Länskungörelser från Malmöhus län

ArkivDigital har fått tillgång till ett par flyttkartonger med kungörelser från Malmöhus län. Dessa är nu avfotograferade och finns tillgängliga för att läsa om du har ett abonnemang på ArkivDigital.

I början av året skrev vi ett blogginlägg om motsvarande från Skaraborgs län. Se tidigare inlägg.

För att hitta dessa skriver du Kungörelser i Ny arkivsökning.

Länskungörelser, Malmöhus län I (M) 1765-1798 (1765-1798) Bild 150 (AID: v884446.b150, NAD: ) Länk

På vänstersidan.
Allmän Kundgjörelse!
Från Bonden Jon Mattison i Sörby Giönga härad och Christianstads lähn är någon tid sedan bortstulne 2:ne stl. bruna Ston, ena en föllja med stor stjern i pannan och det andra utan tecken. Dessa kreatur blifwa altså härmed uppå anhållan här igenom allmenneligen efterlyste, hafwandes ägaren utlåfwat Sex D:lr S:mts. belöning till den som samma häste-kreatur till rätta skaffar.
Malmö Lands-Cancellie d.19 Februarii 1765.
Uti h:herr Bar:s Gen:s M:js Lh:d:s öfr. Comd:s och Ridd:s frånwaro. J. Adlerbielke.

På högersidan.
Allmän Efterlysning!
Pigan Malena Pehrs Doter, som för begången hustjufnad på Öfwits Closters Gård, är dömd at, utom böters ärläggande, undergå en Söndags uppenbar kyrkio-pligt, blifwer härigenom allmenneligen efterlyst, ock bör wid ärtappandet till närmaste Fästning försändas.
Warandes hon beskrefwen medelmåttig Lång till wäxten, litet koppärrig, trindlagd i ansigtet med swart hår och ögonbryn.
Malmö Lands-Cancellie den 28 Februarii 1765. Adlerfelt.

Elisabeth Reuterswärd har i sin doktorsavhandling ”Ett massmedium för folket – studier i de allmänna kungörelsernas funktion i 1700-talets samhälle”, Lund 2001, undersökt kungörelsernas roll i samhället. Prästerna förmedlade dessa från predikstolen i samband med gudstjänsterna. Han läste då upp allt vad Kungl. Maj:t och hans befallningshavande önskade tillkännagiva. Detta fungerade som ett massmedium för folket.

Enligt Reuterswärd s.39 påbjöds kungörelseläsningen 1686 enligt kyrkolagen och 1942 slutade uppläsningen av statliga kungörelser enligt lag.

Man kan hitta alla möjliga olika typer av uppgifter i dessa kungörelser. Det kan vara efterlysning av förrymda personer, något som ju är ganska spännande för oss släktforskare. Att man oftast beskriver den rymde med signalement är ju också ett plus.

Länskungörelser, Malmöhus län I (M) 1800-1808 (1800-1808) Bild 1250 (AID: v884455.b1250, NAD: ) Länk

Allmän kungjörelse.
Efter afledne Prosten och kyrkoherden herr Magister Lars Laurén uti Hårslöfs Prästegård, kommer genom auktion Tisdagen den 4 och påföljande uti nästkommande Oktober månad, klockan 9 föremiddagorne, till den mästbjudande att försäljas, silfwer, koppar, tenn, möbler, järn- och träwaror, åker- och kjör-redskap, säckar och remtyg, säng och lin-kläder, afledne Prostens biblioteque, samt omkring 500 lass säd uti strået, bestående af råg, korn och hafra, deraf tionden får från bohle föras, men deremot Prästegårdens gröda skatt på stället uttröskas och upfordras; wid samma tillfälle försäljes får, lam och gäss, samt någre kreatur. Säkre köpare få anstånd med betalningen till den 11 Januari nästkommande år, då den på stället erlägges, men osäkre böra betala sine gjorde inrop innan waran får afhämtas; hwilket alt till hågade köpares underrättelse kungöres.
Malmö Lands-Cantzlie den 5 September 1808.
G.F. von Rosen, J.N. Hoffman.

