Ett kungligt besök

Kyrkböckerna tar ibland upp annat än enbart födda, vigda och döda. Oftast var det olyckor och katastrofer av olika slag som ansågs vara värda att teckna ner. Men ibland finns även mer glädjande tilldragelser. I Vissefjärda socken i södra Småland skrev prästen under rubriken Casus memorabiles (Minnesvärda händelser) om några händelser under 1730-talet. Som nummer II beskrivs ett kungligt besök.

Blogg 12Vissefjärda (H, G) C:1 (1696-1735) Bild 381 / sid 753 (AID: v29959.b381.s753, NAD: SE/VALA/00426) Länk

Texten lyder: ”ANNO 1732, d. 5 Octob:, som war en Torsdag, då Hs. kongl. Maijts, wår allernådigste konungs Hr Broder hs. högfurstel: durchleuchtighet Printz WILHELM af Hessen-Cassel war stadd på sin resa til CarlsCrona, och så widare til Ystad, och Tyskland, kom han ifrån Lenhofda Prestegård, ther han haft nattherbärge, til Emmaboda gästgifwargård, i föllie af många Swenska och Tyska herrar, och spijsade thersammastädes middag. Reste så til natten til Bostorp, och, dagen efter, til CarlsCrona, ther han med mycken heder blef emottagen. Fohr så straxt uth på wärfwet, tå Skeppet Enigheten, af 80 canoner, fick namn af konung Frederic, och ett nytt skepp, om 70 canoner, lopp af stapelen, och kallades Enigheten igen. Wid den förra act, lossades 64, och wid d senare, 32 stycken. Sedan högbemälte furste ock hade befäst Dockan, war han til middagsmåltid (om afton) hos Præsidenten och Ammiralen, Baron Taube, och beledsagades mot aftonen til sitt logemente, uthi Borgmästar Saurs huus. Om Lögardags morgon kl. 8 afreste Hs: durch:, då icke mindre, än wid inkomsten til staden, honom til ähra, uppå wallarna, platzen wid gambla Amiralitets huset, och skantzarna, månge canoner låto sig höra”.

Vilhelm styrde vid denna tid Hessen-Kassel som ståthållare eftersom brodern Fredrik, som officiellt var regerande lantgreve av Hessen-Kassel, även var kung i Sverige. Efter Fredriks död 1751 blev Vilhelm regent i Hessen-Kassel under namnet Vilhelm VIII. Han dog 1760, nästan 78 år gammal.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Vill du jobba med oss!?

Just nu har vi tre lediga tjänster i Stockholm!

Den huvudsakliga arbetsuppgiften kommer vara att fotografera av material som bevaras på arbetsplatsen. Du måste kunna arbeta effektivt, noggrant, självständigt och tillsammans med andra, samt ha viss datavana och vara snabblärd.

ArkivDigital-J-FlorströmStockholms Stadsarkiv: 1 st tjänst på 81,25%.
Arbetstiden är förlagd mellan måndagar-torsdagar 10:00-17:30 och fredagar 10:00-15:00.

Riksarkivet Marieberg: 1 st tjänst på 85%.
Arbetstiden är förlagd mellan måndagar-torsdagar 9:00-16:30 och fredagar 10:00-16:30.

Krigsarkivet: 1 st tjänst på 77,5%.
Arbetstiden är förlagd mellan måndagar 10:00-16:30 och tisdagar- fredagar 9:00-16:30.

Vi lägger stor vikt vid personlig lämplighet.

Är du intresserad?
Kontakta Jessica Florström för mer information

Ansökan sker endast via e-post:
jessica.florstrom@arkivdigital.se
Skriv gärna vilken utav tjänsterna du är intresserad av.

Ansökan ska vara oss tillhanda senast 2017-06-16.

ArkivDigital

Arvid Lundbäcks stiftelse utlyser stipendier för släktforskningsprojekt

Om du sitter och funderar på ett släktforskningsprojekt och behöver hjälp med finansieringen kan du ansöka hos Arvid Lundbäcks stiftelse.

