas husförhörslängd eller församlingsbok (den byter namn i slutet av 1800-talet). I denna hittar man by för by, gård för gård uppgifter om alla som bodde där. I husförhörslängden hittar jag nya ingångsvärden, pappans namn, födelsedatum och födelseplats och mammans namn, födelsedatum och födelseplats. Detta ger ingång till en ny födelsebok o.s.v.

Förstår man bara detta kommer man snabbt in i släktforskningens magiska värld och man hittar uppgifter om sina förfäder och släktingar.

Exempel på en födelsebok från Fryele. Här hittar jag Selma Elisabets födelse den 15/1 1905. Uppgifter om vad mamman och pappan heter och var de bor. Dessutom en sidhänvisning till husförhörslängden.

På sidan 324 i församlingsboken hittar man familjen och nya uppgifter om mamman och pappans namn, födelsedatum och födelseplats.

Om man saknar någon eller några av de tre grundläggande uppgifterna kan man med hjälp av registret Sveriges befolkning 1950 söka efter en person och där hitta uppgifterna. Detta register ingår i alla abonnemang på ArkivDigital. Om man köper Allt-i-ett abonnemanget ingår även Sveriges befolkning 1960 och Befolkningen i Sverige 1860-1930. Dessa register underlättar letandet i kyrkböckerna och ger sökingångar.

En sökning på Selma Elisabeth Fryele i Sveriges befolkning 1950.

”Det är inte alls svårt när du väl har lärt dig hur man gör…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Släktforska gratis med ArkivDigital i helgen!

Oavsett om du har forskat länge eller om du just ska börja, har ArkivDigital det du behöver. Kyrkböcker, bouppteckningar, mantalslängder, militära rullor, spionhandlingar, flygbilder och andra historiskt intressanta dokument med mycket mera. Dessutom får du tillgång till alla våra sökbara personregister som till exempel Befolkningen i Sverige 1860-1930, Sveriges befolkning 1950 och 1960 med flera.

Bildmontage: Sökning i personregistret Befolkningen i Sverige 1860-1930

Från och med nu och till och med söndagen den 21 januari öppnar vi upp vårt digitala arkiv och ger nya användare och abonnenter med Basabonnemang möjlighet att prova på vårt Allt-i-ett abonnemang GRATIS under hela helgen.

Passa på att bjuda in dina vänner och släktingar. Detta är ett ypperligt tillfälle att prova tjänsten, helt och hållet gratis och utan krav på fortsatt användande.

Ta mig till gratisdagarna!

Flygbild från Brålanda

TIPS!
ArkivDigital har en Youtube-kanal där vi lagt upp en rad olika instruktionsfilmer där vi går igenom olika funktioner i programmet. Här presenteras några av dem:

  • Grundläggande funktioner och inställningar i ArkivDigital, Länk
  • Hitta rätt bland ArkivDigitals flygbilder, Länk
  • Rätta ett fel i ArkivDigital, Länk
  • Befolkningen i Sverige 1860-1920, Länk
  • Sveriges befolkning 1950, Länk

ArkivDigital

Tio nya år i ArkivDigitals jätteregister!

Så sent som i höstas växte ArkivDigitals största personregister, Befolkningen i Sverige, med tjugo år, från att omfatta 1880-1920 till 1860-1920. Nu läggs ytterligare ett decennium till så att registret omspänner sjuttio år, ca 1860 till ca 1930.

Befolkningen i Sverige 1860-1930 är Sveriges i särklass största personregister och innehåller nu ca 85 miljoner registerposter hämtade ifrån 30 553 volymer.
Registret omfattar alla personer som nämns i Sveriges samtliga husförhörslängder och församlingsböcker upprättade under de aktuella åren. Det betyder att en person som flyttat ofta finns med många gånger, vilket förklarar att registret är många gånger större än vad Sveriges befolkning var vid denna tid.