Nyfiken som man är så letar man upp bouppteckningen efter prosten Lauren.

Skytts häradsrätt (M) FIIa:32 (1806-1808) Bild 7840 / sid 1515 (AID: v159839.b7840.s1515, NAD: SE/LLA/10057) Länk

Auctions Protocoll, hållit i Södra Hårslöfs Prostegård den 12te Julii 1808. Med förteckning på allt som auktionerades ut och vem som köpte sakerna.

Länskungörelser, Malmöhus län II (M) Vol:36 (1901-1901) Bild 250 / sid 43 (AID: v885457.b250.s43, NAD: ) Länk

1901 kommer en efterlysning från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro län: 97-årige backstugusittaren Per Erik Persson, kallad ”Stubba Per Erik” å Gysta egor i Knista socken har anträffats liggande död i spiseln till sin bostad och man misstänker att han inte ljutit en naturlig död. Enligt ryckte hade Persson haft en strumpa där han förvarat flera 2-kronorsmynt, tillsammans omkring 200 kr som nu är borta.

Den 29/12 1900 finns torparen Per Erik Persson inskriven i Knista dödbok. Står att han blivit mördad, men inte 97 år gammal, utan född 1833 28/10 och alltså 67 år gammal.

Knista (T) F:2 (1895-1925) Bild 280 / sid 20 (AID: v146285.b280.s20, NAD: SE/ULA/10527) Länk

Trevlig jakt på mer information om släkten.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

En guldgruva för den som forskar på Tjörn och Orust

”Överläkare J.A. Nordströms samling” i Göteborgs landsarkiv innehåller mängder med intressant för den som forskar i Bohuslän i allmänhet och på öarna Tjörn och Orust i synnerhet.

Samlingens upphovsman är en av forskare av högsta klass, överläkaren John Anders Nordström (1896–1983), länsmansson från Tjörn, som vid sidan av sitt värv som läkare i Vadstena ägnade sin tid åt släkt- och lokalhistorisk forskning med fokus på främst på Tjörn och Orust i äldre tider.

Sina resultat redovisade han i många artiklar, publicerade i bland annat Personhistorisk tidskrift och Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings tidskrift, men åtskilligt blev aldrig tryckt. Istället återfinns de i hans samling, ofta sammanställda med prydlig piktur i inbundna anteckningsböcker.

Överläkare J A Nordströms samling (O) A3:8 (1667-1785) Bild 130 / sid 17 (AID: v809272.b130.s17, NAD: SE/GLA/10277) Länk

Några exempel på vad som finns:

– sju volymer ”Gårdar och släkter på Tjörn”, som bland annat innehåller Klövedalssläkter intill 1727, del I–III, och Stenkyrka sockens gårdar och bondesläkter, del 1–2,

– åtta volymer ”Övrigt rörande Tjörn och Orust” med framför allt avskrifter av olika urkunder,

– sju volymer ”Sammanställningar, avskrifter etc rörande övriga delar av Bohuslän och Bohuslän i allmänhet” med åtskilliga utredningar rörande den äldre adeln i Bohuslän och

– nio volymer med avskrifter ur domböckerna för Tjörn och Orust från 1663 till 1745.

Så den som är intresserad av dessa trakter bör absolut titta närmare på J.A. Nordströms värdefulla samling. Chansen är stor att där finns någonting som hjälper vidare i forskningen.

Du hittar samlingen genom att göra en ”Ny arkivsökning” (blå knapp) och skriva ”Nordström” i sökrutan.

Håkan Skogsjö, ArkivDigital

Kyrkoboksregister för Stockholms stad

Att forska i större städer kan ofta vara både svårt och tidsödande. För den som forskar i Stockholms stad finns nu ett välkommet tillskott hos ArkivDigital – personregister till många av kyrkoböckerna.

Under hösten har ArkivDigital löpande publicerat avfotograferade kyrkoboksregister för församlingarna i Stockholms stad. Vi har fotograferat register till såväl födelse-, vigsel- och dödböcker som husförhörs- och flyttlängder. Registren återfinns i arkivbildarna för respektive församling (i form av bilder, i nuläget är registren inte digitalt sökbara). Vilka typer av register som finns tillgängliga, samt för vilka år, varierar från församling till församling.

