Diplomatica Muscovitica, Kommisionssekreteraren Thomas Knipercrona (d.y.)

Åter igen ett arkiv med ett konstigt namn. För ett tag sedan tittade vi lite närmare på Acta ecclesiastica, (se inlägg) och bland de handlingarna fanns det uppgifter om krigsfångarna under Stora Nordiska krigets dagar i Ryssland i början av 1700-talet. Även dessa handlingar kan knytas till Stora Nordiska kriget och är verkligt spännande om man har släktingar som varit i Rysk fångenskap.

Thomas Knipercrona (d.y.) föddes 1682 och son till Thomas Kniper (adlad Knipercrona) (1650-1715) och Barbara Hassenia. Thomas d.y. står i adelskalendern antecknad som Kommissionssekreterare i Ryssland 1721-11-07 och Agent i Moskva 1722-12-03. Han var alltså diplomat och en av kontakterna mellan de svenskar som fanns i Ryssland och Sverige.

Det finns åtskilliga listor med både befäl och manskap som suttit i rysk fångenskap. Framför allt i de tre sista volymerna som kallas Beskickningshandlingar 1721-1723.

Diplomatica Muscovitica, Kommisionssekreteraren Thomas Knipercrona (d.y.) (o) 143 (1721-1723) Bild 520 (AID: v323656.b520, NAD: SE/RA/2113153) Länk

Specification uppå dhe Officerare, underofficerare och gemena som ankomna äro hit till Moschow, och finnas antechnade uthi den medgifna Pdrohna eller Resepasset dat: Tobol: d.26 Januarii A:o 1722, för hwilka tienstl. anhållas det täckas H:r Commissions Secreteraren Wählborne Thomas KniperCrona wara behielpelig om dheras Passporters ehrhållande.

[Den översta notisen]
Ryttare Peter Lye född i Småland och Ekesiö fången wid Pultava. Dess hustru Magdalena Hansdotter född i Finland och Tawasthus fången i Wiborg. 2ne Barn Maria och Helena födde i Sibirien och Werchaturia.

Tänk vilka historier dessa skulle kunna berätta och säkert berättade för släktingar, vänner och bekanta när de kom hem till stugan igen efter många års bortavaro.

Diplomatica Muscovitica, Kommisionssekreteraren Thomas Knipercrona (d.y.) (o) 143 (1721-1723) Bild 3150 (AID: v323656.b3150, NAD: SE/RA/2113153) Länk

Jagh undertecknader har bekommit Kongl: Maj:ts fullmacht på Min Cornets beställning wijd Södra Skånska Cavallerie, Daterat Alt Ranstedt uthi Saxen d:2 Nowember 1706.
Christopher Emanuelsson

Jagh undertecknader, har undfått Kongl. Maij:ts fullmacht på Min Auditeurs beställning wijd Södra Skånska Cavallerie, Daterat Heilsbergh i Curlandh? d:19 Januarij 1704.
Hans Georg Nembzon

Detta ser alltså ut att vara bekräftelser på deras troligen förlorade fullmakter. Tänk att kunna hitta sina förfaders namnteckning.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Skatteåterbäring?

Skatter är någon som vi i Sverige hör talas om i många olika sammanhang. Våren är ju deklarationernas tid. En del får betala kvarskatt, medan de flesta får lite tillbaka. Snittet är ungefär 4-5000 kronor tillbaka. Nedan hittar du lite tips på hur du kan använda denna skatteåterbäring.

Historiskt har man varit tvungen att betala skatt till staten, det mesta gick till kungamaktens underhåll och till olika krigståg. Nya skatter tillkom under åren och det finns exempel på att man varit tvungen att betala skatt utifrån hur många fönsterluckor man hade, om man spelade kort, hade sidenkläder eller om man hade knähund.

Vi som släktforskare stöter framför allt på skatten i form av mantalslängder som tar upp mantalspenningen. Mantalspenningen infördes 1625 och var en krigsskatt. Till en början uttogs den när man malde spannmål vid kvarnarna och därför kallas den också i början för kvarnskatt. Då, som nu, försökte man hitta sätt att slippa betala skatt och malde man själv hemma slapp man betala. Detta upptäcktes snabbt av myndigheterna och därför fick bönderna erlägga en avgift för varje person som vistades på gården (det fanns vissa åldersgränser). Mantalspenningen togs bort först 1938.

Jönköpings läns landskontor (F) EIII:41 (1802-1804) Bild 90 / sid 3 (AID: v400759a.b90.s3, NAD: SE/VALA/01971) Länk

I mantalslängden för Jönköpings län 1802 ser man alla de olika saker man var tvungen att betala extra skatt för. Nerifrån och upp: Nyttja tobak, Fönsterluckor (stora, små), Fickur (av silver, guld), Hundar (Jakthundar, onödiga hundar), Nyttjar biljard, Nyttjar kortspel, Olika typer av vagnar o.s.v. I en församling fanns det bara en som skattade för kortspel, man kan ju undra om han spelade patiens eller om de andra fuskade med skatten?

1902 beslutade Sveriges riksdag att vi skulle ha en statlig progressiv inkomstskatt, samt man införde även allmän deklarationsplikt. Försök med deklarationer har skett tidigare, men dessa hade misslyckats.

Nu när en del börjat få tillbaka pengar på deklarationen, så vill vi tipsa om vad man som släktforskare kan göra med dessa pengar.

1. Resa.
Det är ju alltid populärt att resa på semester, men denna gång är det lite mindre resor till förfädernas trakter som vi tänker på. Besök en kyrkogård eller gå ut i skogen och leta efter en grund till ett torp. Eller varför inte besöka en avlägsen släkting och prata om de gemensamma släktingarna.

2. Besök Släktforskardagarna 2018 i Växjö.
En av årets höjdpunkter för oss släktforskare är årets Släktforskardagar. Den 1-2 september 2018 är Växjö värd för dagarna. Passa på att lyssna på många intressanta föredrag, besöka utställningen med många montrar och så klart passa på att prata med alla släktforskare som är där. Länktips: Släktforskardagarna 2018

3. ArkivDigital.
Vi kan så klart inte låta bli att nämna ArkivDigital där du kan hitta över 77 miljoner bilder på historiska handlingar och ett namnregister med över 100 miljoner sökingångar till handlingarna. Med ett Allt-i-ett abonnemang får du tillgång till detta. Det finns även möjlighet att beställa speciella domböcker via tjänsten Beställningsfotografering. Länktips: ArkivDigital.

4. Gå med i en släktforskarförening.
Det finns omkring 170 olika släktforskarföreningar runt om i landet. Du kan välja att gå med i en förening där dina förfäder kommer ifrån, men det är minst lika viktigt att du går med i en förening där du bor. Då kan du få den sociala biten, prata och diskutera med andra släktforskare och lyssna på spännande föredrag. Länktips: Rötter, Sveriges Släktforskarförbund

5. Gör ett DNA-test.
Ett DNA-test gör att du hittar många nya släktingar. Du kan bekräfta släktskap och får något helt nytt att lära dig och ett otroligt spännande verktyg till din släktforskning. Länktips: Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi.

6. Utbilda dig.
Man skall vara nyfiken som släktforskare och om man är tillräckligt nyfiken på nya saker och försöker förstå dessa så får man mer kunskap. Det har skrivits många läroböcker i ämnet och även handböcker om mer specifika områden. Länktips: Sveriges Släktforskarförbunds bokhandel

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Acta ecclesiastica

Som släktforskare måste man vara nyfiken. Nyfiken på den egna släkten i så klart kyrkböcker, bouppteckningar, mantalslängder och domböcker. Men också nyfiken på nytt och lite annorlunda källor. Som nybörjare är ju allt utom de vanliga kyrkböckerna nytt och kanske konstigt material. Men ju mer man forskar, desto mer nyfiken blir man och vill veta mer. Bara sitta och klicka runt, bläddra i en arkivförteckning och fundera på hur materialet kan vara till nytta för mig.

Ett arkiv med detta konstiga namn Acta ecclesiastica kräver så klart en förklaring. Allt är latin. Acta betyder handlingar och ecclesiastica betyder kyrkliga. Alltså kyrkliga handlingar. Så långt allt väl, kyrkliga handlingar finns det ju mycket av. Men då vi ser att materialet i denna serie förvaras på Riksarkivet i Stockholm så bör det handla om hela landet.

ArkivDigital har fotograferat av 7 volymer från denna arkivbildare. 4 volymer med Fältkonsistoriets akter och 3 volymer med Främmande trosbekännare.

Fältkonsistoriet
Fältkonsistoriet var historiskt sett den kyrkliga organisationen inom den svenska krigsmakten. Fältkonsistoriet inrättades 1621 och medlemmar var regementenas präster. Tre av dessa fyra volymer kommer från Stora Nordiska krigets dagar (början av 1700-talet). En hel del är skrivna under den ryska fångenskapen. Man kan hitta alla möjliga uppgifter som prästerna var inblandade i. Det kan t.ex. vara äktenskapsmål som i exemplet nedan från 1712.

Riksarkivets ämnessamlingar. Acta ecclesiastica (o) Vol:162 (1710-1814) Bild 220 (AID: v817430a.b220, NAD: SE/RA/752) Länk

Avskrift:
[1712] d. 1 Septemb. Sedan Lif Dragoun Johan Gullhall warit hos sin Regements Pastor M:r Odeen, och angifwit sitt förehafwande gifftermål med Pigan Annika Andersdotter, af Narfweska Fångarna, upwisandes för henne ett attestatum, att hon tient hos en Rysk Bojar; blef han derifrån sänd till M:r Nordberg, med försäkran att alt war riktigt, och feck altså effter sin begäran lysnings sedel till Tyska Slabodden.

Dragoun Gullhall

[1712] d. 6 Septembris, när M:r Nordberg wid närmare effterfrågan fått weta, att näst förenämde Dragouns Johan Gullhalls brud, war den kohnan, som födt dett Oäkta barnet, hwarföre Öfwerste Ramsverd war beskyldter och angifwen. Vid Sup ad d 25 Junii, gaf han 1. M:r Odeen sådant wid handen, hwilken begärte att lysningen skulle igen förbiudas. Och sedan 2. skref han till Pastoren i Slabodden Hr Alexader Jung, och förböd lysningen. Copien ligger ad acta.

Målet fortsätter på flera ytterligare ställen i volymerna. Johan Gullhall härstammar från Härlatorp i Slätthögs församling i Småland och son till fänriken Anders Holgersson, men det är som det heter en annan historia.

Främmande trosbekännare
I de tre volymerna om främmande trosbekännare finns en volym med katoliker och reformerta och två volymer med judar och omvända judar.

Riksarkivets ämnessamlingar. Acta ecclesiastica (o) Vol:139 Bild 1520 (AID: v817431.b1520, NAD: SE/RA/752) Länk

Avskrift:
Kongl. Majt:s Utslag uppå Petter Waninos underdåniga ansökning, thet han, som i sin barndom icke blifwit i någon religion underrättad, utan under sitt wistande utomlands tå han warit på tolfte året, antagit then Romerska-Catholska läran, then hans fader, En Italienare och Borgare i Malmö, altid bekiändt sig till, må i nåder tillåtas, at till något för honom anständigt näringsmedels idkande få här i Riket, såsom sitt fädernesland inkomma och at …

Petters Vaninos pappa hette Antonio Vanino och var borgare i Malmö. Om honom har det diskuterats en del på Anbytarforum, och där finns också en PDF med en artikel skriven av Janne Agri och publicerad i Arbetet 1932.

Det finns också en del listor över dessa främmande trosbekännare som här nedan en Förteckning uppå Folkhopens af Judiska Nationen i Götheborgs Stad Antal och Näringar för År 1807.