För att ett projekt skall kunna få pengar från stiftelsen gäller att det ska gagna den vetenskapliga släktforskningen, vara av allmänt genealogiskt intresse och inte handla om en enskild släkt. Resultatet ska dessutom publiceras på något sätt. I år kommer man att titta extra noga på projekt kring domböcker berättar Mats Ahlgren som är stiftelsens ordförande.

paper-1941277_1920

Tips: Du kan t.ex. använda stipendiet för att beställa fotografering av domböcker. ArkivDigital har en tjänst som kallas Beställningsfotografering, https://www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering där du för 195:- får en domboksvolym avfotograferad.

Så passa på att söka. Din ansökan mejlar du till Mats Ahlgren på ma.ahlgren@telia.com senast den 1 september 2017. Ansökan ska innehålla en kortfattad beskrivning av projektets metodik, syfte och mål, samt en ekonomisk kalkyl. Arvid Lundbäcks stiftelse bekostar inte hela projekt, utan kan stå för en del av finansieringen.

ArkivDigital

ArkivDigital fortsätter att växa

Bloggbild2016 blev ytterligare ett bra år för ArkivDigital. Det visar den nyligen sammanställda årsredovisningen.

Nettoomsättningen ökade med 18 procent jämfört med 2015 och uppgick till 29 miljoner kronor. Bilddatabasen tillfördes över 8 miljoner nya bilder under året, vilket är rekord i företagets historia, samt mer än 50 miljoner registerposter. Antalet abonnenter ökade med ett knappt hundratal till nästan 26 000. Och resultatet förbättrades med närmare 3 miljoner kronor och blev 5,9 miljoner.

Den förstärkta ekonomin kunde tämligen omgående användas för nya satsningar. I slutet av 2016 förvärvades flera miljoner flygbilder av främst hus och gårdar runt om i Sverige, merparten tagna från 1950-talet fram till början av 2000-talet.

-Det känns roligt och mycket meningsfullt att få vara med och göra ett så fascinerande bildmaterial tillgängligt för många samtidigt som det räddas åt eftervärlden. Själv är jag övertygad om att våra abonnenter ska tycka detsamma. Men materialet är ganska tidsödande att digitalisera, så det dröjer innan alla bilder är tillgängliga i tjänsten i bra kvalitet, skriver VD Mikael Karlsson i årsredovisningen.

Fokus ligger nu på att ytterligare förbättra ArkivDigital. Mikael Karlsson sammanfattar inriktningen i ett antal punkter:

  • Fortsätta digitalisering av arkivhandlingar.
  • Digitalisering av annan typ av material, exempelvis äldre fotografier.
  • Fler personregister, exempelvis utökas Befolkningen i Sverige 1880-1920 till 1860-1930.
  • Index som gör det enklare att hitta i arkivhandlingarna.
  • Instruktioner och hjälptexter direkt i programvaran för att underlätta forskningen, särskilt för nybörjare.
  • Smidigare betallösningar.
  • Utökad interaktivitet mellan ArkivDigital och forskarna men också direkt mellan forskarna.

Bolagsstämman hålls den 19 maj på huvudkontoret i Lyrestad.

Gå till vår hemsida för att läsa hela årsredovisningen.

ArkivDigital

Fotografering av kyrkböcker i Minnesota påbörjad

Många av de svenskar som emigrerade till USA slog sig ned i Minnesota. Det är därför med glädje som vi nu kan meddela att vi i måndags inledde fotografering av kyrkböcker från de svenskamerikanska församlingarna i denna delstat. Den första platsen för oss att besöka blev en ort med det svenskklingande namnet Dalbo, där vi fick möjlighet att fotografera kyrkböcker från flera olika församlingar. Ännu är inga av volymerna som vi har fotograferat tillgängliga online, men vi kommer inom kort att påbörja publiceringen.

20170501_134104_Burst01Anna Björkman och Janet Carlson på plats i Dalbo, Minnesota.