Registren som vi nu har fotograferat av är maskinskrivna och upprättade av Stockholms stadsarkiv. Utöver dessa register finns i många av Stockholmsförsamlingarna även äldre, handskrivna register som har upprättats av respektive församling.

Ett uppslag ur Klara församlings dödboksregister för perioden 1748-1860. Registret är uppställt i alfabetisk ordning, och ger hänvisningar till såväl volym som sidnummer. Länk

Markus Lindström, ArkivDigital

Släktforska gratis i helgen!

ArkivDigital tillhandahåller nyckeln till en mycket spännande historia – historien om dig!

Oavsett om du har forskat länge eller om du just ska börja, har ArkivDigital det du behöver. Kyrkböcker, bouppteckningar, mantalslängder, militära rullor, spionhandlingar, flygbilder och andra historiskt intressanta dokument med mycket mera. Dessutom finns även våra sökbara personregister som kan hjälpa dig i ditt sökande efter dina släktingar.

Från och med nu och till och med söndagen den 12 november öppnar vi upp vårt digitala arkiv och ger nya användare och abonnenter med Basabonnemang möjlighet att prova på vårt Allt-i-ett abonnemang GRATIS under hela helgen.

Passa på att bjuda in dina vänner och släktingar. Detta är ett ypperligt tillfälle att prova tjänsten, helt och hållet gratis och utan krav på fortsatt användande.

Ta mig till gratisdagarna!

Bild från Borensberg, 1958

TIPS

ArkivDigital har en Youtube-kanal där vi lagt upp en rad olika instruktionsfilmer där vi går igenom olika funktioner i programmet. Här presenteras några av dem:

  • Grundläggande funktioner och inställningar i ArkivDigital, Länk
  • Hitta rätt bland ArkivDigitals flygbilder, Länk
  • Rätta ett fel i ArkivDigital, Länk
  • Befolkningen i Sverige 1860-1920, Länk

ArkivDigital

Soldaten Anders Kruse får två barn med 9 dagars mellanrum (med olika kvinnor)

Ibland får vi in lite kul saker och förslag till bloggen. En del kan vi skriva ett inlägg om direkt och andra lägger vi på hög och väntar till ett bra tillfälle. Om du hittar något spännande eller kul, skicka en rad till oss så att fler kan få ta del av det.

1715 i Björksta församling står att läsa i födelseboken:

d.4 Decemb: föddes Soldaten Anders Kruses oächta barn, hwilket han aflat med konan Anicka kallades ANDERS.
och
d.13 Xbris föddes åter Soldatens Anders Kruses oächta barn, hwilket han åter aflat med Soldaten Pehr Igelbäcks hustru, Anna Hansdotter, döptes Dmca 18 adventus, kallades HANS.

AndersKruse1OBS, bilden är hopklistrad för att få in det på en bild.
Källa: Björksta (U) C:1 (1688-1718) Bild 89 / sid 83 (AID: v71891.b89.s83, NAD: SE/ULA/10118) Länk

Två sådana här notiser gör ju så klart att man blir nyfiken. Vi börjar med att titta vad som finns om Anders Kruse och Per Igelbäck i de militära rullorna. En soldat tillhör ett infanteriregemente (en ryttare ett kavalleriregemente) och via boken ”Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket” som i dagligt bruk kallas ”Grill” hittar vi att om man är soldat och bor i Björksta så bör man tillhöra Västmanlands regemente, Livkompaniet och ha rotehåll i Broby 8,13. Fycklinge 9. Kärsta 10. Orrestad 11. Almsta 12. Frögärde 14. Järsta 15. Berga 16. Näs 17. Igelsta 18. Ytterberga 19. Östanbro 20,21. Säby 22 eller Vedby 23,24. Siffrorna är vilket nummer rotehållet har i kompaniet.

Ganska snabbt hittar man Generalmönsterrullan för Västmanlands regemente och letar vi upp 1715 års rulla, Livkompaniet så hittar vi på nr 20 Anders Hansson Kruus och som nr 21 Pär Mattsson Igelbäck.

