Vill du jobba med oss!?

Just nu har vi tre lediga tjänster i Stockholm!

Den huvudsakliga arbetsuppgiften kommer vara att fotografera av material som bevaras på arbetsplatsen. Du måste kunna arbeta effektivt, noggrant, självständigt och tillsammans med andra, samt ha viss datavana och vara snabblärd.

ArkivDigital-J-FlorströmStockholms Stadsarkiv: 1 st tjänst på 81,25%.
Arbetstiden är förlagd mellan måndagar-torsdagar 10:00-17:30 och fredagar 10:00-15:00.

Riksarkivet Marieberg: 1 st tjänst på 85%.
Arbetstiden är förlagd mellan måndagar-torsdagar 9:00-16:30 och fredagar 10:00-16:30.

Krigsarkivet: 1 st tjänst på 77,5%.
Arbetstiden är förlagd mellan måndagar 10:00-16:30 och tisdagar- fredagar 9:00-16:30.

Vi lägger stor vikt vid personlig lämplighet.

Är du intresserad?
Kontakta Jessica Florström för mer information

Ansökan sker endast via e-post:
jessica.florstrom@arkivdigital.se
Skriv gärna vilken utav tjänsterna du är intresserad av.

Ansökan ska vara oss tillhanda senast 2017-06-16.

ArkivDigital

Arvid Lundbäcks stiftelse utlyser stipendier för släktforskningsprojekt

Om du sitter och funderar på ett släktforskningsprojekt och behöver hjälp med finansieringen kan du ansöka hos Arvid Lundbäcks stiftelse.

För att ett projekt skall kunna få pengar från stiftelsen gäller att det ska gagna den vetenskapliga släktforskningen, vara av allmänt genealogiskt intresse och inte handla om en enskild släkt. Resultatet ska dessutom publiceras på något sätt. I år kommer man att titta extra noga på projekt kring domböcker berättar Mats Ahlgren som är stiftelsens ordförande.

paper-1941277_1920

Tips: Du kan t.ex. använda stipendiet för att beställa fotografering av domböcker. ArkivDigital har en tjänst som kallas Beställningsfotografering, https://www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering där du för 195:- får en domboksvolym avfotograferad.

Så passa på att söka. Din ansökan mejlar du till Mats Ahlgren på ma.ahlgren@telia.com senast den 1 september 2017. Ansökan ska innehålla en kortfattad beskrivning av projektets metodik, syfte och mål, samt en ekonomisk kalkyl. Arvid Lundbäcks stiftelse bekostar inte hela projekt, utan kan stå för en del av finansieringen.

ArkivDigital

ArkivDigital fortsätter att växa

Bloggbild2016 blev ytterligare ett bra år för ArkivDigital. Det visar den nyligen sammanställda årsredovisningen.

Nettoomsättningen ökade med 18 procent jämfört med 2015 och uppgick till 29 miljoner kronor. Bilddatabasen tillfördes över 8 miljoner nya bilder under året, vilket är rekord i företagets historia, samt mer än 50 miljoner registerposter. Antalet abonnenter ökade med ett knappt hundratal till nästan 26 000. Och resultatet förbättrades med närmare 3 miljoner kronor och blev 5,9 miljoner.

Den förstärkta ekonomin kunde tämligen omgående användas för nya satsningar. I slutet av 2016 förvärvades flera miljoner flygbilder av främst hus och gårdar runt om i Sverige, merparten tagna från 1950-talet fram till början av 2000-talet.

-Det känns roligt och mycket meningsfullt att få vara med och göra ett så fascinerande bildmaterial tillgängligt för många samtidigt som det räddas åt eftervärlden. Själv är jag övertygad om att våra abonnenter ska tycka detsamma. Men materialet är ganska tidsödande att digitalisera, så det dröjer innan alla bilder är tillgängliga i tjänsten i bra kvalitet, skriver VD Mikael Karlsson i årsredovisningen.

Fokus ligger nu på att ytterligare förbättra ArkivDigital. Mikael Karlsson sammanfattar inriktningen i ett antal punkter:

  • Fortsätta digitalisering av arkivhandlingar.
  • Digitalisering av annan typ av material, exempelvis äldre fotografier.
  • Fler personregister, exempelvis utökas Befolkningen i Sverige 1880-1920 till 1860-1930.
  • Index som gör det enklare att hitta i arkivhandlingarna.
  • Instruktioner och hjälptexter direkt i programvaran för att underlätta forskningen, särskilt för nybörjare.
  • Smidigare betallösningar.
  • Utökad interaktivitet mellan ArkivDigital och forskarna men också direkt mellan forskarna.

Bolagsstämman hålls den 19 maj på huvudkontoret i Lyrestad.

Gå till vår hemsida för att läsa hela årsredovisningen.

ArkivDigital

Tillkomna volymer i ArkivDigital

Under årets första månader har över 3000 nyfotograferade volymer tillkommit i vårt digitala bildarkiv. Vi vill här passa på att ge en sammanställning över de viktigaste nyheterna. Om du vill se vilka volymer som har tillkommit i ”dina” arkivbildare kan du gå till vår sida för senaste volymer. Där finns detaljerad information om vad som har lagts till. Ta mig till sidan.

senasteModerna kyrkoböcker: För flertalet län har vi kompletterat med de volymer vars sekretess gick ut vid årsskiftet. De volymer som berörs av detta är församlingsböcker, födelseböcker och dödböcker med slutår 1946, under förutsättning att de inte innehåller retroaktivt införda känsliga uppgifter (detta är särskilt vanligt i födelseböckerna). Utöver detta har vi även publicerat flyttningslängder och vigselböcker med startår 1946 (men med slutår senast 1980).

SCB-utdrag för 1946: På grund av sekretessreglerna är det långt ifrån alltid som vi har möjlighet att fotografera födelse-, vigsel- och dödböckerna i original ända till år 1946. Om inte originalboken finns tillgänglig kan ofta SCB-utdragen vara en bra ersättning. I början av mars publicerade vi SCB-utdragen för år 1946. Sedan tidigare finns även åren 1925-1945 tillgängliga. Du hittar SCB-utdragen i arkivbildaren Statistiska centralbyrån (SCB) – Avdelningen för befolkningsstatistik 1:a avdelningen.

Bouppteckningar: Fotografering av bouppteckningar från perioden 1931-1960 är under arbete. Hur långt vi har kommit varierar från län till län. Om du vill veta hur vi ligger till i just ditt län, gå till denna sida: https://arkivdigital.se/volymer Välj önskat län till höger på sidan. Då visas en sammanställning över vilket material som finns tillgängligt från just det länet.

ad-bouppBouppteckning från Listers och Sölvesborgs domsagas häradsrätt ,1960. Länk.

Riksarkivets exemplar av mantalslängder: Vi har sedan tidigare (med några undantag) fotograferat de två exemplar av mantalslängder som förvaras vid landsarkiven, nämligen häradsskrivarnas (städernas) exemplar och landskontorens exemplar, från äldsta tid till och med år 1820.

Det är tyvärr inte ovanligt att det saknas mantalslängder i såväl häradsskrivarnas som landskontorens arkiv. Som tur är fördes mantalslängderna även i ett tredje exemplar. Detta exemplar förvaras på Riksarkivet och ingår i en arkivbildare kallad Mantalslängder 1642-1820. Vi arbetar för närvarande med att fotografera de volymer ur arkivbildaren som täcker upp luckor i vårt nuvarande utbud.

Under början av 2017 har vi framför allt publicerat mantalslängder från Älvsborgs län. Älvsborgs län har tidigare varit något av en vit fläck på kartan hos oss när det gäller mantalslängder. Hos landskontoret saknas helt mantalslängder innan 1835, då samtliga tidigare årgångar förstördes vid Vänersborgs stadsbrand år 1834. Häradsskrivarnas exemplar är dessutom endast sporadiskt bevarade.

mantalslängdEtt uppslag från mantalslängden för Älvsborgs län 1774. Länk.

Sjömanshus: Sedan en längre tid tillbaka finns handlingar från många sjömanshus tillgängliga i ArkivDigital. De norrländska sjömanshusen har dock saknats helt, men nu har det börjat bli ändring på det. Vi har börjat lägga ut handlingar från sjömanshuset i Haparanda, och framöver kommer handlingar från fler norrländska sjömanshus att tillkomma.

Vi på ArkivDigital vill också passa på att önska er alla en härlig påskhelg med massor av god mat och trevligt umgänge med nära och kära. Glad Påsk!

easter-eggs-2107210_1920ArkivDigital

1946 års SCB-utdrag (födda-döda-vigda)

Nu är 1946 års SCB-utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböckerna tillgängliga online hos ArkivDigital. På grund av sekretessreglerna är det långt ifrån alltid som vi har möjlighet att fotografera födelse-, vigsel- och dödböckerna i original så långt fram i tiden. Om inte originalboken finns tillgänglig kan ofta SCB-utdragen vara en bra ersättning. Du hittar SCB-utdragen i arkivbildaren Statistiska centralbyrån (SCB) – Avdelningen för befolkningsstatistik 1:a avdelningen.

SCB 1946Statistiska centralbyrån (SCB) – Avdelningen för befolkningsstatistik 1:a avdelningen H1AA:3671 (1946-1946) Bild 750 (AID: v816356.b750, NAD: SE/RA/42040101) Länk.

Sedan tidigare är även SCB-utdragen från åren 1925-1945 tillgängliga hos oss. Vi har berättat mer om materialet i ett tidigare blogginlägg. Gå till inlägget.

Missa inte vårt abonnemangserbjudande!

Just nu kan du köpa ett Allt-i-ett årsabonnemang för endast 1560 kr, ordinarie pris 1795 kr.

I Allt-i-ett abonnemanget får du tillgång till alla fotograferade arkivhandlingar så som kyrkböcker, bouppteckningar, domböcker, militära handlingar mm, samt registren Befolkningen i Sverige 1880-1920, Svenskar i USA 1940, Sveriges befolkning 1950 och 1960.

Erbjudandet gäller till och med tisdagen den 4 april 2017
Ta del av erbjudandet här.

Sökning 1880-1920 3Sökning ur registret Befolkningen i Sverige 1880-1920. I registret kan du snabbt komma till originalbilden via länken som visas i registerposten.

ArkivDigital

Släktforska gratis i helgen!

ADlogga1-storArkivDigital tillhandahåller nyckeln till en mycket spännande historia – historien om dig!

Oavsett om du har forskat länge eller om du just ska börja, har ArkivDigital det du behöver. Kyrkböcker, bouppteckningar, mantalslängder, militära rullor, spionhandlingar och andra historiskt intressanta dokument med mycket mera. Dessutom finns även våra sökbara personregister som kan hjälpa dig i ditt sökande efter dina släktingar.

Lördagen och söndagen den 18-19 mars öppnar vi upp vårt digitala arkiv och ger nya användare och abonnenter med Basabonnemang möjlighet att prova på vårt Allt-i-ett abonnemang GRATIS under hela helgen.

Passa på att bjuda in dina vänner och släktingar. Detta är ett ypperligt tillfälle att prova tjänsten, helt och hållet gratis och utan krav på fortsatt användande.

Ta mig till gratisdagarna!

Gratis bloggVissefjärda (H, G) C:2 (1736-1810) Bild 64 / sid 119 (AID: v29960.b64.s119, NAD: SE/VALA/00426) Länk

Lördagen den 18 mars firas Släktforskningens dag och detta uppmärksammas på många håll runtom i landet. I vårt kalendarium kan du se vart du hittar våra utställare. Gå till kalendariet.

ArkivDigital

Sophie Hagman – ett litet bidrag till hennes tidiga biografi

Sophie Hagman fascinerade både sin samtid och eftervärlden – hon var en tidig icke kändis. Alma Söderhjelm påstår mer eller mindre att hon var och är mer känd än sin kunglige älskare Fredrik Adolf [Gustaf III:s syskon, 1945].

Den biografiska forskningen kring henne under 1900-talet har gjorts av Carl Forsstrand (1854-1928): Sophie Hagman och hennes samtida (1911) och August Gynther (1875-1960): När och var föddes Sophie Hagman? i Personhistorisk tidskrift (1926).

Forsstrand kunde aldrig fastställa vare sig födelseår eller -ort för Sophie. Han kände till att hon hade en bror som var soldat vid Södermanlands regemente på 1780-talet och som hertigen ville hjälpa. Forsstrand antog att hon var dotter till en soldat. Vidare sammanfattade han observationer [s 11] från en del samtida om hennes bakgrund, nämligen att hon just hade varit huspiga hos grevinnan Manderström och barnkammarpiga hos grevinnan Piper. Hon lär också ha haft en relation med bryggare Westman [s 16]. Forsstrand citerar, med förnuftig skepsis, Crusenstolpe som menar att hertig Fredrik skulle ha upptäckt henne under en ritt vid Drottningholm då hon bar mjölk utmed vägen. Med andra ord så förekom det mycket skvaller kring hennes person – ett tecken på att hon var en s k kändis av moderna mått. Därefter ger Forsstrand oss historiska fakta om Sophie Hagmans medverkan vid baletten i april 1775.

Gynther tog sig an att svara på frågorna ”När föddes Sophie Hagman?” och ”Vilka var hennes föräldrar?” och gjorde en omfattande och nitisk forskning i arkivet. Genom att studera mantalslängder och kyrkoböcker i Stockholm lyckades han först fastställa att Sophies ursprungliga namn var Anna Stina. Gynther antog att det var hertigen som uppmuntrade henne att kalla sig Sophie. Mot detta antagande måste man ställa att vår huvudperson kallade sig Sophie när hon uppträdde vid operan innan hon träffade hertigen, då det ligger vid handen att anta detta var ett artistnamn. Därefter antog han att Sophie var född 1760 eller 1761 i Södermanland och gick igenom alla 120 socknar för detta landskap, utan att hitta henne. Han lyckades dock att hitta brevet (som var i privat ägo) från hertig Fredrik Adolf till regementschefen för Södermanlands regemente och återgav det i sin helhet i sin artikel. Genom att sedan studera Sophies syster Elisabeth, som hade korrekt födelseår i handlingarna i Stockholm (1755) lyckades han till slut hitta hennes födelseort, som var Eskilstuna. Föräldrarna var borgaren och timmermannen Peter Hagman och hans hustru Elisabeth Larsdotter Hedman. Gynther fortsatte framåt i dopboken och hittade Anna Stinas födelsenotis den 31 december 1758. I vänstermarginalen hade en präst skrivit ”NB”, nota bene.

Sophie Hagman 1Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:3 (1756-1786) Bild 46 / sid 80 (AID: v54891.b46.s80, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

Gynther letade sedan vidare i Eskilstunas arkiv och hittade en notis i kommunionsboken att Hagmans flyttade till Stockholm 1762. Han avslutar sin artikel med att han har funnit en del andra upplysningar rörande familjen Hagman som han planerar att presentera vid utgivningen av den utförliga levnadsteckningen av Sophie Hagman vilken han har varit sysselsatt med under fler år. Någon sådan publikation är inte känd.

En orsak till att Sophie Hagmans tidiga liv inte har utforskats ännu beror nog dels på att det inte finns någon bouppteckning efter vare sig Peter Hagman eller Elisabeth Larsdotter Hedman, och dels på att kyrkböcker för Katarina församling inte har registrerats i samma utsträckning som övriga Stockholmsförsamlingar. Dock verkar dop- och födelseboken för Katarina ha registrerats av mormonerna (FamilySearch), vilket har varit till stor hjälp i nedanstående undersökning.

Sophie Hagmans familj

Från kommunionslängderna i Eskilstuna vet vi att Sophies föräldrar, efter att de hade gift sig, tjänstgjorde hos borgaren Peter Hedman, och under denna första tiden kallades pappan Peter eller Per Larsson. Vid Sophies äldre brors dop 1748 heter han fortfarande Peter Larsson, men 1751 noteras han som Peter Hagman.

I vigsellängden hittar vi den 6 januari 1747 vigseln mellan drängen i Hälltorp Per Larsson och pigan hos Peter Hedman, Elisabeth Larsdotter. Brudgummens föräldrar uppges ”hafva varit” Lars Persson och Katarina Nilsdotter i Hagby, Ärla socken ”bägge döda äro”. Brudens far ”har varit Lars Persson i Österby, Råby socken som död är, och mor är Kerstin Andersdotter”.

Soophie Hagman 2Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:2 (1731-1756) Bild 27 / sid 46 (AID: v54890.b27.s46, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

För familjen Hagmans vidare öden är det relevant att studera Peters bakgrund och familjerelationer. Han föddes den 6 augusti 1721 i Hagby (därav namnet Hagman) som är en by i Ärla socken strax söder om Eskilstuna. Fadern Lars Persson dog redan i maj 1722 varpå modern Katarina gifte om sig redan samma år eller under 1723, dock ej i Ärla, med Jöns Andersson som därmed tog över gården. I moderns andra äktenskap fick Peter systern Kerstin Jönsdotter, född den 19 november 1723. Deras mor dog 1730 och det bidrog antagligen, som vi kommer att se, till att relationen mellan syskonen var stark.

Peters halvsyster Kerstin Jönsdotter bodde kvar hos sin pappa i Hagby och gifte sig 1750 med drängen Anders Jönsson. De stannade kvar i Hagby och fick sönerna Anders och Jonas. Peter Larsson Hagman och hans fru var dopvittnen vid varsitt dop. Likaså var Anders och Kerstin vittnen vid Hagmans äldsta barns dop i Eskilstuna. 1755 flyttade de till Stockholm. I bouppteckningen efter Kerstins pappa 1771, får vi upplysning om att hon fortfarande bor i Stockholm och att hennes man Anders är timmerman där, nu med namnet Erling.

Sophie Hagman 3Österrekarne häradsrätt (D) FII:5 (1770-1775) Bild 164 / sid 162 (AID: v147965.b164.s162, NAD: SE/ULA/11822) Länk.

I Stockholmsarkiven hittar vi Anders Erling och Kerstin Jönsdotter i Katarina. Anders är verksam där som skeppstimmerman. Vidare får vi veta att flera av Anders äldre syskon finns i Stockholm och är relativt väletablerade där. Hans äldsta syster Catharina Erling, var gift med kammartjänaren och språkmästaren Johan Anton Richard. Hon bodde vid sin död hos brukspatronen Gjörke vid Södermalmstorg. Brodern Olof var verkmästare vid Hermannis tobaksfabrik på Söder. En av hans söner, Jonas blev sedermera kyrkoherde i Husby-Rekarne. En annan bror, Nils var gipsmakare och systern Brita var gift med skomakaren Magnus Qvarnström.

Som Gynther skriver, flyttade Peter Hagman mycket riktigt med sin familj till Stockholm 1762.

Sophie Hagman 4Eskilstuna Kloster och Fors (D) DII:2 (1761-1769) Bild 28 / sid 47 (AID: v185725.b28.s47, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

Om han inte började arbeta direkt med sin svåger, så måste det ha skett ganska snart. Den 24 februari 1766 hittar vi nämligen i Katarina en dopnotis för sonen Carl Peter.

Sophie Hagman 5Katarina (AB, A) CII:5 (1763-1778) Bild 620 (AID: v220792a.b620, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Sedan dör Elisabeth Larsdotter i kräfta den 4 maj 1767.

Sophie Hagman 6Katarina (AB, A) FI:5 (1763-1784) Bild 51 (AID: v87040.b51, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Redan i oktober gifter Peter om sig i Klara församling med pigan Christina Wigren. Denna Sophies styvmor dör i april 1772 och i juni samma år 1772 går pappan bort, ”skeppstimmermannen Peter Hagman änkling, hos Anders Erling”.

Sophie Hagman 7Katarina (AB, A) FI:5 (1763-1784) Bild 95 (AID: v87040.b95, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Sommaren 1772 var Sophie Hagman som 13-åring föräldralös och bodde till en början hos sin ingifte farbror Anders Erling. För tillfället är nästa kända historiska notis från april 1775 då hon dansar vid en operapremiär. Någon gång fram till dess fick hon tjänst hos balettmästaren Gallodier som barnflicka och det var i detta hushållet som hon upptäcktes som ballerina.