Riksarkivets ämnessamlingar. Acta ecclesiastica (o) Vol:140 Bild 4380 (AID: v817432.b4380, NAD: SE/RA/752) Länk

Var nyfiken och klicka runt. Du kommer att bli överraskad vad mycket nytt och spännande du hittar som du inte ens trodde fanns. Om du hittar något kul, skriv en rad till oss så att vi får tips.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Tre ingångsvärden för att börja släktforska

När jag blev nyfiken på släktforskning för över 30 år sedan och ställde frågan ”Hur släktforskar man” fick jag svaret ”Det är inte alls svårt när du väl har lärt dig hur man gör…” Jo tack tänkte jag då, men ju mer jag tänker på svaret desto mer förstår jag det. Har man väl lärt sig principen så brukar man ganska snabbt komma underfund om hur man skall göra, i alla fall i de vanliga kyrkböckerna.

Jag fick också ett mer ingående svar (även om det var kortare). Du behöver tre ingångsvärden. Ett namn, ett datum och en plats.

Ett namn – vilken person letar jag efter.
Ett datum – när personen föddes, gifte sig eller dog.
En plats – var detta skedde.

Helst skall det vara en person som föddes för mer än 70 år sedan för då är det lättare att direkt komma in i kyrkböckerna. Detta med tanke på att det är 70 års sekretess på handlingarna.

Har jag dessa tre ingångsvärden kan jag hitta in i kyrkböckerna. Kyrkböckerna skrev prästerna för att ”hålla koll” på befolkningen, de som bodde i församlingen. Han skrev födelseboken kronologiskt med uppgifter om alla barnen som föddes. Här hittar jag också uppgifter om föräldrarnas namn och var de bor. Detta ger mig ledtrådar för att leta vidare i andra handlingar. På samma sätt skrev prästen vigselbok och dödbok över de som gifter sig och dör i församlingen. Sedan skriver han den bästa av alla böcker, den som kallas husförhörslängd eller församlingsbok (den byter namn i slutet av 1800-talet). I denna hittar man by för by, gård för gård uppgifter om alla som bodde där. I husförhörslängden hittar jag nya ingångsvärden, pappans namn, födelsedatum och födelseplats och mammans namn, födelsedatum och födelseplats. Detta ger ingång till en ny födelsebok o.s.v.

Förstår man bara detta kommer man snabbt in i släktforskningens magiska värld och man hittar uppgifter om sina förfäder och släktingar.

Exempel på en födelsebok från Fryele. Här hittar jag Selma Elisabets födelse den 15/1 1905. Uppgifter om vad mamman och pappan heter och var de bor. Dessutom en sidhänvisning till husförhörslängden.

På sidan 324 i församlingsboken hittar man familjen och nya uppgifter om mamman och pappans namn, födelsedatum och födelseplats.

Om man saknar någon eller några av de tre grundläggande uppgifterna kan man med hjälp av registret Sveriges befolkning 1950 söka efter en person och där hitta uppgifterna. Detta register ingår i alla abonnemang på ArkivDigital. Om man köper Allt-i-ett abonnemanget ingår även Sveriges befolkning 1960 och Befolkningen i Sverige 1860-1930. Dessa register underlättar letandet i kyrkböckerna och ger sökingångar.

En sökning på Selma Elisabeth Fryele i Sveriges befolkning 1950.

”Det är inte alls svårt när du väl har lärt dig hur man gör…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Tvillingar födda med 3 dagars mellanrum.

Ibland ser man saker i de gamla kyrkböckerna som gör att man stannar upp och tänker lite. Även om det inte är de egna förfäderna eller släktingarna så ser man och uppfattar saker som är lite annorlunda. Det kan vara ett namn eller något annat. Från en av våra användare fick vi tipset om att det i Ramsberg föds tvillingar med tre dagars mellanrum 1726.

Vi börjar i dödboken:
Ramsberg (T) C:2 (1699-1725) Bild 148 / sid 144 (AID: v53708.b148.s144, NAD: SE/ULA/11259) Länk

1726 Februa 20. Anders Anderssons sönner i från Torskbäcken Twillingar den förra född 3 dagar för den senare. Lars 36 dagar och Johan 32 dagar.

I födelseboken ser det ut så här:
Ramsberg (T) C:3 (1726-1749) Bild 4 (AID: v53709.b4, NAD: SE/ULA/11259) Länk

1726 Janu: 7 (bör det stå även om det ser ut som 17) föddes och 11 döptes Lars. Den 10 föddes och 11 döptes Johan Twillingar.
Anders Anderssons och hust: Anna Nilsd:rs i Torskbäck.
Test: Lars Utterström uthi Johan Anders ställe i Glijfsåhn. Nils Ohlsson i Karsbo, Ohl Ohlsson i Räfnäs Torp, d:r Jacob Påhlsson i Torskbäcken, Änkian hustru Anna Nilsdotter i Carsbo, hust: Carin Ohlsdotter Nils Ohls ibd, hust: Brita Andersdotter Johan Pers i Räfsnäs och pig. Anna Jansdotter ibd.

Har du hittat något annorlunda, skriv en rad till oss på kundtjanst@arkivdigital.se så kan vi skriva om det på bloggen.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Länskungörelser från Malmöhus län

ArkivDigital har fått tillgång till ett par flyttkartonger med kungörelser från Malmöhus län. Dessa är nu avfotograferade och finns tillgängliga för att läsa om du har ett abonnemang på ArkivDigital.

I början av året skrev vi ett blogginlägg om motsvarande från Skaraborgs län. Se tidigare inlägg.

För att hitta dessa skriver du Kungörelser i Ny arkivsökning.

Länskungörelser, Malmöhus län I (M) 1765-1798 (1765-1798) Bild 150 (AID: v884446.b150, NAD: ) Länk

På vänstersidan.
Allmän Kundgjörelse!
Från Bonden Jon Mattison i Sörby Giönga härad och Christianstads lähn är någon tid sedan bortstulne 2:ne stl. bruna Ston, ena en föllja med stor stjern i pannan och det andra utan tecken. Dessa kreatur blifwa altså härmed uppå anhållan här igenom allmenneligen efterlyste, hafwandes ägaren utlåfwat Sex D:lr S:mts. belöning till den som samma häste-kreatur till rätta skaffar.
Malmö Lands-Cancellie d.19 Februarii 1765.
Uti h:herr Bar:s Gen:s M:js Lh:d:s öfr. Comd:s och Ridd:s frånwaro. J. Adlerbielke.

På högersidan.
Allmän Efterlysning!
Pigan Malena Pehrs Doter, som för begången hustjufnad på Öfwits Closters Gård, är dömd at, utom böters ärläggande, undergå en Söndags uppenbar kyrkio-pligt, blifwer härigenom allmenneligen efterlyst, ock bör wid ärtappandet till närmaste Fästning försändas.
Warandes hon beskrefwen medelmåttig Lång till wäxten, litet koppärrig, trindlagd i ansigtet med swart hår och ögonbryn.
Malmö Lands-Cancellie den 28 Februarii 1765. Adlerfelt.

Elisabeth Reuterswärd har i sin doktorsavhandling ”Ett massmedium för folket – studier i de allmänna kungörelsernas funktion i 1700-talets samhälle”, Lund 2001, undersökt kungörelsernas roll i samhället. Prästerna förmedlade dessa från predikstolen i samband med gudstjänsterna. Han läste då upp allt vad Kungl. Maj:t och hans befallningshavande önskade tillkännagiva. Detta fungerade som ett massmedium för folket.

Enligt Reuterswärd s.39 påbjöds kungörelseläsningen 1686 enligt kyrkolagen och 1942 slutade uppläsningen av statliga kungörelser enligt lag.

Man kan hitta alla möjliga olika typer av uppgifter i dessa kungörelser. Det kan vara efterlysning av förrymda personer, något som ju är ganska spännande för oss släktforskare. Att man oftast beskriver den rymde med signalement är ju också ett plus.

Länskungörelser, Malmöhus län I (M) 1800-1808 (1800-1808) Bild 1250 (AID: v884455.b1250, NAD: ) Länk

Allmän kungjörelse.
Efter afledne Prosten och kyrkoherden herr Magister Lars Laurén uti Hårslöfs Prästegård, kommer genom auktion Tisdagen den 4 och påföljande uti nästkommande Oktober månad, klockan 9 föremiddagorne, till den mästbjudande att försäljas, silfwer, koppar, tenn, möbler, järn- och träwaror, åker- och kjör-redskap, säckar och remtyg, säng och lin-kläder, afledne Prostens biblioteque, samt omkring 500 lass säd uti strået, bestående af råg, korn och hafra, deraf tionden får från bohle föras, men deremot Prästegårdens gröda skatt på stället uttröskas och upfordras; wid samma tillfälle försäljes får, lam och gäss, samt någre kreatur. Säkre köpare få anstånd med betalningen till den 11 Januari nästkommande år, då den på stället erlägges, men osäkre böra betala sine gjorde inrop innan waran får afhämtas; hwilket alt till hågade köpares underrättelse kungöres.
Malmö Lands-Cantzlie den 5 September 1808.
G.F. von Rosen, J.N. Hoffman.

Nyfiken som man är så letar man upp bouppteckningen efter prosten Lauren.

Skytts häradsrätt (M) FIIa:32 (1806-1808) Bild 7840 / sid 1515 (AID: v159839.b7840.s1515, NAD: SE/LLA/10057) Länk

Auctions Protocoll, hållit i Södra Hårslöfs Prostegård den 12te Julii 1808. Med förteckning på allt som auktionerades ut och vem som köpte sakerna.

Länskungörelser, Malmöhus län II (M) Vol:36 (1901-1901) Bild 250 / sid 43 (AID: v885457.b250.s43, NAD: ) Länk

1901 kommer en efterlysning från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro län: 97-årige backstugusittaren Per Erik Persson, kallad ”Stubba Per Erik” å Gysta egor i Knista socken har anträffats liggande död i spiseln till sin bostad och man misstänker att han inte ljutit en naturlig död. Enligt ryckte hade Persson haft en strumpa där han förvarat flera 2-kronorsmynt, tillsammans omkring 200 kr som nu är borta.

Den 29/12 1900 finns torparen Per Erik Persson inskriven i Knista dödbok. Står att han blivit mördad, men inte 97 år gammal, utan född 1833 28/10 och alltså 67 år gammal.

Knista (T) F:2 (1895-1925) Bild 280 / sid 20 (AID: v146285.b280.s20, NAD: SE/ULA/10527) Länk

Trevlig jakt på mer information om släkten.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Soldaten Anders Kruse får två barn med 9 dagars mellanrum (med olika kvinnor)

Ibland får vi in lite kul saker och förslag till bloggen. En del kan vi skriva ett inlägg om direkt och andra lägger vi på hög och väntar till ett bra tillfälle. Om du hittar något spännande eller kul, skicka en rad till oss så att fler kan få ta del av det.

1715 i Björksta församling står att läsa i födelseboken:

d.4 Decemb: föddes Soldaten Anders Kruses oächta barn, hwilket han aflat med konan Anicka kallades ANDERS.
och
d.13 Xbris föddes åter Soldatens Anders Kruses oächta barn, hwilket han åter aflat med Soldaten Pehr Igelbäcks hustru, Anna Hansdotter, döptes Dmca 18 adventus, kallades HANS.

AndersKruse1OBS, bilden är hopklistrad för att få in det på en bild.
Källa: Björksta (U) C:1 (1688-1718) Bild 89 / sid 83 (AID: v71891.b89.s83, NAD: SE/ULA/10118) Länk

Två sådana här notiser gör ju så klart att man blir nyfiken. Vi börjar med att titta vad som finns om Anders Kruse och Per Igelbäck i de militära rullorna. En soldat tillhör ett infanteriregemente (en ryttare ett kavalleriregemente) och via boken ”Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket” som i dagligt bruk kallas ”Grill” hittar vi att om man är soldat och bor i Björksta så bör man tillhöra Västmanlands regemente, Livkompaniet och ha rotehåll i Broby 8,13. Fycklinge 9. Kärsta 10. Orrestad 11. Almsta 12. Frögärde 14. Järsta 15. Berga 16. Näs 17. Igelsta 18. Ytterberga 19. Östanbro 20,21. Säby 22 eller Vedby 23,24. Siffrorna är vilket nummer rotehållet har i kompaniet.

Ganska snabbt hittar man Generalmönsterrullan för Västmanlands regemente och letar vi upp 1715 års rulla, Livkompaniet så hittar vi på nr 20 Anders Hansson Kruus och som nr 21 Pär Mattsson Igelbäck.

AndersKruse2Källa: Generalmönsterrullor – Västmanlands regemente (W, U, T) 063 (1714-1715) Bild 2800 / sid 29 (AID: v372739.b2800.s29, NAD: SE/KrA/0023) Länk

20. Anders Hansson Kruus. 1714 in Junio instäld, warit Tråttzdräng, är barnfödd i Wässmanland och Onsery Sochn, 20 åhr gammal, kan läsa i book.

21. Pär Matsson Igelbäck. 1714 den 5 aug: af Roten inställt, Barnfödd i Wässmanland, och Huddunge S:n, 26 åhr gammal, kan läsa i Book.

De har alltså nr 20 och 21. Enligt Grill har de då rotehåll i Östanbro. Detta kan vara en hjälp om man skall leta upp soldaten i husförhörslängden (om det finns för den aktuella tiden). Men det är inte säkert att de bor just på sin rote, men det är en bra start.

Nästa steg för att stilla vår nyfikenhet är så klart att leta upp domboken. Detta är ett brott och då skall det upp vid domstolen. Genom knappen ArkivInfo hittar vi att Björksta tillhör Yttertjurbo härad. Vid ett brott skall man bli dömd där brottet begicks, men det kan vi idag ju inte veta. Då får vi utgå från att det är där de bodde. Annars får man söka i angränsande härader.

Några domböcker från Yttertjurbo häradsrätt finns inte vid denna tiden. De börjar enligt NAD först 1720. De så kallade renoverade domböckerna kan finnas, men 1715 finns ännu inte digitalt tillgänglig. Man kan beställa en fotografering, https://www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering eller skriv till kundtjänst om du är intresserad av en volym som inte finns med i listan. Vi tittar på möjligheten att fotografera den åt dig och ger dig en prisuppgift.

Man kan ju undra hur det gick. Om någon av bloggens läsare vet så hör gärna av dig till oss för en fortsättning.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Släktforskardagarna 2017

Då var man tillbaka i vardagen igen efter festen. Helgen då det är Släktforskardagar är bland årets höjdpunkter. Mycket monterbygge, många personer som man pratar med, som man visar och berättar om ArkivDigital för, men allt är bara kul. Man får ansikten på personerna bakom en E-postadress eller ett namn och man träffar både kända och okända släktingar. Kul, kul.

Bild1Inpackningen har precis börjat på fredag morgon.

Nu när det är många som har DNA-testat sig, får man en lång lista på DNA-kusiner och det gäller att med hjälp av den vanliga släktforskningen hitta hur släktskapen är. En av helgen höjdpunkter för mig var en liten släktträff i vår monter där vi var 4 DNA-kusiner (spridda över landet) med gemensamt DNA på kromosom 17. Tänk vad fantastiskt, nu gäller det bara att klura ut vem vår gemensamma förfader var.

Bild2Fredag eftermiddag och montern börjar bli klar.

Arrangörerna hade fixat en bra lokal och även resten av deras arbete har varit med beröm godkänt.

Bild3Såja, nu är det snart dags att öppna upp för alla intresserade.

I vår monter hade vi sex stationer som i princip gick varma hela tiden och i många fall var det även kö till dem. I en hörna i montern hade vi små korta föredrag där vi gav aptitretare på Flygbilder, Avancerad sökning och lite annorlunda källor som kan ge mycket spännande information. En av de saker som folk mest var nyfikna på var Flygbilderna på hus och gårdar. Bara en liten del har ännu kommit ut och vi skannar och fotograferar av för fullt och fyller på med så mycket vi hinner.

Bild4Och där öppnades dörrarna. Det blev snabbt trångt i vår monter.

En annan sak som vi fick visa för många är det nya sättet att starta ArkivDigital. Det kan därför vara idé att skriva det här igen, även om vi nämnt det många gånger tidigare.

För att hitta de senaste registren och Flygbilderna måste man ha Allt-i-ett abonnemanget. Passa på att köpa det till mässpriset 1560 kr för ett år, som gäller till den 5/9 2017. Därefter skall man starta sin webbläsare, Chrome fungerar bäst och i adressfältet skriva in adressen https://app.arkivdigital.se Logga in med dina vanliga inloggningsuppgifter. Det ser lite annorlunda ut mot tidigare, men det är lite vanesak. En stor fördel är att man kan använda ArkivDigital på detta sätt även på surfplattor och telefoner (även det där blir lite smått).

Förutom de små visningarna vi hade i montern höll vi tre stora föredrag, ett på fredagen på Ordförandekonferensen där vi visade och informerade släktforskarföreningarnas representanter om ArkivDigital och de nyheter som kommit den senaste tiden. På lördagen var det lapp på luckan och över 350 kom och lyssnade på föredraget. På söndagen kom det säkert minst lika många.

Bild5En del av de åhörare som var förväntansfulla inför lördagens föredrag.

Tack till arrangörerna i Hallands Släktforskarförening och till Sveriges Släktforskarförbund, till alla som lyssnade på föredragen och till alla som besökte oss i vår monter, till alla nära och avlägsna släktingar som kom och sa hej och till alla som kom med glada tillrop till oss i montern.

Vi ses nästa år i Växjö.

Niklas Hertzman – ArkivDigital

Kryssning i Släktforskningens tecken

Cici kryssningFörra helgen ordnade Släkthistoria en kryssning mellan Stockholm och Åland för släktforskare. Över 400 anmälde sig och det är kul att riktigt gräva ned sig i ämnet under ett dygn. Träffa andra med samma intresse, lyssna på föredrag, prata om ArkivDigital och DNA och träffa utställare.

Det är intensiva timmar och inne i vårt rum var det mer eller mindre fullt hela tiden. Vi höll 6 miniföredrag där vi visade och berättade om det nya ArkivDigital (i webbläsaren), olika register (Befolkningen i Sverige 1880-1920, Sveriges befolkning 1950 och 1960), samt visade exempel på udda och spännande källor. Intresset för flygbilderna är stort och många såg ivrigt fram emot att de blir tillgängliga.

Mellan föredragen fanns det möjlighet för besökarna att sitta ner vid en dator och vi visade lite mer ingående olika exempel och inställningar man kan göra i ArkivDigital. Några åkte dessutom hem med nya ledtrådar i jakten på sina förfäder.

Tack till arrangörerna och till alla besökare som kom och pratade med oss. Nu ser vi fram emot årets Släktforskardagar i Halmstad 26-27 augusti. Om dessa kan du läsa mer om här: http://www.sfd2017.se/

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Vigsel mellan Jäppa Andersson och Lars Jönsson 1792

Då och då stöter man på lite annorlunda notiser i kyrkoböckerna och en sådan finns i Västra Sallerups vigselbok 1792.

0304 Västra Sallerup (Eslöv) (M) CI 1 bild 2590 sid 252Västra Sallerup (Eslöv) (M) CI:1 (1737-1804) bild 2590 / sid 252 (AID: v106825a.b2590.s252, NAD: SE/LLA/13478) Länk.

Prästen skriver:
Söndagen d.24 Junii lystes till äcktenskap mellan drängen och tillträdande åboen Jäppa Andersson och änkan Lars Jönsson i St: Kasbärga. Löftesmän woro Jöns Larsson ibm och Hans Pärsson, de wigdes [lucka].

Niklas Hertzman, ArkivDigital