AndersKruse2Källa: Generalmönsterrullor – Västmanlands regemente (W, U, T) 063 (1714-1715) Bild 2800 / sid 29 (AID: v372739.b2800.s29, NAD: SE/KrA/0023) Länk

20. Anders Hansson Kruus. 1714 in Junio instäld, warit Tråttzdräng, är barnfödd i Wässmanland och Onsery Sochn, 20 åhr gammal, kan läsa i book.

21. Pär Matsson Igelbäck. 1714 den 5 aug: af Roten inställt, Barnfödd i Wässmanland, och Huddunge S:n, 26 åhr gammal, kan läsa i Book.

De har alltså nr 20 och 21. Enligt Grill har de då rotehåll i Östanbro. Detta kan vara en hjälp om man skall leta upp soldaten i husförhörslängden (om det finns för den aktuella tiden). Men det är inte säkert att de bor just på sin rote, men det är en bra start.

Nästa steg för att stilla vår nyfikenhet är så klart att leta upp domboken. Detta är ett brott och då skall det upp vid domstolen. Genom knappen ArkivInfo hittar vi att Björksta tillhör Yttertjurbo härad. Vid ett brott skall man bli dömd där brottet begicks, men det kan vi idag ju inte veta. Då får vi utgå från att det är där de bodde. Annars får man söka i angränsande härader.

Några domböcker från Yttertjurbo häradsrätt finns inte vid denna tiden. De börjar enligt NAD först 1720. De så kallade renoverade domböckerna kan finnas, men 1715 finns ännu inte digitalt tillgänglig. Man kan beställa en fotografering, https://www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering eller skriv till kundtjänst om du är intresserad av en volym som inte finns med i listan. Vi tittar på möjligheten att fotografera den åt dig och ger dig en prisuppgift.

Man kan ju undra hur det gick. Om någon av bloggens läsare vet så hör gärna av dig till oss för en fortsättning.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Befolkningen i Sverige 1880–1920, växer och blir nu 1860-1920.

ArkivDigitals största och mest populära personregister, Befolkningen i Sverige 1880–1920, växer. Nu har det utökats med tjugo år så att det istället omfattar 1860–1920.

– Registret var redan tidigare Sveriges i särklass största personregister med 47 miljoner poster, nu tillkommer ytterligare 26 miljoner poster och har tagits fram i samarbete med MyHeritage säger Mikael Karlsson, VD för ArkivDigital. Det gör registret förstås ännu mer användbart för släktforskare. Också personer som försvunnit på 1860- och 1870-talet kan nu enkelt spåras.

Registret omfattar alla personer som nämns i Sveriges samtliga husförhörslängder upprättade under de aktuella åren. Det betyder att en person som flyttat många gånger i sitt liv, kan finnas med många gånger, vilket förklarar att registret är många gånger större än vad Sveriges befolkning var vid denna tid.

Registret är inte bara det största som finns i Sverige, det är förmodligen också det mest lätta att använda. Från alla sökträffar finns en länk direkt till originalkällan. Du klickar på länken och vips hittar du din släkting i den aktuella volymen! Smidigare kan det knappast bli!

Registret Sveriges befolkning 1860–1920 ingår i ArkivDigitals abonnemang Allt-i-ett. I ArkivDigitals webbklient klickar du på ”Ny registersökning” (blå knapp) och väljer Sveriges befolkning 1860–1920 under ”Registerkälla”. Sedan är det bara att börja söka genom att skriva in önskat namn i rutan ”Registersök”.

Om namnet är ovanligt räcker det ofta att bara skriva för- och efternamnet, men vid vanligare namn behöver också exempelvis födelsetid eller födelseförsamling anges. Knepet är att skriva så lite som möjligt. Blir sökresultatet för stort, komplettera med ytterligare uppgifter tills sökresultatet blir hanterligt. Klicka sedan på önskad post och alla uppgifter visas. Under rubriken ”Länkar” finns en direktlänk till den aktuella sidan i husförhörslängden.

