Lättare att hitta i jordbruksräkningen 1944

Det är skillnad på jordbruk och jordbruk. I kyrkböcker och andra källor hittar vi släktingar som är hemmansägare, jordbrukare, lantbrukare, bonde, arrendator, torpare och allt vad det kan stå. Men vad betyder detta i praktiken? Det är inte alltid så lätt att få reda på.

När det gäller mitten av 1900-talet finns sedan ett drygt år en användbar källa i ArkivDigital: Jordbruksräkningen 1944. Den har tidigare varit knepig att hitta i, men nyligen tillkom ett register som ingår i Allt-i-ett-abonnemanget (välj Ny registersökning > Registerkälla > Jordbruksräkning 1944). Där kan du söka på jordbrukarens namn, hemby och hemförsamling.

I Sveriges befolkning 1950 hittar jag min farmors bror Per Georg Eliasson, född 1882, som hemmansägare på fastigheten Stenviksstrand 1:10 i Ramsele socken i Ångermanland.

Källa: Jordbruksräkning 1944 (ArkivDigital) AID: r15.p106985899 Länk

Söker jag upp honom i jordbruksräkningen 1944 får jag veta mycket mer. Bland annat att hans gård bestod av 7 hektar åker, 17 hektar äng och 96 hektar skog. Inräknat all mark ägde han 139 hektar. (För stadsbor kan upplysas att 1 hektar är 10.000 kvadratmeter eller ungefär 10 normalstora villatomter.)

Vidare får vi veta att gården saknade traktordrift (det vill säga jordbruksredskapen drogs av häst) och mjölkmaskin (vilket betyder att korna handmjölkades morgon och kväll, man drog i kons spenar med en speciell teknik). Inte heller fanns vattenledning in i husen (allt vatten som behövdes fick bäras in). Däremot fanns el för belysning men inte till matlagning (huset hade alltså vedspis).

Till hjälp på gården fanns ett antal jordbruksredskap: stallgödselspridare, radsåningsmaskin, potatisupptagningsmaskin, slåttermaskin, släpräfsa och tröskverk. Den som till äventyrs inte riktigt vet vad en släpräfsa är får googla och helst bildgoogla. Och den som mer på allvar vill fördjupa sig i äldre jordbruksredskap rekommenderas boken ”Från stall till maskinhall. Lantbrukets maskin- och redskapshistoria under 1900-talet” av Rolf Larsson (2009). Med hjälp av den rätas nog de flesta frågetecken ut. Vi får exempelvis veta att det år 1948 såldes 9000 släpräfsor i Sverige.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) – Byrån för jordbruksstatistik, Allmänna jordbruksräkningen 1944 H1AB:696 (1944) Bild 9380, AID: v836350.b9380

Jordbruksräkningen 1944 gjordes som namnet antyder av statistiska orsaker och resulterade i en bok: ”Jordbruksräkningen år 1944”, utgiven 1946 av Statistiska centralbyrån i serien Sveriges officiella statistik och tillgänglig på internet: https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Jordbruk/Jordbruksr%C3%A4kningen%201927-1966/Jordbruksrakningen-1944.pdf

Där kan vi på sid. 89 och 91 inhämta att 74 % av jordbruksfastigheterna av samma storlek som Per Georg Eliassons ångermanländska bondgård hade elbelysning, medan bara 31 % hade vattenledning indragen i bostadshuset. På så vis får vi veta att hans gård var som de flesta andra i 1940-talets Sverige. I boken finns också en redogörelse för bakgrunden till jordbruksräkningen och beskrivning av hur den genomförts.

Med andra ord: Efter att ha studerat Per Georg Eliassons blankett i Jordbruksräkningen 1944 har vi en mycket bättre bild av vilken verklighet som fanns bakom orden ”hemmansägare” och ”Stenviksstrand 1:10” i Sveriges befolkning 1950. Vi har till och med fått en viss inblick i hans och hustruns dagliga liv.

Totalt omfattar jordbruksräkningen uppgifter om cirka 440.000 gårdar i hela Sverige, bland dem en del mycket små jordbruk och många stadsägor. Så ganska många månskensbönder finns med. Det kan alltså löna sig att söka efter personer som exempelvis bodde i utkanten av städer och som man inte direkt tänker på som jordbrukare.

Blanketterna som ligger till grund för jordbruksräkningen har för det mesta fyllts i av bönderna själva. Dessvärre hade många en handstil som inte är så enkel att tyda, vilket resulterat i ganska många fel vid registreringen, både vad gäller personnamn och ortnamn (församlingsnamnen ska däremot vara korrekta). Ibland kan det behövas lite kreativitet vid sökandet, pröva gärna exempelvis alternativa stavningar.

Hittar du felaktigheter är vi förstås tacksamma om du vill hjälpa oss att rätta dem, använd ”Rätta”-knappen ovanför sökresultatet. Tack på förhand!

Håkan Skogsjö, ArkivDigital

Niklas Hertzmans föredrag under släktforskardagarna i Växjö

Alla ni som inte kunde besöka släktforskardagarna i Växjö har nu möjlighet att se Niklas Hertzmans föredrag om ArkivDigital på film. Ni hittar den på vår Youtube-kanal: https://www.youtube.com/watch?v=z7luN8ACIoc

 

Sök smart i ArkivDigitals register

ArkivDigitals personregister blir fler och fler. Senast tillkom Sveriges befolkning 1975 och Värnpliktskort. Du hittar registren genom att klicka på den blå knappen ”Ny registersökning” i programmet. Välj sedan vilket register du vill söka i under ”Registerkälla”.

Det finns två olika sätt att söka, ett enkelt och ett avancerat. Här ska vi ägna oss åt det enkla, som faktiskt är mer kraftfullt än vad man i förstone kan tro.

Knepet vid alla sökningar är att inte skriva in för många uppgifter.

Ett exempel: Jag letar efter en kvinna som hette Berta Lundgren, väljer register BiS 1860-1930 och skriver in hennes namn ”Berta Lundgren” i sökfältet ”Registersök” och klickar ”Sök” (eller trycker Enter). Resultatet blir 202 träffar, vilket känns för många att söka igenom.

Då kompletterar jag med hennes födelseår 1887 och antalet träffar sjunker till åtta. Fyra av dessa rör den kvinna jag är intresserad av, född den 3 mars 1887 i Odensala. Men om jag tittar noggrant på träffarna ser jag att hon i ett fall anges som född 31 mars 1887 (vilket är hennes korrekta födelsetid). Hade jag inte nöjt mig med att ange hennes födelseår utan också tagit med datumet, hade jag missat den träffen. Därför ska man aldrig skriva in fler uppgifter än vad som behövs för att få ett lagom stort sökresultat.

Det är också smart att söka efter samma person med olika uppgifter, exempelvis enbart efternamn och födelsedatum eller enbart förnamn och födelsedatum eller enbart för- och efternamn (det sistnämnda fungerar bara med ovanliga namn). Då ökar chanserna att hitta så många träffar som möjligt.

Nu blir det lite mer avancerat.

Det finns ett antal specialtecken som kan användas i sökrutan och som möjliggör riktigt listiga sökningar.

Ett exempel: Jag vill söka på en person som hette Anders Setterqvist, men jag vet att hans efternamn kan stavas på olika sätt i källorna: Setterqvist, Sätterqvist och Zetterqvist. Och ibland skrivs -quist istället för -qvist. Dessutom har jag sett olika födelseår på honom.

Då kan jag skriva följande i sökrutan:
anders (zetterq* | sätterq* | setterq*) (1816 | 1817 | 1818)

Resultatet blir en sökning på alla dessa stavningar och årtal. Vertikalstrecket (|) betyder i detta sammanhang ”eller” och asterisken (*) att ordet kan fortsätta med vilka tecken som helst. Vertikalstrecket skrivs (på Windows) med AltGr + <> (den sistnämnda tangenten sitter nere till vänster på tangentbordet) eller om man föredrar enhandsfattning genom Ctrl+Alt+<>.

Här följer en lista på de specialtecken som kan användas i ArkivDigitals sökrutor.

* (asterisk) i slutet av ord = valfri fortsättning: bergl* hittar Berglind, Bergling, Berglund etc,

” ” (citat- eller tumtecken) = söker på en fras: ”georg olof” hittar Georg Olof, men inte Olof Georg eller Georg Karl Olof (sökning på fras kan bara göras i samma fält, exempelvis förnamn eller födelseförsamling),

| = eller: se förklaring ovan,

– (minustecken) = ej: frölunda -västra hittar Östra Frölunda och Frölunda, men inte Västra Frölunda,

+ (plustecken) = och: Lundqvist +Lundberg hittar alla poster som innehåller båda namnen, men samma resultat ger också Lundqvist Lundberg (det vill säga plustecknet ingår automatiskt vid sökningarna),

~1 (tildetecken plus antal tecken) efter ord = ungefärlig sökning, ett tecken får skilja: appelqvist~1 hittar Appelqvist, Appelquist, Appelkvist etc, appelqvist~2 (två tecken får skilja) hittar också Apelquist etc,

~1 (tildetecken plus antal ord) efter fras = ungefärlig sökning, ett ord får skilja inom frasen (första och sista ordet i frasen ska anges): ”sven filip”~1 hittar också Sven Gustaf Filip och Sven Erik Filip, ”sven filip”~2 hittar dessutom Sven Johan Olof Filip liksom Filip Sven.

( ) (parentes) = möjliggör sökning på alternativa stavningar, exempelvis aurora (concordia | conkordia | konkordia | koncordia) söker efter alla Aurora Concordia, Aurora Conkordia etc (ett mycket snarlikt sökresultat ger sökningen aurora concordia~2).

Dessa specialtecken fungerar också under Avancerad sök. Så sökmöjligheterna blir i det närmaste oändliga. Det är bara att pröva sig fram.

Lycka till!

Håkan Skogsjö, ArkivDigital

Födelse-, vigsel- och dödregister för Kronobergs län

Vi kan nu presentera en glädjande nyhet för alla Kronobergsforskare. ArkivDigitals födelse-, vigsel- och dödregister, som hittills omfattat ett sextiotal församlingar i Södermanland, har nu utökats till att även omfatta samtliga församlingar i Kronobergs län.

Posterna som har lagts till från Kronoberg omfattar tidsperioden från ”äldsta tid” till och med år 1859. Senare i höst kommer även poster från senare år, samt poster från vissa församlingar i grannlänen, att tillkomma.

Registreringen är utförd av Kronobergs Genealogiska Förening (http://genealogi-kgf.se/index.html) och registerposterna kan publiceras tack vare en överenskommelse mellan föreningen och ArkivDigital.

Bildmontage: sökning i personregistret Döda, delar av Sverige
Vår ambition är att successivt bygga ut våra kyrkoboksregister, så att de så småningom ska omfatta hela Sverige. Dit är det förstås ännu långt, men genom samarbeten med föreningar, privatpersoner och egna insatser kommer ArkivDigital att nå målet inom en inte allt för avlägsen framtid. Så har du eller din förening något lämpligt personregister, tveka inte att ta kontakt med oss.

För att kunna ta del av födelse,- vigsel- och dödregister krävs Allt-i-ett abonnemang. Registren är endast tillgängliga i webbversionen av programvaran, som ni hittar här: https://app.arkivdigital.se

Markus Lindström, ArkivDigital