Fotografering av kyrkböcker i Minnesota är vårt andra USA-projekt. Under 2015 fotograferade vi över 1100 kyrkböcker ifrån Kansas. Om detta projekt har vi berättat i ett flertal inlägg här på bloggen (skriv Kansas i sökrutan om du vill ta del av inläggen).

Markus Lindström, ArkivDigital

Kryssning i Släktforskningens tecken

Cici kryssningFörra helgen ordnade Släkthistoria en kryssning mellan Stockholm och Åland för släktforskare. Över 400 anmälde sig och det är kul att riktigt gräva ned sig i ämnet under ett dygn. Träffa andra med samma intresse, lyssna på föredrag, prata om ArkivDigital och DNA och träffa utställare.

Det är intensiva timmar och inne i vårt rum var det mer eller mindre fullt hela tiden. Vi höll 6 miniföredrag där vi visade och berättade om det nya ArkivDigital (i webbläsaren), olika register (Befolkningen i Sverige 1880-1920, Sveriges befolkning 1950 och 1960), samt visade exempel på udda och spännande källor. Intresset för flygbilderna är stort och många såg ivrigt fram emot att de blir tillgängliga.

Mellan föredragen fanns det möjlighet för besökarna att sitta ner vid en dator och vi visade lite mer ingående olika exempel och inställningar man kan göra i ArkivDigital. Några åkte dessutom hem med nya ledtrådar i jakten på sina förfäder.

Tack till arrangörerna och till alla besökare som kom och pratade med oss. Nu ser vi fram emot årets Släktforskardagar i Halmstad 26-27 augusti. Om dessa kan du läsa mer om här: http://www.sfd2017.se/

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Tillkomna volymer i ArkivDigital

Under årets första månader har över 3000 nyfotograferade volymer tillkommit i vårt digitala bildarkiv. Vi vill här passa på att ge en sammanställning över de viktigaste nyheterna. Om du vill se vilka volymer som har tillkommit i ”dina” arkivbildare kan du gå till vår sida för senaste volymer. Där finns detaljerad information om vad som har lagts till. Ta mig till sidan.

senasteModerna kyrkoböcker: För flertalet län har vi kompletterat med de volymer vars sekretess gick ut vid årsskiftet. De volymer som berörs av detta är församlingsböcker, födelseböcker och dödböcker med slutår 1946, under förutsättning att de inte innehåller retroaktivt införda känsliga uppgifter (detta är särskilt vanligt i födelseböckerna). Utöver detta har vi även publicerat flyttningslängder och vigselböcker med startår 1946 (men med slutår senast 1980).

SCB-utdrag för 1946: På grund av sekretessreglerna är det långt ifrån alltid som vi har möjlighet att fotografera födelse-, vigsel- och dödböckerna i original ända till år 1946. Om inte originalboken finns tillgänglig kan ofta SCB-utdragen vara en bra ersättning. I början av mars publicerade vi SCB-utdragen för år 1946. Sedan tidigare finns även åren 1925-1945 tillgängliga. Du hittar SCB-utdragen i arkivbildaren Statistiska centralbyrån (SCB) – Avdelningen för befolkningsstatistik 1:a avdelningen.

Bouppteckningar: Fotografering av bouppteckningar från perioden 1931-1960 är under arbete. Hur långt vi har kommit varierar från län till län. Om du vill veta hur vi ligger till i just ditt län, gå till denna sida: https://arkivdigital.se/volymer Välj önskat län till höger på sidan. Då visas en sammanställning över vilket material som finns tillgängligt från just det länet.

ad-bouppBouppteckning från Listers och Sölvesborgs domsagas häradsrätt ,1960. Länk.

Riksarkivets exemplar av mantalslängder: Vi har sedan tidigare (med några undantag) fotograferat de två exemplar av mantalslängder som förvaras vid landsarkiven, nämligen häradsskrivarnas (städernas) exemplar och landskontorens exemplar, från äldsta tid till och med år 1820.

Det är tyvärr inte ovanligt att det saknas mantalslängder i såväl häradsskrivarnas som landskontorens arkiv. Som tur är fördes mantalslängderna även i ett tredje exemplar. Detta exemplar förvaras på Riksarkivet och ingår i en arkivbildare kallad Mantalslängder 1642-1820. Vi arbetar för närvarande med att fotografera de volymer ur arkivbildaren som täcker upp luckor i vårt nuvarande utbud.