Husförhörslängden var under 1800-talet folkbokföringens viktigaste pusselbit, ett vanligtvis geografiskt uppställt generalregister över invånarna i församlingen där uppgifter från andra kyrkböckerna (födelse-, vigsel- och dödböcker samt in och utflyttningslängder) sammanställdes. Husförhörslängder fördes över allt utom ett i antal stora församlingar i Stockholms stad. Där användes åren 1878–1926 istället ett annat system för att bokföra befolkningen, den så kallade rotemansinstitutionen. Därför saknas många stockholmare i Sveriges befolkning 1860–1920. De kan istället sökas i Rotemansarkivet 1878–1926, som finns tillgängligt på Stockholms stadsarkivs hemsida.

ArkivDigital

Mängder med mantalslängder hos ArkivDigital

Gamla skattelängder låter kanske inte som något särskilt spännande källmaterial. Och den som slår upp en längd blir inte heller imponerad: Mest bara namn, kolumner och siffror.

Men skenet bedrar.

När husförhörslängderna längre tillbaka i tiden blir mindre innehållsrika för att sedan helt upphöra – ofta i slutet av 1700-talet – blir skattelängderna oumbärliga för släktforskaren. Särskilt användbara är mantalslängderna, som började föras redan omkring 1630. De redovisar en personskatt, den så kallade mantalspenningen.

Längderna upprättades årligen och är som husförhörslängderna topografiskt uppställda efter socknar och byar. En enstaka volym säger inte så mycket, men den som går igenom en följd av år kan följa utvecklingen i en by och se exempelvis hur brukarna växlar. Dessa uppgifter kan sedan kombineras med födelse-, vigsel- och dödböckernas noteringar, och fram växer familjerna med ungefär samma tydlighet som om husförhörslängderna hade varit bevarade. Uppgifterna i mantalslängderna varierar över tid och mellan olika delar av landet.

Hos ArkivDigital hittar du mantalslängder för hela Sverige fram till början av 1800-talet (ofta 1820). Mantalslängderna upprättades i flera exemplar och finns bevarade i olika arkiv. De kan därför vara lite svåra att hitta.

En serie finns hos den lokala myndigheten (sök på häradsskrivare i ArkivDigital, alternativt kronokamrer, kronokassör, mantalskontor, uppbördsverk, kommunalborgmästare eller kronofogde), en annan serie på regional nivå i länsstyrelserna arkiv (sök på landskontor) och en tredje serie på central nivå i Stockholm (sök på mantalslängder 1642–1820 eller länsräkenskaper). För Stockholms stad finns mantalslängder och andra skattelängder i Överståthållarämbetets arkiv (sök på överståthållarämbetet).

När det gäller den tredje serien av mantalslängder, den som kallas Mantalslängder 1642-1820, kommer vi att prioritera att fotografera volymerna för de län och årtal som saknas i de övriga serierna. Detta är ett pågående projekt och fler volymer kommer att tillkomma online efterhand. För de övriga serierna är fotograferingen så gott som klar.

ArkivDigital arbetar för närvarande med att göra det enklare att hitta bland alla mantalslängder.

Vid tiden kring sekelskiftet 1700/1800 är det ofta gott om kolumner i mantalslängderna. I den här mantalslängden, som avser Nätra socken år 1803, finns bland annat särskilda kolumner för skatter avseende fickur (av guld respektive silver), hundar (nyttiga respektive onyttiga) och bruk av sidentyg. Länk

ArkivDigital

Ny bildinformation i bildvisaren

Som flera av er kanske redan upptäckt har vi lagt till en bildinformation i programvaran. När man öppnar upp en volym ser man denna uppe i det vänstra hörnet av bilden.

Bildinformationen innehåller namnet på arkivbildaren, länsbokstav, volymbeteckning, start-och slutår, samt bild-och sidnummer. Det vill säga, samma som en ren källhänvisning. Det går att markera och kopiera bildinformationen.

För den som inte vill att bildinformationen ska vara synlig, kan man dölja den genom att gå in på Inställningar i startmenyn. Välja Presentation och på raden för Visa bildinformation i bildvisaren, klicka på Göm.

Obs. Bilden är ett fotomontage.

ArkivDigital

Påfyllning av bouppteckningsregistret!

