Sök bidrag till ditt forskningsprojekt

Nu är det dags att söka anslag hos Arvid Lundbäcks Stiftelse. I år kommer stiftelsen att se positivt på ansökningar som avser forskning runt epidemier och sjukvård.

Fröet till Arvid Lundbäcks Stiftelse såddes redan på 1970-talet av honom själv. Det var vinsten från försäljningen av hans framgångsrika vidiolog, en mikrofilmsläsare för hemmabruk, som skulle utgöra grundplåten till den fond som också fick bära uppfinnarens namn.

I dag är Arvid Lundbäcks fond en stiftelse som sedan 1996 årligen delar ut stipendier till forskningsprojekt som bidrar till att kulturarvet vårdas, förmedlas och förs vidare till kommande generationer.

Kriterier

För att ett projekt ska kunna få pengar från stiftelsen gäller att det ska gagna den vetenskapliga släktforskningen, vara av allmänt genealogiskt intresse och inte handla om en enskild släkt.

Resultatet ska dessutom vara tänkt att publiceras på något sätt och hur det ska publiceras ska anges i ansökan. Alla former av publikationer är tänkbara, det enda kraven är att stipendiaten anger att bidrag erhållits av stiftelsen samt att eventuella referensexemplar skänks till Genealogiska Föreningen.

Epidemier och sjukvård prioriteras

I år vill stiftelsen lyfta fram forskning som har koppling till tidigare epidemier och sjukvård. Forskning i källor som tidigare inte digitaliserats kommer att ha viss prioritet. Vi vet att det finns många olika former av källor, vissa används av många och är väl kända, under det att andra är mindre vanliga och används på olika sätt, beroende på mål med den egna forskningen. Även om årets inriktning kommer att ha prioritet vid tilldelning av medel, så går det naturligtvis att söka för andra ämnen.

Ansökan

Din ansökan mejlar du till stiftelsens ordförande, Mats Ahlgren, på ma.ahlgren(at)telia.com senast den 1 september 2020.

Ansökan ska innehålla en kortfattad beskrivning av projektets metodik, syfte och mål, inklusive publiceringen, samt en ekonomisk kalkyl. Arvid Lundbäcks stiftelse har som regel att inte bekosta hela projekt, utan kan stå för en del av finansieringen. Utbetalning sker efter avslutat projekt.

Lär dig mer – ny avdelning i ArkivDigital

Lär dig mer är en ny avdelning i ArkivDigital med videoklipp, texter och andra hjälpmedel. Ambitionen är att bygga ut avdelningen till en fullödig guide som hjälper dig att få ut så mycket som möjligt av ArkivDigital. Vi kommer att lägga till nytt material kontinuerligt. Tycker du att något saknas, hör gärna av dig till kundtjänst.  

Du hittar hjälpfunktionen genom att klicka på Lär dig mer (BETA) i programmets meny.

Lär dig mer

Under Lär dig mer hittar du svar på vanliga frågor om hur du använder ArkivDigital. Här finns också videofilmer och texter som beskriver hur du släktforskar med ArkivDigital.

Lär dig mer

Klicka på de blå Öppna-knapparna för att hitta de resurser som finns om varje ämne. Du hittar då rubrikerna Video, Länkar och texter samt Vanliga frågor. Vilka rubriker som finns varierar beroende på hur mycket material vi har hunnit lägga in.

Lär dig mer

Om du till exempel vill titta på en av våra videofilmer klickar du på länken till önskad film och den öppnas då i ett eget fönster.

Lär dig mer

Om du vill backa tillbaka och läsa om ett annat ämne klickar du på den blå ”Tillbaka-knappen” som du hittar högst upp i varje sektion.

Lär dig mer

Ta för vana att alltid ta en titt under Lär dig mer om du har några funderingar kring hur ArkivDigital fungerar. Tipsa gärna även dina släktforskarvänner om att de kan hitta information och hjälp här.

ArkivDigital

Ny lärobok: Släktforskning på riktigt

Nu kommer läroboken för dig som släktforskar med ArkivDigital: Släktforskning på riktigt av Håkan Skogsjö. En pedagogisk vägvisare som guidar dig från de första stegen till de avancerade metoderna.

Boken förklarar hur du släktforskar i originalkällor som kyrkböcker och bouppteckningar och hur du använder de olika register och andra hjälpmedel som finns. Och bäst av allt: Boken är från början till slut skriven ur ett ArkivDigital-perspektiv. Det är ArkivDigitals programvara som hela tiden används och förklaras och som alla exempel utgår från.

Boken inleds med att du söker din närmaste släkt i register som Sveriges befolkning och BiS, Befolkningen i Sverige. Du fortsätter till kyrkböcker och bouppteckningar och går vidare till skattelängder, rättegångshandlingar och militära rullor. Stor vikt läggs vid att förklara moment och metoder och ge tips om hur du undviker förrädiska fallgropar. Den viktiga källkritiken behandlas givetvis.

Olika företeelser som släktforskare stöter på tas upp, som äldre tiders namnskick, mynträkning och tideräkning. Slutligen finns tips om mer udda källmaterial samt råd som hjälper dig att läsa äldre tiders handstilar.

Innehållsförteckningen och ett utförligt sakregister gör det enkelt att orientera sig i boken.

Författaren Håkan Skogsjö, en av Sveriges mest kända släktforskare, har givit ut ett flertal omfattande släktutredningar. Han har varit redaktör för Sveriges släktforskarförbunds tidning Släkthistoriskt forum, för Släktforskarnas årsbok i närmare tjugo år och startade på 1990-talet förbundets webbplats Rötter. Numera är han styrelseledamot i ArkivDigital.

Boken omfattar 188 sidor i stort format (270 x 210 mm) och kostar 295 kr inkl moms och frakt.

Beställ boken här.

ArkivDigital

Hitta rätt mantalslängd med vårt nya register

När husförhörslängder och andra kyrkoböcker saknas blir mantalslängderna ett viktigt källmaterial för släktforskaren. Att på ett enkelt sätt kunna hitta mantalslängden för en viss församling ett visst årtal har dock fram tills nu ofta varit något av en utmaning. I och med att mantalslängderna fördes i tre exemplar har det också funnits tre potentiella ställen att leta på: I arkivbildarna för Mantalslängder 1642-1820, i respektive landskontors arkiv samt i respektive häradsskrivares (för församlingar på landsbygden) eller rådhusrätts, kronokamrers, kronokassörs, mantalskontors, uppbördsverks eller kommunalborgmästares arkiv (för församlingar i städerna). När väl önskad volym var hittad gällde det dessutom att hitta mantalslängden för den aktuella socknen; inte alltid det enklaste i de volymer som saknar församlingsregister.

Med den innehållsförteckning till mantalslängderna som ArkivDigital nu har gjort tillgänglig blir allting genast mycket enklare. Klicka på Registersökning, välj Innehållsförteckning mantalslängder i listan för registerkälla, skriv in önskad församling och årtal samt klicka på Sök. Klicka därefter på Öppna bild för önskad post i träfflistan och första sidan i den aktuella mantalslängden öppnas.

Vid en eldsvåda i Kville prästgård den 20 februari 1904 förstördes större delen av pastoratets kyrkoarkiv. För att underlätta forskningen har ArkivDigital fotograferat Kvilles samt dess annexförsamlingars mantalslängder även efter år 1820 (som normalt sett är slutpunkten för vår fotografering av mantalslängder). På bilden visas de träffar man får vid sökning på församlingen Kville, med valt årtalsintervall 1845-1859.

Innehållsförteckningen till mantalslängderna omfattar närmare 440 000 poster, hämtade ur drygt 9200 volymer. Den som vill veta mer om innehållsförteckningen kan med fördel studera denna sida: https://www.arkivdigital.se/online/register/mantalslangder-innehallsforteckning
Vi har på den sammanställt bland annat några konkreta söktips.

För att kunna ta del av innehållsförteckningen till mantalslängder krävs ett Allt-i-ett abonnemang hos ArkivDigital.

ArkivDigital

Sök stipendium från Arvid Lundbäcks stiftelse

Om du sitter och funderar på ett släktforskningsprojekt och behöver hjälp med finansieringen kan du ansöka hos Arvid Lundbäcks stiftelse. I år har du som vill lyfta fram udda källor störst chans att få ett bidrag.

För att projektet ska kunna få pengar från stiftelsen gäller att det ska gagna den vetenskapliga släktforskningen, vara av allmänt genealogiskt intresse och inte handla om en enskild släkt.

Resultatet ska dessutom vara tänkt att publiceras på något sätt och hur det ska publiceras ska anges i ansökan. Alla former av publikationer är tänkbara, de enda kraven är att stipendiaten anger att bidrag erhållits av stiftelsen samt att eventuella referensexemplar skänks till Genealogiska Föreningen.

I år kommer fokus att ligga på att lyfta fram källor som inte används i så stor omfattningen. Källor som tidigare inte digitaliserats kommer att prioriteras, men det går även att söka för annat.

Din ansökan mejlar du till stiftelsens ordförande, Mats Ahlgren på ma.ahlgren@telia.com senast den 1 september 2019.

Ansökan ska innehålla en kortfattad beskrivning av projektets metodik, syfte och mål, inklusive publiceringen, samt en ekonomisk kalkyl. Arvid Lundbäcks stiftelse har som regel att inte bekosta hela projektet, utan kan stå för en del av finansieringen. Utbetalningen sker efter avslutat projekt.

ArkivDigital

Befolkningen i Sverige 1860-1947 nu sökbar!

För knappt ett år sedan växte ArkivDigitals största personregister, Befolkningen i Sverige, med tio år, från att omfatta 1860-1920 till 1860-1930. Nu är det dags för nästa påfyllning. Sjutton nya år har tillfogats registret, som numera omspänner tiden cirka 1860 till cirka 1947.

Befolkningen i Sverige 1860-1947 är Sveriges i särklass största personregister och innehåller nu cirka 105 miljoner registerposter hämtade från 37597 böcker. Registret är inte bara det största som finns i Sverige, det är förmodligen också det mest lätta att använda. Från alla sökträffar finns en länk till källan. Du klickar på länken och hittar omedelbart din släkting i originalboken! Smidigare kan det knappast bli!

Bildmontage: Sökning i personregistret Befolkningen i Sverige 1860-1947Registret omfattar alla personer som nämns i Sveriges husförhörslängder och församlingsböcker upprättade under de aktuella åren. Husförhörslängden (från omkring år 1895 kallad församlingsbok) var folkbokföringens viktigaste pusselbit, ett vanligtvis geografiskt uppställt register över invånarna i församlingen. Längderna fördes vanligen i längre tidsperioder, omfattandes allt från några få år till ett par årtionden. Sekretessen gäller i sjuttio år, och böcker med slutår efter år 1947 har vi därför ännu inte kunnat fotografera. Om en församlingsbok exempelvis omfattar åren 1930-1950 har vi alltså inte kunnat fotografera den ännu, och som en konsekvens av det saknas den även i registret. Värt att notera är också att det i Stockholms stad endast fördes husförhörslängder till och med år 1878, och några församlingsböcker fördes inte alls. För Stockholm stad är det därför bara åren cirka 1860 till cirka 1877 som ingår i registret.

Registret Befolkningen i Sverige 1860-1947 ingår i ArkivDigitals abonnemang Allt-i-ett. I ArkivDigitals programvara klickar du på ”Ny registersökning” (blå knapp) och väljer Befolkningen i Sverige 1860-1947 under ”Registerkälla” för att hitta registret.

ArkivDigital

Nu kan du hitta släkten på 1980-talet!

Nyligen presenterade ArkivDigital ett nytt stort personregister: Sveriges befolkning 1975, med uppgifter om alla svenskar detta år. Nu fortsätter vi framåt i tiden och lanserar ett register över Sveriges befolkning 1985.

I det nya registret Sveriges befolkning 1985 hittar du persondata om i princip alla svenskar som levde då. De viktigaste uppgifterna som ingår är fullständigt namn, adress, födelsetid och -församling, vigseltid eller tidpunkt för senaste civilståndsförändring samt aktuell mantalsskrivning och föregående mantalsskrivning. Vidare framgår vilka personer som bodde i samma hushåll.

Det finns många olika sätt att söka efter personer i det nya registret: På för- och efternamn, födelsetid och -ort, hemort och olika sorts kombinationer av dessa uppgifter, exempelvis alla Leif som är födda den 13 september 1928. Du kan också söka på kombinationer av namn inom samma hushåll och exempelvis hitta alla Bertil Lundberg vars maka heter Edit.

Källan till Sveriges befolkning 1985 är ett utdrag ur 1986 års mantalslängd och avser förhållandena den 1 november 1985. För Uppsala län saknas mantalslängden 1986. Istället redovisas uppgifter ur 1987 års mantalslängd, avseende förhållandena den 1 november 1986.

Sveriges befolkning 1985 ingår i ArkivDigitals Allt-i-ett abonnemang.

ArkivDigital arbetar för närvarande med flera andra stora personregister. Snart kommer Sveriges befolkning 1940.

ArkivDigital

Hur du kan minska eller öka gränssnittet

I de flesta webbläsare kan man förstora eller förminska gränssnittet (storleken) hos en webbsida för att till exempel ge ökad översyn eller läsbarhet.

Genom att minska gränssnittets storlek ökar bildytans storlek (den del där själva bilden från en volym visas, eller den del där en registersökning görs och sökresultat visas).

Vid förminskad storlek blir också text och bild mindre men ger fördelen att fler flikar syns i arbetsytan till vänster, vilket minskar behovet av att skrolla om man har många öppnade flikar. Har man en liten skärm får man också fördelen att alla ikoner i verktygsraden får plats på en rad, vilket ger ökad bildyta.

Genom att öka gränssnittets storlek blir texten i arbetsytan större vilket är till fördel om man har problem med synen. Se de två bilderna nedan som jämförelse.

Zoomgrad 80% i webbläsaren ChromeZoomgrad 150% i webbläsaren ChromeFör att ändra gränssnittet i ArkivDigital programmet gör på följande sätt:

  • Tryck på Ctrl-knappen längst ned till vänster (eller höger) på tangentbordet.
  • Tryck samtidigt på + (plus) eller – (minus) för att förstora eller förminska zoomen. För Mac användare gäller Cmd tillsammans med + (plus) eller – (minus).

OBS! Musmarkören måste vara över arbetsytan.

ArkivDigital

Lättare att hitta i jordbruksräkningen 1944

Det är skillnad på jordbruk och jordbruk. I kyrkböcker och andra källor hittar vi släktingar som är hemmansägare, jordbrukare, lantbrukare, bonde, arrendator, torpare och allt vad det kan stå. Men vad betyder detta i praktiken? Det är inte alltid så lätt att få reda på.

När det gäller mitten av 1900-talet finns sedan ett drygt år en användbar källa i ArkivDigital: Jordbruksräkningen 1944. Den har tidigare varit knepig att hitta i, men nyligen tillkom ett register som ingår i Allt-i-ett-abonnemanget (välj Ny registersökning > Registerkälla > Jordbruksräkning 1944). Där kan du söka på jordbrukarens namn, hemby och hemförsamling.

I Sveriges befolkning 1950 hittar jag min farmors bror Per Georg Eliasson, född 1882, som hemmansägare på fastigheten Stenviksstrand 1:10 i Ramsele socken i Ångermanland.

Källa: Jordbruksräkning 1944 (ArkivDigital) AID: r15.p106985899 Länk

Söker jag upp honom i jordbruksräkningen 1944 får jag veta mycket mer. Bland annat att hans gård bestod av 7 hektar åker, 17 hektar äng och 96 hektar skog. Inräknat all mark ägde han 139 hektar. (För stadsbor kan upplysas att 1 hektar är 10.000 kvadratmeter eller ungefär 10 normalstora villatomter.)

Vidare får vi veta att gården saknade traktordrift (det vill säga jordbruksredskapen drogs av häst) och mjölkmaskin (vilket betyder att korna handmjölkades morgon och kväll, man drog i kons spenar med en speciell teknik). Inte heller fanns vattenledning in i husen (allt vatten som behövdes fick bäras in). Däremot fanns el för belysning men inte till matlagning (huset hade alltså vedspis).

Till hjälp på gården fanns ett antal jordbruksredskap: stallgödselspridare, radsåningsmaskin, potatisupptagningsmaskin, slåttermaskin, släpräfsa och tröskverk. Den som till äventyrs inte riktigt vet vad en släpräfsa är får googla och helst bildgoogla. Och den som mer på allvar vill fördjupa sig i äldre jordbruksredskap rekommenderas boken ”Från stall till maskinhall. Lantbrukets maskin- och redskapshistoria under 1900-talet” av Rolf Larsson (2009). Med hjälp av den rätas nog de flesta frågetecken ut. Vi får exempelvis veta att det år 1948 såldes 9000 släpräfsor i Sverige.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) – Byrån för jordbruksstatistik, Allmänna jordbruksräkningen 1944 H1AB:696 (1944) Bild 9380, AID: v836350.b9380

Jordbruksräkningen 1944 gjordes som namnet antyder av statistiska orsaker och resulterade i en bok: ”Jordbruksräkningen år 1944”, utgiven 1946 av Statistiska centralbyrån i serien Sveriges officiella statistik och tillgänglig på internet: https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Jordbruk/Jordbruksr%C3%A4kningen%201927-1966/Jordbruksrakningen-1944.pdf

Där kan vi på sid. 89 och 91 inhämta att 74 % av jordbruksfastigheterna av samma storlek som Per Georg Eliassons ångermanländska bondgård hade elbelysning, medan bara 31 % hade vattenledning indragen i bostadshuset. På så vis får vi veta att hans gård var som de flesta andra i 1940-talets Sverige. I boken finns också en redogörelse för bakgrunden till jordbruksräkningen och beskrivning av hur den genomförts.

Med andra ord: Efter att ha studerat Per Georg Eliassons blankett i Jordbruksräkningen 1944 har vi en mycket bättre bild av vilken verklighet som fanns bakom orden ”hemmansägare” och ”Stenviksstrand 1:10” i Sveriges befolkning 1950. Vi har till och med fått en viss inblick i hans och hustruns dagliga liv.

Totalt omfattar jordbruksräkningen uppgifter om cirka 440.000 gårdar i hela Sverige, bland dem en del mycket små jordbruk och många stadsägor. Så ganska många månskensbönder finns med. Det kan alltså löna sig att söka efter personer som exempelvis bodde i utkanten av städer och som man inte direkt tänker på som jordbrukare.

Blanketterna som ligger till grund för jordbruksräkningen har för det mesta fyllts i av bönderna själva. Dessvärre hade många en handstil som inte är så enkel att tyda, vilket resulterat i ganska många fel vid registreringen, både vad gäller personnamn och ortnamn (församlingsnamnen ska däremot vara korrekta). Ibland kan det behövas lite kreativitet vid sökandet, pröva gärna exempelvis alternativa stavningar.

Hittar du felaktigheter är vi förstås tacksamma om du vill hjälpa oss att rätta dem, använd ”Rätta”-knappen ovanför sökresultatet. Tack på förhand!

Håkan Skogsjö, ArkivDigital

Sök smart i ArkivDigitals register

ArkivDigitals personregister blir fler och fler. Senast tillkom Sveriges befolkning 1975 och Värnpliktskort. Du hittar registren genom att klicka på den blå knappen ”Ny registersökning” i programmet. Välj sedan vilket register du vill söka i under ”Registerkälla”.

Det finns två olika sätt att söka, ett enkelt och ett avancerat. Här ska vi ägna oss åt det enkla, som faktiskt är mer kraftfullt än vad man i förstone kan tro.

Knepet vid alla sökningar är att inte skriva in för många uppgifter.