I Svensk Biografiskt Lexikon (publicerad 1967-1969) skriver Bengt Hildebrand (1893-1964): Uppgifterna om hennes tidigare öden är av ganska skiftande värde och ibland motstridiga. Så mycket synes vara troligt, att hon började som barnflicka hos franska balettmästaren Louise Gallodier. I hans hem har hon förmodligen lärt sig lite franska, som senare kom henne väl till pass”.

Louise Gallodier

Balettmästaren Louise Gallodier var född 1734 i Valencia, Spanien [franska Wikipedia], son till dansaren Emile Gallodier. Louise arbetade som dansare vid Opéra-Comique i Paris. Under en turné med teatersällskapet Dulondel i Sverige 1757 blev han rekryterad av Adolf Fredriks hov. Den 20 november 1762 gifte han sig i det franska legationskapellet med sångerskan vid det italienska operatsällskapet Gasparine Becheroni som dog 1784. Gallodier blev förste balettmästare för Kungliga Baletten 1773 och det är nog i samband med det som han engagerade en barnflicka.

För framtida forskning om Sophie Hagman kan det undersökas var Gallodier bodde – antagligen i Jakob och i ett boställe i närheten av Confidence vid Ulriksdal som han hade fått besittningsrätten till efter Gustaf III:s statskupp 1772. Ett barn i det första äktenskapet tycks ha uppnått vuxen ålder: Charles.

Sophie Hagman 8Nedre Borgrätten (AB, A) F6:18 (1800-1804) Bild 4190 / sid 411 (AID: v433445.b4190.s411, NAD: SE/SSA/3699) Länk.

Per Linder

ArkivDigital förvärvar miljontals flygbilder

aerobilderArkivDigital har förvärvat flera miljoner flygfoton från Svenska Aero-Bilder AB. Dessa kommer nu att digitaliseras och läggas in i tjänsten som ett komplement till de redan existerande arkiven med kyrkböcker, bouppteckningar, militärt material och domböcker som redan i dag återfinns i ArkivDigital.

Vår ambition är att hela tiden addera nytt material och utveckla nya tjänster till våra kunder för att underlätta deras egen forskning. Dessa bilder kommer att komplettera våra övriga arkiv med bilder av kyrkböcker och annat arkivmaterial på ett intressant sätt.

Genom detta förvärv kommer vi att ha miljontals flygfoton från 1950-talet till nutid på gårdar, torp, villor, bensinmackar m.m från hela Sverige.” säger företagets Vd Mikael Karlsson.

ASA 6167-43pressBjörnänge ca 5 km sydost om Åre 1960

Det har blivit ett otroligt intresse kring gamla bilder. Massor av människor letar i det förflutna och bilderna har blivit en kulturskatt. Flera av de husen är fotograferade kanske fem gånger i cykler om tio år.

Det känns oerhört roligt att veta att alla dessa bilder nu kommer att digitaliseras och bevaras för framtida generationer som får en möjlighet att få tillgång till detta unika material digitalt via nätet” säger Pereric Öberg, vd och ägare till Svenska Aero-Bilder.

ArkivDigital

God Jul önskar ArkivDigital

Dan före dopparedan!

hot-chocolate-1906515_1920Julen står för dörren och vi på ArkivDigital önskar er alla en riktigt fin och mysig jul.

Kanske är det nu som du äntligen får lite extra tid att sitta med din forskning eller har möjlighet att fråga ut nära och kära om släkten, nu när den ändå är samlad.

Behöver du ett abonnemang?

Då vill vi tipsa om att just nu kan du köpa 1 månadsabonnemang Bas, för 245 kr, (ordinarie pris 295 kr). Erbjudandet gäller till och med tisdagen den 10 januari 2017.

Ta del av erbjudandet här.

Testa vår nya programvara som körs helt i din webbläsare.

Webbversionen innebär att du inte behöver installera någon programvara utan kan använda det direkt från din webbläsare. Den kan användas på alla operativsystem så länge det finns en installerad webbläsare som stöds av ArkivDigital.

Webbversionen fungerar bäst med webbläsaren Chrome, men den kan även köras på Safari, Firefox och Edge.

Gå till följande sida för att logga in i programmet: app.arkivdigital.se

God Jul!

ArkivDigital