God Jul önskar ArkivDigital

Dan före dan, före dopparedan!
Julen är här och vi på ArkivDigital vill önska er alla en riktigt fin jul.

Behöver du ett abonnemang?
Då vill vi tipsa om att just nu kan du köpa ett månadsabonnemang Allt-i-ett, för 345 kr. Erbjudandet gäller till och med 29 december, 2017.

Ta del av erbjudandet här!

God Jul!
ArkivDigital

 

Beställningsfotografering av domböcker

I ett inlägg här på bloggen i slutet av maj gjorde vi lite reklam för att man kunde söka pengar till släktforskningsprojekt från Arvid Lundbäcks stiftelse. Gå till inlägg.

Det kom in många ansökningar och nu har också en del beställt fotografering av domböcker från oss. Vi håller på att jobba med dessa fotograferingar och det är kul att alla dessa domböcker kommer alla till nytta om man har abonnemang på ArkivDigital.

Källa: Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:52 (1685-1688) Bild 1760 (AID: v190329.b1760, NAD: SE/VALA/0382503) Länk

Den så kallade renoverade domboken från Östbo häradsrätt 21/6 1686. De vanliga domböckerna förstördes i en brand i Värnamo på 1800-talet.

Beställningsfotografering

Du vet väl att du kan beställa speciella domböcker om du är nyfiken på något speciellt. För endast 195 kr prioriterar vi fotograferingen av just din önskade dombok. Läs mer här.

På listorna finns bara domböcker. Men om du är intresserad av andra handlingar än domböcker kan vi så klart titta på möjligheten att fotografera dessa åt dig. Skriv i så fall en rad till kundtjanst@arkivdigital.se med uppgifter om vilka volymer du är intresserad av. Vi återkommer sedan med mer information.

Domböcker

Det var ju domstolen som skrev domböckerna där man hittar brott och straff, men även mycket annat som man som en nyfiken släktforskare letar efter. Det kan vara köp och sälj av gårdar, det kan vara att man blir utsedd till förmyndare för någon släktings omyndiga barn, det kan vara vittnesmål om händelser eller helt enkelt att man får en bättre bild om hur förfäderna hade det förr i tiden. Genom att läsa en dombok från pärm till pärm hittar man många och spännande saker och mål. Ibland känner man nästan som om man satt med i tingshuset och lyssnade.

Domböcker hittar man i respektive häradsrätt på landsbygden eller rådhusrätt/kämnärsrätt inne i städerna. När vi närmar oss slutet på 1800-talet byter en del namn till domsaga och senare till tingsrätt. Ett tips är att titta i listan på volymer från just ”din” församling. I slutet finns hänvisning till Bouppteckningar och eftersom det var domstolarna som även hade ansvar för bouppteckningarna så ger det ett tips på vilken häradsrätt man skall leta i.

En gång om året skrev man av domboken och skickade in till Hovrätten för att de skulle kontrollera att man tolkade lagen på lika sätt i olika delar av landet. Som tur är kan dessa avskrifter finnas bevarade då de vanliga domböckerna gått förlorade. Man skall tänka på att det är avskrifter så det är inte helt 100% att alla målen finns med och att allt är exakt lika mellan originaldomboken och den så kallade renoverade domboken. För att hitta dessa renoverade domböcker söker du efter Advokatfiskalen som arkivbildare. Välj sedan det län som passar dig. Ibland kan det vara flera år och flera härader i samma volym, men om du håller musmarkören över (i) så ser du vad just den boken innehåller.

ArkivDigital

Svensk-norskt samarbete till gagn för släktforskare

ArkivDigital och Norsk Slektshistorisk forening har inlett ett samarbete med syfte att göra intressant källmaterial lättare tillgängligt för sina abonnenter och medlemmar genom att byta bilder.

De första bytena av bilder på källmaterial har nyligen genomförts.

Norsk Slektshistorisk forenings medlemmar kan nu ta del av överläkare J.A. Nordströms omfattande samling med släktutredningar och lokalhistoriska excerpter med mera från Bohuslän och framför allt sockarna på öarna Tjörn och Orust samt Magnells samlingar av domboksavskrifter från Gillbergs och Jösse härader i Värmland. Vidare kan medlemmarna ta del av handlingar rörande krigsfångar från Stora Nordiska kriget, några norska kyrkoböcker från Kansas och Minnesota samt en jämtländsk mantalslängd från 1645.

I gengäld har ArkivDigitals abonnenter nu tillgång till ett antal tryckta norska verk från främst 1800-talet och tidigt 1900-tal, exempelvis Politietidende 1886–1900 och 1916, som innehåller alla efterlysningar i Norge samt uppgifter om arresteringar och frisläppta fångar, vidare flera årgångar av Militaircalender och Norges statskalender samt listor över Dødsfald i Norge. Även arrestjournaler från Akershus festning, Kongsvinger kretsfengsel samt Elverum hjelpfengsel har gjorts tillgängliga för ArkivDigitals abonnenter.

Längre fram kommer bilder på ytterligare källmaterial från Norge, Sverige och USA att publiceras inom ramen för detta samarbete.

ArkivDigital och Norsk Slektshistorisk forening är glada för att samarbetet har kunnat komma till stånd och vi är övertygade om att det blir till gagn för släktforskare i bägge länderna.

ArkivDigital

Flygfotoarkivet AB Stockholms Aero

Nu har vi publicerat ännu ett flygfotoarkiv i ArkivDigital – AB Stockholms Aero / Bromma Flygbild.

AB Stockholms Aero, även kallat ASA-flyg, var en aktör inom svenskt allmänflyg från 1950 och fram till 1965. Man drev flygskolor på flera orter i landet, sysslade med flygfotografering och var även involverade i försäljningen av Auster-flygplan.

När företaget gick i konkurs 1965, köptes flygbilderna upp av Bromma Flygbild. Detta företaget var sedan verksamt mellan 1965-1970. Vad vi vet så har inte Bromma Flygbild själva fotograferat något, de bedrev endast en försäljning av bilderna som tagits av AB Stockholms Aero mellan 1950-1965.

Bild från Högsätersleden i Värmland – 1958

För att kunna ta del av flygbilderna krävs ett Allt-i-ett abonnemang och att man använder webbversionen av ArkivDigital.

Hur du hittar i flygfotoarkivet kan du läsa mer om i tidigare blogginlägg. Gå till sida.
Eller ta en titt på denna instruktionsfilmen. Se film.

ArkivDigital

Befolkningen i Sverige 1880–1920, växer och blir nu 1860-1920.

ArkivDigitals största och mest populära personregister, Befolkningen i Sverige 1880–1920, växer. Nu har det utökats med tjugo år så att det istället omfattar 1860–1920.

– Registret var redan tidigare Sveriges i särklass största personregister med 47 miljoner poster, nu tillkommer ytterligare 26 miljoner poster och har tagits fram i samarbete med MyHeritage säger Mikael Karlsson, VD för ArkivDigital. Det gör registret förstås ännu mer användbart för släktforskare. Också personer som försvunnit på 1860- och 1870-talet kan nu enkelt spåras.

Registret omfattar alla personer som nämns i Sveriges samtliga husförhörslängder upprättade under de aktuella åren. Det betyder att en person som flyttat många gånger i sitt liv, kan finnas med många gånger, vilket förklarar att registret är många gånger större än vad Sveriges befolkning var vid denna tid.

Registret är inte bara det största som finns i Sverige, det är förmodligen också det mest lätta att använda. Från alla sökträffar finns en länk direkt till originalkällan. Du klickar på länken och vips hittar du din släkting i den aktuella volymen! Smidigare kan det knappast bli!

Registret Sveriges befolkning 1860–1920 ingår i ArkivDigitals abonnemang Allt-i-ett. I ArkivDigitals webbklient klickar du på ”Ny registersökning” (blå knapp) och väljer Sveriges befolkning 1860–1920 under ”Registerkälla”. Sedan är det bara att börja söka genom att skriva in önskat namn i rutan ”Registersök”.

Om namnet är ovanligt räcker det ofta att bara skriva för- och efternamnet, men vid vanligare namn behöver också exempelvis födelsetid eller födelseförsamling anges. Knepet är att skriva så lite som möjligt. Blir sökresultatet för stort, komplettera med ytterligare uppgifter tills sökresultatet blir hanterligt. Klicka sedan på önskad post och alla uppgifter visas. Under rubriken ”Länkar” finns en direktlänk till den aktuella sidan i husförhörslängden.

Husförhörslängden var under 1800-talet folkbokföringens viktigaste pusselbit, ett vanligtvis geografiskt uppställt generalregister över invånarna i församlingen där uppgifter från andra kyrkböckerna (födelse-, vigsel- och dödböcker samt in och utflyttningslängder) sammanställdes. Husförhörslängder fördes över allt utom ett i antal stora församlingar i Stockholms stad. Där användes åren 1878–1926 istället ett annat system för att bokföra befolkningen, den så kallade rotemansinstitutionen. Därför saknas många stockholmare i Sveriges befolkning 1860–1920. De kan istället sökas i Rotemansarkivet 1878–1926, som finns tillgängligt på Stockholms stadsarkivs hemsida.

ArkivDigital

Mängder med mantalslängder hos ArkivDigital

Gamla skattelängder låter kanske inte som något särskilt spännande källmaterial. Och den som slår upp en längd blir inte heller imponerad: Mest bara namn, kolumner och siffror.

Men skenet bedrar.

När husförhörslängderna längre tillbaka i tiden blir mindre innehållsrika för att sedan helt upphöra – ofta i slutet av 1700-talet – blir skattelängderna oumbärliga för släktforskaren. Särskilt användbara är mantalslängderna, som började föras redan omkring 1630. De redovisar en personskatt, den så kallade mantalspenningen.

Längderna upprättades årligen och är som husförhörslängderna topografiskt uppställda efter socknar och byar. En enstaka volym säger inte så mycket, men den som går igenom en följd av år kan följa utvecklingen i en by och se exempelvis hur brukarna växlar. Dessa uppgifter kan sedan kombineras med födelse-, vigsel- och dödböckernas noteringar, och fram växer familjerna med ungefär samma tydlighet som om husförhörslängderna hade varit bevarade. Uppgifterna i mantalslängderna varierar över tid och mellan olika delar av landet.

Hos ArkivDigital hittar du mantalslängder för hela Sverige fram till början av 1800-talet (ofta 1820). Mantalslängderna upprättades i flera exemplar och finns bevarade i olika arkiv. De kan därför vara lite svåra att hitta.

En serie finns hos den lokala myndigheten (sök på häradsskrivare i ArkivDigital, alternativt kronokamrer, kronokassör, mantalskontor, uppbördsverk, kommunalborgmästare eller kronofogde), en annan serie på regional nivå i länsstyrelserna arkiv (sök på landskontor) och en tredje serie på central nivå i Stockholm (sök på mantalslängder 1642–1820 eller länsräkenskaper). För Stockholms stad finns mantalslängder och andra skattelängder i Överståthållarämbetets arkiv (sök på överståthållarämbetet).

När det gäller den tredje serien av mantalslängder, den som kallas Mantalslängder 1642-1820, kommer vi att prioritera att fotografera volymerna för de län och årtal som saknas i de övriga serierna. Detta är ett pågående projekt och fler volymer kommer att tillkomma online efterhand. För de övriga serierna är fotograferingen så gott som klar.

ArkivDigital arbetar för närvarande med att göra det enklare att hitta bland alla mantalslängder.

Vid tiden kring sekelskiftet 1700/1800 är det ofta gott om kolumner i mantalslängderna. I den här mantalslängden, som avser Nätra socken år 1803, finns bland annat särskilda kolumner för skatter avseende fickur (av guld respektive silver), hundar (nyttiga respektive onyttiga) och bruk av sidentyg. Länk

ArkivDigital

ArkivDigital syn på regeringens förslag med ett skattefinansierat SVAR

Som många känner till så har regeringen föreslagit att Riksarkivets digitala forskarsal SVAR skall bli avgiftsfri från årsskiftet. Planerna på det har funnits sedan flera år men det har krävts ökade anslag för att täcka intäktsbortfallet vilket hittills inte har prioriterats av staten.

Självklart kan man spontant tycka att gratis är bra. Men som många redan kommenterat i olika forum så är verkligheten inte fullt så enkel. Många har uttryckt oro för att vi inte ska klara av att konkurrera med staten och att det skulle kunna leda till att alternativen blir färre och att utvecklingen upphör.

Vår egen tilltro till våra planer och reaktionerna från framförallt våra kunder gör dock att vi ser fortsatt positivt på framtiden. Vi har idag 26.000 kunder som valt oss i konkurrens med andra kommersiella aktörer inklusive det hittills billigare SVAR. Så uppenbarligen är vi inte ensamma i vår tilltro till vårt företag och det mervärde vi erbjuder.

Bengt Eliasson, riksdagsledamot (L) och ledamot i Kulturutskottet. Jan Aronson, styrelseordförande Arkiv Digital AD AB.

Att staten erbjuder skattebetalare, eller rättare sagt alla med internetåtkomst i hela världen, fri åtkomst till digitalt material är en sak. Men skulle staten börja att utveckla och driva en dedikerad skattefinansierad släktforskningstjänst så blir det en snedvriden konkurrens. Liknelsen med när staten bestämde sig för att konkurrensutsätta järnvägstrafiken är nära tillhands. Hade man då inte tagit beslutet att dela upp SJ i Banverket och SJ så hade det varit svårt att få andra aktörer att verka på den svenska marknaden och därmed driva på utvecklingen.

Vi tror och hoppas på att de eventuella förändringarna genomförs på ett rimligt sätt med lika villkor för alla aktörer och att vi får till ett gott samarbete med Riksarkivet. Får vi det så är vi övertygade om att vi kommer att kunna fortsätta att satsa på att ge alla släktforskare nytt innehåll och nya tjänster. Vi vill bygga vidare med annat material som flygfoton, kompletterande samlingar, porträttarkiv, fler sökbara register, nya geografiska stödsystem med mera.

Riksarkivet bör fokusera på att fortsätta digitalisera den del av sitt arkivbestånd som inte är i första hand användbart för släktforskare, vilket är den stora merparten. Det finns helt enkelt massor av material som behöver räddas. Att då lägga resurser på just släktforskningsrelaterat material är inte ett bra användande av offentliga medel. Där kan vi och staten komplettera varandra.

ArkivDigital

Skånska handlingar från dansk tid

Skånes Genealogiska Förbund (förkortat SGF) bildades 1937 och i början var det mest adliga, präst- och borgarsläkter man forskade på. I takt med att kyrkböckerna blev mikrofilmade på 1950- och 1960-talen ökade intresset för släktforskning. På 1970- och 1980-talet kunde man fjärrlåna mikrofilmer från andra delar av landet. Men i Skåne finns det ju en tid innan 1658 också, då Skåne blev svenskt. För att forska på tiden innan 1658 var man tvungen att åka över till Köpenhamn där en del handlingar fanns på Rigsarkivet. Under 1980-talet diskuterade styrelsen i SGF flera gånger möjligheten att inrätta ett föreningsarkiv. Till detta skulle man förvärva kopior av viktiga, men svåråtkomligt skånskt arkivmaterial. Dessa tankegångar blev verklighet då man fick en pengadonation 1980 för att kunna göra fotostatkopior av handlingar rörande Skåne som förvaras på det danska Rigsarkivet. Även en del handlingar som förvaras på de svenska Riksarkivet kopierades.

Mandtall och Registerforklaring paa Korn Skatten aff LandzCrona Lehns Anno 1643. AID:v880322.b10

Ungefär 20.000 papperskopior kopierades upp och man fyllde även på med material som fanns i Stockholm och som inte var tillgängligt i Skåne. Detta material bildade SGF-arkivet. Detta är så klart innan digitaliserings tid. Man har via en katalog i bokform kunnat beställa papperskopior av dessa handlingar för ”sina” församlingar och byar.

Skånes Genealogiska Förbund bytte för ett par år sedan namn till Skånes Släktforskarförbund (förkortat SkSF) och därmed bytte även arkivet namn till SkSF-arkivet. På Skånes Släktforskarförbunds stämma 2016 kom en motion om att göra detta material digitalt tillgängligt och ArkivDigital fick frågan om att skanna in dessa papperskopior och göra dessa tillgängliga.

1604 års Jordebok från Asmundtorp. AID:v880266.b270.s27

Materialet består mest av mantalslängder och jordeböcker från 1500- och 1600-talet, men även en del andra handlingar finns. 1676 besatte Danmark delar av Skåne och man upprättar snabbt egna mantalslängder över de delar man återtagit från svenskarna. Man upprättade även rullor över de friskyttar som stred för den danska kungen.

Mönsterrulla överkapten Eskils Nielsens kompani friskyttar, mönstrade i Helsingborg den 10 juli 1679. AID:v880383.b630.s63

För att ta del av materialet (observera att det alltså är avskannade papperskopior och inte direkt från originalhandlingarna) sök på arkivbildaren Skånes Släktforskarförbunds arkiv. Tänk på att länsindelningen var annorlunda under den danska tiden. T.ex. fanns både Helsingborgs och Landskrona län, samt en del mindre län. De olika volymernas nummer och sortering följer arkivets katalog. Ett register på församlingar och orter håller på att tas fram för att underlätta sökningen i handlingarna.

ArkivDigital

Mera flygbilder!!

Den senaste tiden har vi fyllt på med fler flygbilder. Här nedan kan ni se vilka nya flygfotoarkiv som tillkommit, samt fyllts på.

Nya flygfotoarkiv:
LIS Konsult
Verksam under 1980/90-tal
RL´s Flygbilder
Verksam mellan 1994-2012

I följande flygfotoarkiv har det tillkommit flera nya serier:
Svenska Aero-Bilder 0-999, 2:XXX, 3:XXX, 5:XXX, 6:XXX, 7:XXX, 94:XXXX, 05:XXXX, 08:XXXX, B:XXXX, S:XXXX, T:XXXX och Aerobilder i Vetlanda.

I följande flygfotoarkiv har det tillkommit ett mindre antal serier:
Drangnérs Flygbilder, Svenska Aero-Bilder 84:XXXX, 85:XXXX, 86:XXXX, 87:XXXX, 88:XXXX, 89:XXXX, 90:XXXX, 95:XXXX, 97:XXXX, 98:XXXX och 00:XXXX

SkillingarydBild från Skillingaryd, 1968. Länk

För att kunna ta del av flygbilderna krävs Allt-i-ett abonnemang och att man använder webbversionen av ArkivDigital.

Hur du hittar i flygfotoarkivet kan du läsa mer om i tidigare blogginlägg. Gå till sida.

ArkivDigital