I somras lanserade ArkivDigital ett digitalt sökbart bouppteckningsregister, vilket vi berättar om i ett tidigare blogginlägg: Gå till tidigare inlägg. Vi kommer successivt att fylla på registret med mer sökbart material, och nu är även många tidigare bouppteckningar från Gävleborgs, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län sökbara.

bouppteckningar 2Bouppteckning efter förre fiskaren och borgaren Pehr Nordstrand, avliden år 1842 i Härnösand. Med hjälp av ArkivDigitals digitala sökbara bouppteckningsregister kan Pehrs bouppteckning enkelt hittas.

bouppteckning 3Sammanlagt är nu över 750000 poster sökbara i bouppteckningsregistret, och mycket mer kommer att tillkomma framöver. Information om vilka härads-och rådhusrätter samt vilka tidsperioder som för närvarande är sökbara finns på följande sida: https://www.arkivdigital.se/online/register/bouppteckningar

För att kunna ta del av bouppteckningsregistret krävs Allt-i-ett abonnemang. Registret är enbart tillgängligt i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://www.arkivdigital.se/online/installation

Markus Lindström, ArkivDigital

En kvinnokarl i Karlskrona

De flesta som släktforskar brukar stöta på något eller några utomäktenskapliga barn. Så är fallet även i min släkt. Min mormors farmors mormor Magdalena föddes 16 maj 1772 i Karlskrona amiralitetsförsamling som ”oägta” dotter till pigan Anna Greta Persdotter. Ofta får man inte veta vem fadern är, men i detta fall anges han som ”Capitain Thomas Kullenberg”:

1Karlskrona amiralitetsförsamling (K) CIa:7 (1769-1775) Bild 92 / sid 173 (AID: v96136.b92.s173, NAD: SE/LLA/13200) Länk

Thomas Kullenberg (1728 – 1781), som senare blev major, hörde till de finare familjerna i Karlskrona. Hans far var lotsdirektören och riddaren av Svärdsorden Mårten Kullenberg (1695 – 1753). Hans morfar, och den han var uppkallad efter, var viceamiral Tomas von Rajalin (1673 – 1741).

Thomas Kullenberg gifte sig aldrig, men tycks ha varit en riktig kvinnokarl. Ytterligare tre utomäktenskapliga barn finns dokumenterade i Karlskronas dopbok. Det första, som fick namn efter honom själv, döptes 21 december 1770. Modern var Anna Catharina Richter:

2Karlskrona amiralitetsförsamling (K) CIa:7 (1769-1775) Bild 55 / sid 99 (AID: v96136.b55.s99, NAD: SE/LLA/13200) Länk

Nästa barn, Kerstin, döptes redan 29 mars 1771. Modern var Stina Persdotter:

3Karlskrona amiralitetsförsamling (K) CIa:7 (1769-1775) Bild 63 / sid 115 (AID: v96136.b63.s115, NAD: SE/LLA/13200) Länk

Thomas titel anges då vara kaptenslöjtnant. När så dottern Sara döptes 23 augusti 1774 hade han avancerat till major:

4Karlskrona amiralitetsförsamling (K) CIa:7 (1769-1775) Bild 138 / sid 265 (AID: v96136.b138.s265, NAD: SE/LLA/13200) Länk

Moder denna gång var Helena Hasselberg.

En femte affär finns noterad i kyrkans räkenskaper. Den 11 november 1775 fick ”qvinfolket Anna Greta Swensdotter för lägersmål med H. major Kullenberg” böta 2 riksdaler. Det är dock oklart om förbindelsen ledde till något barn, åtminstone kan jag inte hitta något varken i amiralitetsförsamlingens eller stadsförsamlingens dopböcker. Å andra sidan borde affären inte upptäckts om inte pigan blivit gravid.

Även min ana Anna Greta Persdotter fick böta för sin förbindelse. Däremot finns ingen notering i räkenskaperna om att Kullenberg behövde betala. Kanske stod han som officer över sådant, eller så donerade han till kyrkan på annat sätt.

Barnet Magdalena, som kallade sig Berg, fick sedan själv ett utomäktenskapligt barn. Men det är en annan historia.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital