Informationskällor i programmet

I ArkivDigital programmet finns många bra informationskällor som kan vara till stor hjälp då man letar efter uppgifter. Här ger vi exempel på några.

När en församling eller motsvarande är inskrivet i sökrutan för arkivsökning kommer de sökträffar som matchar sökningen på höger sida i programmet. Klicka på församlingsnamnet för den församling som är aktuell, raden blir då gråmarkerad. OBS! Ordet ”församling” ska aldrig skrivas ut efter församlingsnamnet.

0338 - 1Sökformuläret stängs nu och en förteckning över aktuella volymer för församlingen kommer upp på höger sida i programmet.

0338 - 2Församlingen Forshem i Skaraborgs län utforskas i detta fall. På bilden är det numrerat 1-4. Beskrivning av dessa följer nedan:

1. Här syns det vad som skrivits i sökrutan (forsh), vilket räckte för att få fram fyra träffar och där den sökta församlingen Forshem står som nummer tre i listan.

2. Genom att klicka på det lilla förstoringsglaset kan sökformuläret öppnas och stängas.

3. Klicka på Arkivinfo och du får fram information om den valda arkivbildaren.

0338 - 3a. Information om vilket/vilka län församlingen tillhör.

b. Länk till NAD (Nationella Arkivdatabasen) hos Riksarkivet. Här står förkortning för aktuellt arkiv (GLA = Göteborgs landsarkiv). Genom att klicka på denna länk öppnas NAD i din webbläsare. I NAD:en går det se alla volymer som finns för denna församling och det går till exempel att se hur långt kommande volymer sträcker sig.

c. Information om arkivbildaren där det framgår vilket pastorat församlingen tillhör/tillhört och om församlingen är moder- eller annexförsamling. Mer information om moder- och annexförsamlingar finner ni i följande blogginlägg. Gå till inlägget.

d. Här finns även information om vilket stift och vilket härad församlingen tillhör. Vilken härad en församling tillhör är viktig information i de fall mantalslängder ska utforskas.

Här kan också finnas annan information, t.ex om delar av kyrkoarkivet blivit förstört vid brand.

4. Symbolen ”i” talar om att det finns information om volymen. Håll markören ovanför detta ”i” och det kommer upp en liten ruta med informationen.

0338 - 4Samma information syns även om man klickar en gång på den volym som har ett ”i”. Listan över volymer flyttas då till vänster och informationen kommer fram på höger sida. Här finns även en knapp för att öppna volymen.

0338-5Cici Löfgren, ArkivDigital

Bouppteckningsregister i volymer med bouppteckningar

Det finns ofta separata bouppteckningsregister som är framtagna av arkiven och som då är egna volymer. När dessa register finns så fotograferar vi dem. I de fall det finns bouppteckningsregister är ett råd att läsa i början av volymen för att se vad eventuella förkortningar betyder och hur registret är upplagt.

Det förekommer också att det finns personregister i själva volymen för bouppteckningar. Så är fallet med Orust och Tjörns häradsrätt FII:18. I denna volym finns det ett antal personregister i volymen och det är register för respektive ting som volymen omfattar.

I volymen FII:19 för samma häradsrätt finns det ett personregister för alla ting som den volymen omfattar. Det står på sidan 1, ”Register öfver bouppteckningar, som inregistrerats vid Orusts och Tjörns häradsrätt under åren 1854-1856 efter följande aflidna personer”.

I registret är det sedan antecknat namn på de personer som bouppteckningar avser tillsammans med ett löpnummer.

Personregister bildOrusts och Tjörns häradsrätt (O) FII:19 (1854-1856) bild 4 / sid 1 (AID: v13494.b4.s1, NAD: SE/GLA/11080)

I båda dessa exempel har vi lagt in information om detta i informationsrutan som finns ovanför listan med alla volymer.

PersonregisterVi tackar Lisbeth Zachs som tipsade oss om personregistren i bouppteckningsvolymerna för Orust och Tjörns häradsrätt.

Vi tar tacksamt emot tips liknande detta för att lägga in i informationsrutan om en volym. Det blir då till hjälp för alla som använder ArkivDigital.

Cici Löfgren, ArkivDigital

Släktforskning för Musikhjälpen – 34 100 kr!

paket 5
I december 2015 skrev vi om projektet Släktforskning för Musikhjälpen (blogginlägg) som auktionerade ut släktutredningar på Tradera och där alla intäkter oavkortat gick till Musikhjälpen. För 2015 var målet för Musikhjälpens insamling att ingen ska behöva fly undan klimatet.
 
Det blev totalt tre släktutredningar som auktionerades ut, istället för fem som det först var aviserat. Antalet auktioner minskades för att säkra kvaliteten i släktutredningarna. De tre vinnarna av auktionerna var alla mycket glada över att vinna en släktutredning och att samtidigt kunna bidra ekonomiskt till ett gott ändamål.
 
Totalt genererade de tre auktionerna 34 100 kr till Musikhjälpen! Intresset växte för varje släktutredning som auktionerades ut och det sista, och mest omfattande, paketet ropades in för hela 20 100 kr!
 
Den första släktutredningen håller nu på att sammanställas. Släktforskningen delades upp i olika släktgrenar och släktforskarna har forskat på många ställen i vårt avlånga land. Forskningen har tagit lett ända upp till Gällivare i norr, vidare söderut i landet till ett par platser i Värmland, till Stockholmsområdet och till många andra orter.
 
Det har varit en del relativt lätt forskning och en hel del forskning som bjudit på ordentliga utmaningar. Alla släktforskare stöter förr eller senare på det frustrerande att det saknas kyrkböcker eller att en person mer eller mindre bara försvinner. Så har även fallet varit i denna forskning.
 
Inom kort påbörjas forskning för Paket 2 och i den släktutredningen kommer forskarna att få lära sig mer om Östergötland och Gotland bland annat.
 
ArkivDigital sponsrar med gratisabonnemang för de släktforskare som inte redan har ArkivDigital-abonnemang. Övriga sponsorer är DIS som bidrar med sitt släktforskningsprogram och Mittsläktträd.nu som bidrar med antavlor till vinnarna.
 
Länkar till paketen:
Paket 1” – Vinnande bud 4200 kr.
Paket 2” – Vinnande bud 9800 kr.
Paket 5” – Vinnande bud 20 100 kr.

George Washington föddes i Nederkalix (Roliga namn förr)

0099 Roliga och udda namn i kyrkböckernaNederkalix AI:10c (1879-1890) Bild 196 / sid 638 (AID: v138260.b196.s638, NAD: SE/HLA/1010131) Länk.

De flesta av oss släktforskare stöter förr eller senare på udda namn i antingen vår egen forskning, eller bara när vi bläddrar oss fram i böckerna för att hitta den uppgift vi söker. Fantasin vid namngivning var stor då, precis som den är idag.

I Nederkalix församling (BD) föddes den 6 mars 1880 gossen George Washington. Födelsenotis visas ovan.

George Washington var son till inspektören Axel Brattberg och hans hustru Maria Kant. Syskonen till George Washington hade inte ovanliga namn som sin bror och varför denne son fick sitt namn efter den första presidenten i USA kan man bara spekulera i.
Nederkalix CI:8 (1877-1894) Bild 61 / sid 58 (AID: v138293.b61.s58, NAD: SE/HLA/1010131) Länk.

När barnaskaran blev stor tröt ibland namninspirationen och barnet fick helt enkelt namn efter vilket barn i ordningen det var. I Sköns församling föddes år 1900 gossen Erik Elvor och tre år senare föddes lillebror Eitel Eugen Tolfinus. Dessa finns på rad 20 respektive 18 i denna husförhörslängd:
Timrå AIIa:5 (1906-1915) Bild 80 / sid 803 (AID: v122662.b80.s803, NAD: SE/HLA/1010206) Länk.

Fler udda namn (fetmarkerade):

Baltzar Johannes Charodotes (nr 215) Söderhamn CI:6 (1878-1887) Bild 93 (AID: v136898.b93, NAD: SE/HLA/1010202) Länk.

Fiken (nr 2) Lerdala C:2 (1824-1880) Bild 73 / sid 135 (AID: v31144.b73.s135, NAD: SE/GLA/13326) Länk.

Murthley Margareta Dorotea (nr 8) Kvänum C:2 (1895-1921) Bild 41 / sid 35 (AID: v48365.b41.s35, NAD: SE/GLA/13298) Länk.

Vilka udda eller roliga namn har du stött på under din forskning i ArkivDigital?

Cici Löfgren, ArkivDigital

13 barn med 51 unika förnamn

13 barn med 51 unika förnamnI ArkivDigital online går det att hitta mycket olika intressanta uppgifter. I sökandet efter de egna anorna bläddrar vi förbi många namn och ibland är det ovanliga namn vi stöter på. Det går även att se vilka namn som varit mer populära under vissa tider.

Många föräldrar idag kan ha svårt att komma på vilket/vilka namn deras barn ska ha. Nuförtiden är det vanligast med två eller tre förnamn. I många familjer är minst ett av förnamnen ett släktnamn.

En familj som inte verkar ha haft några som helst problem med att finna namn åt sina barn är familjen Almlöf, som bodde i Svenarum vid sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talet. I familjen Almlöf föddes totalt 13 barn, varav 12 barn överlevde till vuxen ålder. Fadern arbetade som målare och familjen bodde vid Hook station/Masugnsbacken.

Samtliga barn som föddes i familjen fick fyra förnamn vardera. Totalt 52 namn till barnen och av dessa namn var 51 namn unika. Det enda av alla barn som dog som barn (av kikhosta vid fyra månaders ålder) hette Syster Julia Elvira Viktoria och namnet Julia återkommer till en dotter som föds 1907 och som får namnen Rut Julia Vera Emilia.

Familjen återfinns här:

  • Svenarum AIIa:2 (1902-1907) Bild 151 / sid 141 (AID: v172326.b151.s141, NAD: SE/VALA/00358)
  • Svenarum AIIa:3 (1908-1914) Bild 117 / sid 107 (AID: v172327.b117.s107, NAD: SE/VALA/00358)

Hur många namn har du gett dina barn?

Cici Löfgren, ArkivDigital

Att hitta information i pastorat med flera församlingar

AID v12684.b1Ett pastorat utgörs av en eller flera församlingar. Det innebär att kyrkoherden ofta hade hand om flera församlingar samtidigt. Inom pastoratet fanns oftast en huvudförsamling, även kallad moderförsamling, samt en eller flera underordnade annexförsamlingar.

På många håll i Sverige var det vanligt med annexförsamlingar och det kan vara svårt att hitta rätt i kyrkoböckerna även om man följer det som prästen har skrivit. Det kan t.ex. stå att en person eller familj har flyttat till en församling, men sedan finns inte familjen i den angivna församlingens inflyttningslängd. Det kan då löna sig att kontrollera om den angivna församlingen är en moder- eller annexförsamling.

I informationsrutan uppe till vänster på söksidan i programmet ArkivDigital online finns information om moder- och annexförsamlingar. Den flyttinformation som söks kan i så fall hittas i någon av de andra angivna församlingarna istället. Eftersom kyrkoherden hade hand om böckerna för flera församlingar samtidigt, kan förväxlingar ha skett och uppgifter ha hamnat i fel bok.

Exempel:
Anders Ström med familj flyttar från Holltorp Blankgården i Naums församling och prästen har i kolumnen för utflyttning skrivit Vara och årtalet 1881. (Källa: Naum AI:11 (1874-1884) Bild 39 / sid 33 (AID: v14291.b39.s33, NAD: SE/GLA/13385))

Vid en genomgång av inflyttade i inflyttningslängden för Vara församling år 1881 återfinns inte familjen bland de inflyttade. Frågan man då bör ställa sig är: Finns det andra församlingar i pastoratet?

Genom att titta i informationsrutan för Vara församling ser vi att före år 1920 var Vara annexförsamling i Skarstads, Hällums, Vara och Önums pastorat.

0059 Bild som visar information om moder- och annexförsamling

Det är värt ett försök att titta i inflyttningslängderna även för dessa församlingar. I just detta fall fördes inflyttningslängden för alla dessa församlingar, inklusive Vara, i samma volym. Ofta hade de olika församlingarna inom pastoratet sina egna volymer.

Genom att söka i de andra församlingarna (i samma volym) hittas familjen som inflyttade år 1881 med årsnummer 20-26 under Skarstads moderförsamling. Det framgår där att familjen har flyttat till Råckagården. Detta kan sedan bekräftas genom att titta i Skarstads husförhörslängd, där året 1881 innefattas; familjen finns på sidan 53 under Råckagården. (Källa: Skarstad AI:8 (1880-1894) Bild 59 / sid 53 (AID: v12668.b59.s53, NAD: SE/GLA/13473))

0059 Inflyttningslängd Skarstad Anders Ström

Skarstad B:3 (1860-1889) Bild 37 / sid 70 (AID: v12684.b37.s70, NAD: SE/GLA/13473)

Cici Löfgren, Kundtjänst ArkivDigital

Vad fick dig att börja forska?

AID v185278.b4Det finns många anledningar till varför man börjar släktforska. Alla vi som släktforskar har våra egna anledningar till varför vi har valt att utforska våra rötter.

För en del är det ett intresse att lära sig mer om den egna släkten, för andra är det ett speciellt levnadsöde som man har hört talas om och som fascinerar och som man därför vill lära sig mer om. En del vill utreda om ”skrönan” i släkten är sann medan andra vill försöka få fram information om vem ”fader okänd” till farmors mor är.

Släktforskning kan genomföras på många olika sätt. En del väljer att forska så långt rakt bakåt som det går medan andra släktforskar mer på ”bredden” och inkluderar syskon till anor och vad som har hänt dem. Andra personer väljer en ana och forskar framåt i tiden för att leta reda på så många ättlingar som möjligt till denna ana.

En annan sorts forskning som många jobbar med är forskning kring en gård eller en bygd. Sådan forskning utförs ofta tillsammans med andra personer och det kan vara till exempel i en hembygdsförening.

Oavsett vilken infallsvinkel du som släktforskar har eller har haft så är ArkivDigital online ett bra verktyg för att hitta information om dina anor och bygden de bodde i. Hur stort arbete som görs med släktforskningen är det du som forskar som avgör. Det går nästan alltid att forska ytterligare. Allteftersom du som släktforskare hittar information om dina anor så växer intresset av att veta mer om anorna. Vilka var de? Vad levde de av? Var bodde de? Flyttade de och varför i så fall?

Genom att lära sig mer om sina anor lär vi oss mer om oss själva. Det är något som de allra flesta släktforskare skriver under på.

Vad fick dig att börja forska?

Cici Löfgren

Bildkälla: AID v185278.b4.

Källhänvisningar från ArkivDigital online (del 2)

Övriga källhänvisningar från ArkivDigital online
I ett tidigare blogginlägg har de vanligaste källhänvisningarna angivits. Nedan följer en beskrivning av övriga källhänvisningar som finns i programmet ArkivDigital online.

Kopiera källhänvisning med snabbkommando
”Controlknapp” (förkortas Ctrl) trycks ned följt av angiven bokstav samtidigt som Ctrl fortfarande hålls nere. För att klistra in källhänvisningen trycks Ctrl + V ner. På Mac-datorer används kommandoknappen ”⌘ cmd” istället för Ctrl.

Ctrl +I
Bildytan i programmet kopieras och sparas i datorns minne för att kunna klistras in i ett bildbehandlingsprogram eller i till exempel ett textdokument.

Ctrl + Shift + C
Ger en länk som kan användas då man vill ge andra tillgång till bilden direkt i ArkivDigitals program. Ett klick på länken öppnar bilden direkt i programmet ArkivDigital online.

Ctrl + Shift + A
Ger ett särskilt länkformat som används i Släktforskarförbundets Anbytarforum. Ett klick på länken öppnar bilden direkt i programmet ArkivDigital online.

I redigeramenyn i programmet finns även möjligheten att kopiera följande:
Kopiera AID Info-URL
http://www.arkivdigital.se/aid/info/v15888.b22.s38
Öppnar ArkivDigitals hemsida med information om församlingen och möjlighet att öppna bilden i programmet ArkivDigital online.Info-URL

Kopiera AID Visa-URL
http://www.arkivdigital.se/aid/show/v15888.b22.s38
Ett klick på länken gör att sidan öppnas i programmet ArkivDigital online.Visa-URL

Cici Löfgren, Kundtjänst ArkivDigital

Källhänvisningar från ArkivDigital online (del 1)

Det är enkelt att kopiera källhänvisning från ArkivDigital online
Som släktforskare är det viktigt att ange källan till var en uppgift har hittats. Dels som hjälp till dig själv om du behöver gå tillbaka till källan, dels när du delar med dig av de uppgifter du har till andra släktforskare.

I programmet ArkivDigital online är det lätt att kopiera källhänvisningen för att ange i till exempel ett program för att bygga släktträd eller för att klistra in i löpande text.

Kopiera källhänvisning med snabbkommando
Nedan anges de vanligaste snabbkommandon som finns inbyggda i programmet ArkivDigital online. Använd följande snabbkommandon när du har en bild öppen i programmet:

  • Ctrl + C
    Ger en källhänvisning som innehåller församling, volymbeteckning, årsperiod, bild-/sidnummer, bildens AID-nummer och NAD-kod för volymen.
    Exempel: Medelplana C:6 (1861-1894) Bild 22 / sid 38 (AID: v15888.b22.s38, NAD: SE/GLA/13365)
  • Ctrl + K
    Ger en ren källhänvisning som innehåller församling, volymbeteckning, årsperiod och bild-/sidnummer.
    Exempel: Medelplana C:6 (1861-1894) Bild 22 / sid 38
  • Ctrl + A
    Ger bildens AID-nummer.
    Exempel: v15888.b22.s38

Ctrl betyder ”Controlknapp” och denna knapp trycks ned följt av angiven bokstav samtidigt som Ctrl fortfarande hålls nere. För att klistra in källhänvisningen, tryck Ctrl + V där du vill ha källhänvisningen. På Mac-datorer används kommandoknappen ”⌘ cmd” istället för Ctrl.

Källhänvisningar från Arkiv Digital online del 1

Kopiera källhänvisning med hjälp av Redigeramenyn i programmet
Högst upp i programmet ArkivDigital finns menyraden, se bild nedan. Under redigera finns det möjlighet att välja olika sätt att kopiera källhänvisning. I menyraden syns även de snabbkommandon som kan användas. Förklaring av de olika snabbvalen, se ovan.

AID
Ett unikt ID för en bild hos ArkivDigital. AID ska inte anges som källa utan är en hjälp att hitta rätt bild i programmet ArkivDigital online. Mer information om AID finns här: http://www.arkivdigital.se/aid-beskrivning

NAD

Förkortningen NAD betyder Nationella ArkivDatabasen. I NAD på Internet finns arkivförteckningar från Riksarkivets arkivinstitutioner (Riksarkivet, Krigsarkivet och landsarkiven).

Cici Löfgren, Kundtjänst ArkivDigital