Mängder med mantalslängder hos ArkivDigital

Gamla skattelängder låter kanske inte som något särskilt spännande källmaterial. Och den som slår upp en längd blir inte heller imponerad: Mest bara namn, kolumner och siffror.

Men skenet bedrar.

När husförhörslängderna längre tillbaka i tiden blir mindre innehållsrika för att sedan helt upphöra – ofta i slutet av 1700-talet – blir skattelängderna oumbärliga för släktforskaren. Särskilt användbara är mantalslängderna, som började föras redan omkring 1630. De redovisar en personskatt, den så kallade mantalspenningen.

Längderna upprättades årligen och är som husförhörslängderna topografiskt uppställda efter socknar och byar. En enstaka volym säger inte så mycket, men den som går igenom en följd av år kan följa utvecklingen i en by och se exempelvis hur brukarna växlar. Dessa uppgifter kan sedan kombineras med födelse-, vigsel- och dödböckernas noteringar, och fram växer familjerna med ungefär samma tydlighet som om husförhörslängderna hade varit bevarade. Uppgifterna i mantalslängderna varierar över tid och mellan olika delar av landet.

Hos ArkivDigital hittar du mantalslängder för hela Sverige fram till början av 1800-talet (ofta 1820). Mantalslängderna upprättades i flera exemplar och finns bevarade i olika arkiv. De kan därför vara lite svåra att hitta.

En serie finns hos den lokala myndigheten (sök på häradsskrivare i ArkivDigital, alternativt kronokamrer, kronokassör, mantalskontor, uppbördsverk, kommunalborgmästare eller kronofogde), en annan serie på regional nivå i länsstyrelserna arkiv (sök på landskontor) och en tredje serie på central nivå i Stockholm (sök på mantalslängder 1642–1820 eller länsräkenskaper). För Stockholms stad finns mantalslängder och andra skattelängder i Överståthållarämbetets arkiv (sök på överståthållarämbetet).

När det gäller den tredje serien av mantalslängder, den som kallas Mantalslängder 1642-1820, kommer vi att prioritera att fotografera volymerna för de län och årtal som saknas i de övriga serierna. Detta är ett pågående projekt och fler volymer kommer att tillkomma online efterhand. För de övriga serierna är fotograferingen så gott som klar.

ArkivDigital arbetar för närvarande med att göra det enklare att hitta bland alla mantalslängder.

Vid tiden kring sekelskiftet 1700/1800 är det ofta gott om kolumner i mantalslängderna. I den här mantalslängden, som avser Nätra socken år 1803, finns bland annat särskilda kolumner för skatter avseende fickur (av guld respektive silver), hundar (nyttiga respektive onyttiga) och bruk av sidentyg. Länk

ArkivDigital

Genväg till webbversionen

Om du använder dig av webbläsaren Google Chrome, kan du lägga till en genväg på skrivbordet till ArkivDigital programmet på följande sätt.

Starta och logga in i programmet via följande sida: https://app.arkivdigital.se/

Om du tidigare varit inloggad och använt programmet måste du först stänga ned alla öppna flikar utom en Ny arkivsökning. Annars kommer alltid de öppnade flikarna upp när du startar programmet från genvägen. För att stänga öppnade flikar, gå in på Sök i arkivet.

  1. Klicka på den blå pilen vid rutan Stäng alla utom favoriter. Välj Stäng alla. Samtliga flikar stängs ned.
  2. Öppna upp en Ny arkivsökning.
  3. Gå tillbaka till startmenyn

Lägg till genvägen så här:

  1. Klicka på de tre lodräta prickarna uppe till höger i webbläsaren.
  2. Välj Fler verktyg
  3. Välj Lägg till på skrivbordet
  4. I rutan som kommer upp ser du vår logga och det är så ikonen kommer att se ut då den hamnar på skrivbordet. Klicka på Lägg till.

Om du inte har Google Chrome installerat på din enhet kan du ladda ned den genom att klicka Här.

ArkivDigital

ArkivDigital syn på regeringens förslag med ett skattefinansierat SVAR

Som många känner till så har regeringen föreslagit att Riksarkivets digitala forskarsal SVAR skall bli avgiftsfri från årsskiftet. Planerna på det har funnits sedan flera år men det har krävts ökade anslag för att täcka intäktsbortfallet vilket hittills inte har prioriterats av staten.

Självklart kan man spontant tycka att gratis är bra. Men som många redan kommenterat i olika forum så är verkligheten inte fullt så enkel. Många har uttryckt oro för att vi inte ska klara av att konkurrera med staten och att det skulle kunna leda till att alternativen blir färre och att utvecklingen upphör.

Vår egen tilltro till våra planer och reaktionerna från framförallt våra kunder gör dock att vi ser fortsatt positivt på framtiden. Vi har idag 26.000 kunder som valt oss i konkurrens med andra kommersiella aktörer inklusive det hittills billigare SVAR. Så uppenbarligen är vi inte ensamma i vår tilltro till vårt företag och det mervärde vi erbjuder.

Bengt Eliasson, riksdagsledamot (L) och ledamot i Kulturutskottet. Jan Aronson, styrelseordförande Arkiv Digital AD AB.

Att staten erbjuder skattebetalare, eller rättare sagt alla med internetåtkomst i hela världen, fri åtkomst till digitalt material är en sak. Men skulle staten börja att utveckla och driva en dedikerad skattefinansierad släktforskningstjänst så blir det en snedvriden konkurrens. Liknelsen med när staten bestämde sig för att konkurrensutsätta järnvägstrafiken är nära tillhands. Hade man då inte tagit beslutet att dela upp SJ i Banverket och SJ så hade det varit svårt att få andra aktörer att verka på den svenska marknaden och därmed driva på utvecklingen.

Vi tror och hoppas på att de eventuella förändringarna genomförs på ett rimligt sätt med lika villkor för alla aktörer och att vi får till ett gott samarbete med Riksarkivet. Får vi det så är vi övertygade om att vi kommer att kunna fortsätta att satsa på att ge alla släktforskare nytt innehåll och nya tjänster. Vi vill bygga vidare med annat material som flygfoton, kompletterande samlingar, porträttarkiv, fler sökbara register, nya geografiska stödsystem med mera.

Riksarkivet bör fokusera på att fortsätta digitalisera den del av sitt arkivbestånd som inte är i första hand användbart för släktforskare, vilket är den stora merparten. Det finns helt enkelt massor av material som behöver räddas. Att då lägga resurser på just släktforskningsrelaterat material är inte ett bra användande av offentliga medel. Där kan vi och staten komplettera varandra.

ArkivDigital

Ny bildinformation i bildvisaren

Som flera av er kanske redan upptäckt har vi lagt till en bildinformation i programvaran. När man öppnar upp en volym ser man denna uppe i det vänstra hörnet av bilden.

Bildinformationen innehåller namnet på arkivbildaren, länsbokstav, volymbeteckning, start-och slutår, samt bild-och sidnummer. Det vill säga, samma som en ren källhänvisning. Det går att markera och kopiera bildinformationen.

För den som inte vill att bildinformationen ska vara synlig, kan man dölja den genom att gå in på Inställningar i startmenyn. Välja Presentation och på raden för Visa bildinformation i bildvisaren, klicka på Göm.

Obs. Bilden är ett fotomontage.

ArkivDigital

Skånska handlingar från dansk tid

Skånes Genealogiska Förbund (förkortat SGF) bildades 1937 och i början var det mest adliga, präst- och borgarsläkter man forskade på. I takt med att kyrkböckerna blev mikrofilmade på 1950- och 1960-talen ökade intresset för släktforskning. På 1970- och 1980-talet kunde man fjärrlåna mikrofilmer från andra delar av landet. Men i Skåne finns det ju en tid innan 1658 också, då Skåne blev svenskt. För att forska på tiden innan 1658 var man tvungen att åka över till Köpenhamn där en del handlingar fanns på Rigsarkivet. Under 1980-talet diskuterade styrelsen i SGF flera gånger möjligheten att inrätta ett föreningsarkiv. Till detta skulle man förvärva kopior av viktiga, men svåråtkomligt skånskt arkivmaterial. Dessa tankegångar blev verklighet då man fick en pengadonation 1980 för att kunna göra fotostatkopior av handlingar rörande Skåne som förvaras på det danska Rigsarkivet. Även en del handlingar som förvaras på de svenska Riksarkivet kopierades.

Mandtall och Registerforklaring paa Korn Skatten aff LandzCrona Lehns Anno 1643. AID:v880322.b10

Ungefär 20.000 papperskopior kopierades upp och man fyllde även på med material som fanns i Stockholm och som inte var tillgängligt i Skåne. Detta material bildade SGF-arkivet. Detta är så klart innan digitaliserings tid. Man har via en katalog i bokform kunnat beställa papperskopior av dessa handlingar för ”sina” församlingar och byar.

Skånes Genealogiska Förbund bytte för ett par år sedan namn till Skånes Släktforskarförbund (förkortat SkSF) och därmed bytte även arkivet namn till SkSF-arkivet. På Skånes Släktforskarförbunds stämma 2016 kom en motion om att göra detta material digitalt tillgängligt och ArkivDigital fick frågan om att skanna in dessa papperskopior och göra dessa tillgängliga.

1604 års Jordebok från Asmundtorp. AID:v880266.b270.s27

Materialet består mest av mantalslängder och jordeböcker från 1500- och 1600-talet, men även en del andra handlingar finns. 1676 besatte Danmark delar av Skåne och man upprättar snabbt egna mantalslängder över de delar man återtagit från svenskarna. Man upprättade även rullor över de friskyttar som stred för den danska kungen.

Mönsterrulla överkapten Eskils Nielsens kompani friskyttar, mönstrade i Helsingborg den 10 juli 1679. AID:v880383.b630.s63

För att ta del av materialet (observera att det alltså är avskannade papperskopior och inte direkt från originalhandlingarna) sök på arkivbildaren Skånes Släktforskarförbunds arkiv. Tänk på att länsindelningen var annorlunda under den danska tiden. T.ex. fanns både Helsingborgs och Landskrona län, samt en del mindre län. De olika volymernas nummer och sortering följer arkivets katalog. Ett register på församlingar och orter håller på att tas fram för att underlätta sökningen i handlingarna.

ArkivDigital