Ett exempel: Jag letar efter en kvinna som hette Berta Lundgren, väljer register BiS 1860-1930 och skriver in hennes namn ”Berta Lundgren” i sökfältet ”Registersök” och klickar ”Sök” (eller trycker Enter). Resultatet blir 202 träffar, vilket känns för många att söka igenom.

Då kompletterar jag med hennes födelseår 1887 och antalet träffar sjunker till åtta. Fyra av dessa rör den kvinna jag är intresserad av, född den 3 mars 1887 i Odensala. Men om jag tittar noggrant på träffarna ser jag att hon i ett fall anges som född 31 mars 1887 (vilket är hennes korrekta födelsetid). Hade jag inte nöjt mig med att ange hennes födelseår utan också tagit med datumet, hade jag missat den träffen. Därför ska man aldrig skriva in fler uppgifter än vad som behövs för att få ett lagom stort sökresultat.

Det är också smart att söka efter samma person med olika uppgifter, exempelvis enbart efternamn och födelsedatum eller enbart förnamn och födelsedatum eller enbart för- och efternamn (det sistnämnda fungerar bara med ovanliga namn). Då ökar chanserna att hitta så många träffar som möjligt.

Nu blir det lite mer avancerat.

Det finns ett antal specialtecken som kan användas i sökrutan och som möjliggör riktigt listiga sökningar.

Ett exempel: Jag vill söka på en person som hette Anders Setterqvist, men jag vet att hans efternamn kan stavas på olika sätt i källorna: Setterqvist, Sätterqvist och Zetterqvist. Och ibland skrivs -quist istället för -qvist. Dessutom har jag sett olika födelseår på honom.

Då kan jag skriva följande i sökrutan:
anders (zetterq* | sätterq* | setterq*) (1816 | 1817 | 1818)

Resultatet blir en sökning på alla dessa stavningar och årtal. Vertikalstrecket (|) betyder i detta sammanhang ”eller” och asterisken (*) att ordet kan fortsätta med vilka tecken som helst. Vertikalstrecket skrivs (på Windows) med AltGr + <> (den sistnämnda tangenten sitter nere till vänster på tangentbordet) eller om man föredrar enhandsfattning genom Ctrl+Alt+<>.

Här följer en lista på de specialtecken som kan användas i ArkivDigitals sökrutor.

* (asterisk) i slutet av ord = valfri fortsättning: bergl* hittar Berglind, Bergling, Berglund etc,

” ” (citat- eller tumtecken) = söker på en fras: ”georg olof” hittar Georg Olof, men inte Olof Georg eller Georg Karl Olof (sökning på fras kan bara göras i samma fält, exempelvis förnamn eller födelseförsamling),

| = eller: se förklaring ovan,

– (minustecken) = ej: frölunda -västra hittar Östra Frölunda och Frölunda, men inte Västra Frölunda,

+ (plustecken) = och: Lundqvist +Lundberg hittar alla poster som innehåller båda namnen, men samma resultat ger också Lundqvist Lundberg (det vill säga plustecknet ingår automatiskt vid sökningarna),

~1 (tildetecken plus antal tecken) efter ord = ungefärlig sökning, ett tecken får skilja: appelqvist~1 hittar Appelqvist, Appelquist, Appelkvist etc, appelqvist~2 (två tecken får skilja) hittar också Apelquist etc,

~1 (tildetecken plus antal ord) efter fras = ungefärlig sökning, ett ord får skilja inom frasen (första och sista ordet i frasen ska anges): ”sven filip”~1 hittar också Sven Gustaf Filip och Sven Erik Filip, ”sven filip”~2 hittar dessutom Sven Johan Olof Filip liksom Filip Sven.

( ) (parentes) = möjliggör sökning på alternativa stavningar, exempelvis aurora (concordia | conkordia | konkordia | koncordia) söker efter alla Aurora Concordia, Aurora Conkordia etc (ett mycket snarlikt sökresultat ger sökningen aurora concordia~2).

Dessa specialtecken fungerar också under Avancerad sök. Så sökmöjligheterna blir i det närmaste oändliga. Det är bara att pröva sig fram.

Lycka till!

Håkan Skogsjö, ArkivDigital