Registret är inte bara det största som finns i Sverige, det är förmodligen också det mest lätta att använda. Från alla sökträffar finns en länk direkt till källan. Du klickar på länken och hittar omedelbart din släkting i originalvolymen! Smidigare kan det knappast bli!

Bildmontage: sökning i personregistret Befolkningen i Sverige 1860-1930

Registret Befolkningen i Sverige1860–1930 ingår i ArkivDigitals abonnemang Allt-i-ett.
I ArkivDigitals webbklient klickar du på ”Ny registersökning” (blå knapp) och väljer Befolkningen i Sverige1860–1930 under ”Registerkälla”. Sedan är det bara att börja söka genom att skriva in önskat namn i rutan ”Registersök”.

Om personens namn är ovanligt räcker det ofta att bara skriva för- och efternamnet, men vid vanligare namn behöver också exempelvis födelsetid eller födelseförsamling anges.
Knepet är att skriva så lite som möjligt. Blir sökresultatet för stort, komplettera med ytterligare uppgifter tills sökresultatet blir hanterligt. Klicka sedan på önskad post och alla uppgifter visas. Under rubriken ”Länkar” finns en direktlänk till den aktuella sidan i originalvolymen.

Husförhörslängden (från omkring år 1900 kallad församlingsbok) var folkbokföringens viktigaste pusselbit, ett vanligtvis geografiskt uppställt generalregister över invånarna i församlingen där uppgifter från andra kyrkböcker (födelse-, vigsel-och dödböcker etc) noterades tillsammans med ytterligare information, exempelvis rörande nattvardsgång och flyttningar inom församlingen.

Längderna fördes över allt utom ett i antal stora församlingar i Stockholms stad.
Där användes åren 1878–1926 istället ett annat system för att bokföra befolkningen, den så kallade rotemansinstitutionen. Därför saknas många stockholmare i Befolkningen i Sverige 1860–1930. De kan istället sökas i Rotemansarkivet 1878–1926, som finns tillgängligt på Stockholms stadsarkivs hemsida.

I och med uppdateringen av Befolkningen i Sverige fram till 1930 passerar ArkivDigital totalt 100 miljoner registerposter, enkelt tillgängliga för alla med ett Allt-i-ett abonnemang och för det mesta med en länk direkt till originalkällan.

ArkivDigital

Tvillingar födda med 3 dagars mellanrum.

Ibland ser man saker i de gamla kyrkböckerna som gör att man stannar upp och tänker lite. Även om det inte är de egna förfäderna eller släktingarna så ser man och uppfattar saker som är lite annorlunda. Det kan vara ett namn eller något annat. Från en av våra användare fick vi tipset om att det i Ramsberg föds tvillingar med tre dagars mellanrum 1726.

Vi börjar i dödboken:
Ramsberg (T) C:2 (1699-1725) Bild 148 / sid 144 (AID: v53708.b148.s144, NAD: SE/ULA/11259) Länk

1726 Februa 20. Anders Anderssons sönner i från Torskbäcken Twillingar den förra född 3 dagar för den senare. Lars 36 dagar och Johan 32 dagar.

I födelseboken ser det ut så här:
Ramsberg (T) C:3 (1726-1749) Bild 4 (AID: v53709.b4, NAD: SE/ULA/11259) Länk

1726 Janu: 7 (bör det stå även om det ser ut som 17) föddes och 11 döptes Lars. Den 10 föddes och 11 döptes Johan Twillingar.
Anders Anderssons och hust: Anna Nilsd:rs i Torskbäck.
Test: Lars Utterström uthi Johan Anders ställe i Glijfsåhn. Nils Ohlsson i Karsbo, Ohl Ohlsson i Räfnäs Torp, d:r Jacob Påhlsson i Torskbäcken, Änkian hustru Anna Nilsdotter i Carsbo, hust: Carin Ohlsdotter Nils Ohls ibd, hust: Brita Andersdotter Johan Pers i Räfsnäs och pig. Anna Jansdotter ibd.

Har du hittat något annorlunda, skriv en rad till oss på kundtjanst@arkivdigital.se så kan vi skriva om det på bloggen.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Regna hembygdsförenings arkiv

För alla släkt-och hembygdsforskare med intresse i Regna socken i norra Östergötland vill vi tipsa om ett verkligt intressant material – Regna hembygdsförenings arkiv. Sedan en kortare tid tillbaka finns nämligen utvalda delar av föreningens arkiv tillgängligt hos ArkivDigital.

Materialet omfattar många olika typer av handlingar, exempelvis utdrag ur domstolsprotokoll, laga skifteshandlingar, privata brev, köpehandlingar och examenskataloger. Delar av materialet är sorterat efter gårdar/byar, vilket gör det enkelt att hitta handlingar från en viss gård eller by. Många av handlingarna samlades ihop under 1930-, 40- och 50-talen då tre män, Adolf Guditz, Herbert Larsson och Axel E. Ericsson gick runt i gårdarna och samlade in material.

Bland handlingarna som vi har fotograferat återfinns även en riktig bildskatt i form av 17 stycken fotoalbum. Albumen innehåller fotografier av Regnabor, tagna från mitten av 1800-talet och framåt. Många av personerna på bilderna är identifierade, med uppgift om såväl bostadsort som födelse-och dödsår.

Ett uppslag ur ett av fotoalbumen. På vänster sidan ser vi hemmansägaren Anders Eriksson (1823-1909) i Gåsnäs och på den högra sidan ser vi hemmansägaren Erik Eriksson (f. 1828) i Börstorp. Länk

För att ta del av hembygdsföreningens material, välj Ny arkivsökning i programmet och sök på Regna hembygdsförening. Materialet är uppdelat på sex stycken olika arkivbildare.

Markus Lindström, ArkivDigital

Länskungörelser från Malmöhus län

ArkivDigital har fått tillgång till ett par flyttkartonger med kungörelser från Malmöhus län. Dessa är nu avfotograferade och finns tillgängliga för att läsa om du har ett abonnemang på ArkivDigital.

I början av året skrev vi ett blogginlägg om motsvarande från Skaraborgs län. Se tidigare inlägg.

För att hitta dessa skriver du Kungörelser i Ny arkivsökning.

Länskungörelser, Malmöhus län I (M) 1765-1798 (1765-1798) Bild 150 (AID: v884446.b150, NAD: ) Länk

På vänstersidan.
Allmän Kundgjörelse!
Från Bonden Jon Mattison i Sörby Giönga härad och Christianstads lähn är någon tid sedan bortstulne 2:ne stl. bruna Ston, ena en föllja med stor stjern i pannan och det andra utan tecken. Dessa kreatur blifwa altså härmed uppå anhållan här igenom allmenneligen efterlyste, hafwandes ägaren utlåfwat Sex D:lr S:mts. belöning till den som samma häste-kreatur till rätta skaffar.
Malmö Lands-Cancellie d.19 Februarii 1765.
Uti h:herr Bar:s Gen:s M:js Lh:d:s öfr. Comd:s och Ridd:s frånwaro. J. Adlerbielke.

På högersidan.
Allmän Efterlysning!
Pigan Malena Pehrs Doter, som för begången hustjufnad på Öfwits Closters Gård, är dömd at, utom böters ärläggande, undergå en Söndags uppenbar kyrkio-pligt, blifwer härigenom allmenneligen efterlyst, ock bör wid ärtappandet till närmaste Fästning försändas.
Warandes hon beskrefwen medelmåttig Lång till wäxten, litet koppärrig, trindlagd i ansigtet med swart hår och ögonbryn.
Malmö Lands-Cancellie den 28 Februarii 1765. Adlerfelt.

Elisabeth Reuterswärd har i sin doktorsavhandling ”Ett massmedium för folket – studier i de allmänna kungörelsernas funktion i 1700-talets samhälle”, Lund 2001, undersökt kungörelsernas roll i samhället. Prästerna förmedlade dessa från predikstolen i samband med gudstjänsterna. Han läste då upp allt vad Kungl. Maj:t och hans befallningshavande önskade tillkännagiva. Detta fungerade som ett massmedium för folket.

Enligt Reuterswärd s.39 påbjöds kungörelseläsningen 1686 enligt kyrkolagen och 1942 slutade uppläsningen av statliga kungörelser enligt lag.

Man kan hitta alla möjliga olika typer av uppgifter i dessa kungörelser. Det kan vara efterlysning av förrymda personer, något som ju är ganska spännande för oss släktforskare. Att man oftast beskriver den rymde med signalement är ju också ett plus.

Länskungörelser, Malmöhus län I (M) 1800-1808 (1800-1808) Bild 1250 (AID: v884455.b1250, NAD: ) Länk

Allmän kungjörelse.
Efter afledne Prosten och kyrkoherden herr Magister Lars Laurén uti Hårslöfs Prästegård, kommer genom auktion Tisdagen den 4 och påföljande uti nästkommande Oktober månad, klockan 9 föremiddagorne, till den mästbjudande att försäljas, silfwer, koppar, tenn, möbler, järn- och träwaror, åker- och kjör-redskap, säckar och remtyg, säng och lin-kläder, afledne Prostens biblioteque, samt omkring 500 lass säd uti strået, bestående af råg, korn och hafra, deraf tionden får från bohle föras, men deremot Prästegårdens gröda skatt på stället uttröskas och upfordras; wid samma tillfälle försäljes får, lam och gäss, samt någre kreatur. Säkre köpare få anstånd med betalningen till den 11 Januari nästkommande år, då den på stället erlägges, men osäkre böra betala sine gjorde inrop innan waran får afhämtas; hwilket alt till hågade köpares underrättelse kungöres.
Malmö Lands-Cantzlie den 5 September 1808.
G.F. von Rosen, J.N. Hoffman.

Nyfiken som man är så letar man upp bouppteckningen efter prosten Lauren.

Skytts häradsrätt (M) FIIa:32 (1806-1808) Bild 7840 / sid 1515 (AID: v159839.b7840.s1515, NAD: SE/LLA/10057) Länk

Auctions Protocoll, hållit i Södra Hårslöfs Prostegård den 12te Julii 1808. Med förteckning på allt som auktionerades ut och vem som köpte sakerna.

Länskungörelser, Malmöhus län II (M) Vol:36 (1901-1901) Bild 250 / sid 43 (AID: v885457.b250.s43, NAD: ) Länk

1901 kommer en efterlysning från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro län: 97-årige backstugusittaren Per Erik Persson, kallad ”Stubba Per Erik” å Gysta egor i Knista socken har anträffats liggande död i spiseln till sin bostad och man misstänker att han inte ljutit en naturlig död. Enligt ryckte hade Persson haft en strumpa där han förvarat flera 2-kronorsmynt, tillsammans omkring 200 kr som nu är borta.

Den 29/12 1900 finns torparen Per Erik Persson inskriven i Knista dödbok. Står att han blivit mördad, men inte 97 år gammal, utan född 1833 28/10 och alltså 67 år gammal.

Knista (T) F:2 (1895-1925) Bild 280 / sid 20 (AID: v146285.b280.s20, NAD: SE/ULA/10527) Länk

Trevlig jakt på mer information om släkten.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

En guldgruva för den som forskar på Tjörn och Orust

”Överläkare J.A. Nordströms samling” i Göteborgs landsarkiv innehåller mängder med intressant för den som forskar i Bohuslän i allmänhet och på öarna Tjörn och Orust i synnerhet.

Samlingens upphovsman är en av forskare av högsta klass, överläkaren John Anders Nordström (1896–1983), länsmansson från Tjörn, som vid sidan av sitt värv som läkare i Vadstena ägnade sin tid åt släkt- och lokalhistorisk forskning med fokus på främst på Tjörn och Orust i äldre tider.

Sina resultat redovisade han i många artiklar, publicerade i bland annat Personhistorisk tidskrift och Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings tidskrift, men åtskilligt blev aldrig tryckt. Istället återfinns de i hans samling, ofta sammanställda med prydlig piktur i inbundna anteckningsböcker.

Överläkare J A Nordströms samling (O) A3:8 (1667-1785) Bild 130 / sid 17 (AID: v809272.b130.s17, NAD: SE/GLA/10277) Länk

Några exempel på vad som finns:

– sju volymer ”Gårdar och släkter på Tjörn”, som bland annat innehåller Klövedalssläkter intill 1727, del I–III, och Stenkyrka sockens gårdar och bondesläkter, del 1–2,

– åtta volymer ”Övrigt rörande Tjörn och Orust” med framför allt avskrifter av olika urkunder,

– sju volymer ”Sammanställningar, avskrifter etc rörande övriga delar av Bohuslän och Bohuslän i allmänhet” med åtskilliga utredningar rörande den äldre adeln i Bohuslän och

– nio volymer med avskrifter ur domböckerna för Tjörn och Orust från 1663 till 1745.

Så den som är intresserad av dessa trakter bör absolut titta närmare på J.A. Nordströms värdefulla samling. Chansen är stor att där finns någonting som hjälper vidare i forskningen.

Du hittar samlingen genom att göra en ”Ny arkivsökning” (blå knapp) och skriva ”Nordström” i sökrutan.

Håkan Skogsjö, ArkivDigital

Kyrkoboksregister för Stockholms stad

Att forska i större städer kan ofta vara både svårt och tidsödande. För den som forskar i Stockholms stad finns nu ett välkommet tillskott hos ArkivDigital – personregister till många av kyrkoböckerna.

Under hösten har ArkivDigital löpande publicerat avfotograferade kyrkoboksregister för församlingarna i Stockholms stad. Vi har fotograferat register till såväl födelse-, vigsel- och dödböcker som husförhörs- och flyttlängder. Registren återfinns i arkivbildarna för respektive församling (i form av bilder, i nuläget är registren inte digitalt sökbara). Vilka typer av register som finns tillgängliga, samt för vilka år, varierar från församling till församling.

Registren som vi nu har fotograferat av är maskinskrivna och upprättade av Stockholms stadsarkiv. Utöver dessa register finns i många av Stockholmsförsamlingarna även äldre, handskrivna register som har upprättats av respektive församling.

Ett uppslag ur Klara församlings dödboksregister för perioden 1748-1860. Registret är uppställt i alfabetisk ordning, och ger hänvisningar till såväl volym som sidnummer. Länk

Markus Lindström, ArkivDigital

Släktforska gratis i helgen!

ArkivDigital tillhandahåller nyckeln till en mycket spännande historia – historien om dig!

Oavsett om du har forskat länge eller om du just ska börja, har ArkivDigital det du behöver. Kyrkböcker, bouppteckningar, mantalslängder, militära rullor, spionhandlingar, flygbilder och andra historiskt intressanta dokument med mycket mera. Dessutom finns även våra sökbara personregister som kan hjälpa dig i ditt sökande efter dina släktingar.

Från och med nu och till och med söndagen den 12 november öppnar vi upp vårt digitala arkiv och ger nya användare och abonnenter med Basabonnemang möjlighet att prova på vårt Allt-i-ett abonnemang GRATIS under hela helgen.

Passa på att bjuda in dina vänner och släktingar. Detta är ett ypperligt tillfälle att prova tjänsten, helt och hållet gratis och utan krav på fortsatt användande.

Ta mig till gratisdagarna!

Bild från Borensberg, 1958

TIPS

ArkivDigital har en Youtube-kanal där vi lagt upp en rad olika instruktionsfilmer där vi går igenom olika funktioner i programmet. Här presenteras några av dem:

  • Grundläggande funktioner och inställningar i ArkivDigital, Länk
  • Hitta rätt bland ArkivDigitals flygbilder, Länk
  • Rätta ett fel i ArkivDigital, Länk
  • Befolkningen i Sverige 1860-1920, Länk

ArkivDigital