Under början av 2017 har vi framför allt publicerat mantalslängder från Älvsborgs län. Älvsborgs län har tidigare varit något av en vit fläck på kartan hos oss när det gäller mantalslängder. Hos landskontoret saknas helt mantalslängder innan 1835, då samtliga tidigare årgångar förstördes vid Vänersborgs stadsbrand år 1834. Häradsskrivarnas exemplar är dessutom endast sporadiskt bevarade.

mantalslängdEtt uppslag från mantalslängden för Älvsborgs län 1774. Länk.

Sjömanshus: Sedan en längre tid tillbaka finns handlingar från många sjömanshus tillgängliga i ArkivDigital. De norrländska sjömanshusen har dock saknats helt, men nu har det börjat bli ändring på det. Vi har börjat lägga ut handlingar från sjömanshuset i Haparanda, och framöver kommer handlingar från fler norrländska sjömanshus att tillkomma.

Vi på ArkivDigital vill också passa på att önska er alla en härlig påskhelg med massor av god mat och trevligt umgänge med nära och kära. Glad Påsk!

easter-eggs-2107210_1920ArkivDigital

Informationskällor i programmet

I ArkivDigital programmet finns många bra informationskällor som kan vara till stor hjälp då man letar efter uppgifter. Här ger vi exempel på några.

När en församling eller motsvarande är inskrivet i sökrutan för arkivsökning kommer de sökträffar som matchar sökningen på höger sida i programmet. Klicka på församlingsnamnet för den församling som är aktuell, raden blir då gråmarkerad. OBS! Ordet ”församling” ska aldrig skrivas ut efter församlingsnamnet.

0338 - 1Sökformuläret stängs nu och en förteckning över aktuella volymer för församlingen kommer upp på höger sida i programmet.

0338 - 2Församlingen Forshem i Skaraborgs län utforskas i detta fall. På bilden är det numrerat 1-4. Beskrivning av dessa följer nedan:

1. Här syns det vad som skrivits i sökrutan (forsh), vilket räckte för att få fram fyra träffar och där den sökta församlingen Forshem står som nummer tre i listan.

2. Genom att klicka på det lilla förstoringsglaset kan sökformuläret öppnas och stängas.

3. Klicka på Arkivinfo och du får fram information om den valda arkivbildaren.

0338 - 3a. Information om vilket/vilka län församlingen tillhör.

b. Länk till NAD (Nationella Arkivdatabasen) hos Riksarkivet. Här står förkortning för aktuellt arkiv (GLA = Göteborgs landsarkiv). Genom att klicka på denna länk öppnas NAD i din webbläsare. I NAD:en går det se alla volymer som finns för denna församling och det går till exempel att se hur långt kommande volymer sträcker sig.

c. Information om arkivbildaren där det framgår vilket pastorat församlingen tillhör/tillhört och om församlingen är moder- eller annexförsamling. Mer information om moder- och annexförsamlingar finner ni i följande blogginlägg. Gå till inlägget.

d. Här finns även information om vilket stift och vilket härad församlingen tillhör. Vilken härad en församling tillhör är viktig information i de fall mantalslängder ska utforskas.

Här kan också finnas annan information, t.ex om delar av kyrkoarkivet blivit förstört vid brand.

4. Symbolen ”i” talar om att det finns information om volymen. Håll markören ovanför detta ”i” och det kommer upp en liten ruta med informationen.

0338 - 4Samma information syns även om man klickar en gång på den volym som har ett ”i”. Listan över volymer flyttas då till vänster och informationen kommer fram på höger sida. Här finns även en knapp för att öppna volymen.

0338-5Cici Löfgren, ArkivDigital

1946 års SCB-utdrag (födda-döda-vigda)

Nu är 1946 års SCB-utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböckerna tillgängliga online hos ArkivDigital. På grund av sekretessreglerna är det långt ifrån alltid som vi har möjlighet att fotografera födelse-, vigsel- och dödböckerna i original så långt fram i tiden. Om inte originalboken finns tillgänglig kan ofta SCB-utdragen vara en bra ersättning. Du hittar SCB-utdragen i arkivbildaren Statistiska centralbyrån (SCB) – Avdelningen för befolkningsstatistik 1:a avdelningen.

SCB 1946Statistiska centralbyrån (SCB) – Avdelningen för befolkningsstatistik 1:a avdelningen H1AA:3671 (1946-1946) Bild 750 (AID: v816356.b750, NAD: SE/RA/42040101) Länk.

Sedan tidigare är även SCB-utdragen från åren 1925-1945 tillgängliga hos oss. Vi har berättat mer om materialet i ett tidigare blogginlägg. Gå till inlägget.

Missa inte vårt abonnemangserbjudande!

Just nu kan du köpa ett Allt-i-ett årsabonnemang för endast 1560 kr, ordinarie pris 1795 kr.

I Allt-i-ett abonnemanget får du tillgång till alla fotograferade arkivhandlingar så som kyrkböcker, bouppteckningar, domböcker, militära handlingar mm, samt registren Befolkningen i Sverige 1880-1920, Svenskar i USA 1940, Sveriges befolkning 1950 och 1960.

Erbjudandet gäller till och med tisdagen den 4 april 2017
Ta del av erbjudandet här.

Sökning 1880-1920 3Sökning ur registret Befolkningen i Sverige 1880-1920. I registret kan du snabbt komma till originalbilden via länken som visas i registerposten.

ArkivDigital

Busliv i kyrkan

I mitt förra inlägg berättade jag om den diktande prästen Jacob Bolmstadius i Tryde församling. Han efterträddes av Alexander Ingelsten (1690-1751). Denne tycks ha haft problem med ordningen i kyrkan. I kyrkboken för år 1747 har han nämligen noterat att han läste upp Kunglig Majestäts stadga och förbud angående ”slagsmål, oliud och förargelse uti kyrkiorne”.

Busliv i kyrkan 1Tryde (L, M) CI:2 (1732-1775) Bild 400 / sid 34 (AID: v101532a.b400.s34, NAD: SE/LLA/13418) Länk

Detta var en stadga som hade utfärdats redan i december 1686 och kompletterats 1687 med en stadga mot eder och sabbatsbrott. Karl XI var djupt religiös och under hans tid utökades kyrkans befogenheter väsentligt. Det var ju som bekant samma år 1686 som kyrkobokföringen infördes i hela landet.

Stadgorna om ordning i kyrkan hade tillkommit på förekommen anledning. I många protokoll från biskopsvisitationer och sockenstämmor under 1600-talet beklagar sig prästerna över åhörarnas bristande närvaro och högljudda och opassande aktiviteter både i kyrkan och i kyrkans närhet. Exempel på olämpligt beteende var personer som kräkts i kyrkan, några flickor som lekt bröllop och nattvard eller några som haft med sig hundar. Det var också vanligt att folk sprang ut och in eller störde med prat och glam under predikan. I exempelvis Tranemo hade man tröttnat på detta och beslutade vid sockenstämman 30/11 1679 att bötfälla de som störde.

Busliv i kyrkan 2Tranemo (P) C:2 (1663-1690) Bild 73 / sid 133 (AID: v14944.b73.s133, NAD: SE/GLA/13570) Länk

Flera orosmoment tas upp: I punkt 1 nämns de ”som under sången hålla buller” samt stör med rop och samtal. De skulle böta 4 öre silvermynt. I punkt 9 nämner man de unga drängar på läktaren som ”befinnas göra buller med kijf, hårddragande, parlemente och slgsmåhl, med hattars nedkastande, med sand eller spott någon orena”. De skulle som straff stå på kyrkgolvet en predikodag, ”Hjelper thet icke sättias uthi ståck”.

Mer om de oregerliga åhörarna finns att läsa i Göran Malmstedts bok ”Bondetro och kyrkoro” från 2002.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital